Xin chào igen (för snart sista gången)!

Vår resa börjar nämligen närma sig sitt slut. Just nu sitter vi än en gång på favorithaket Hanoi Social Club och fördriver tiden medan vi väntar på vår flight tillbaka till Finland som går 17.00 lokal tid. Vi vaknade tidigt i morse för att hinna med 8.00-flyget från Da Nang till Hanoi, och kunde inte motstå att besöka "vårt" kvarter en sista gång (och hinna med en sista avocadomacka på HSC).

Hursomhelst, detta inlägg skall handla om våra dagar i Hoi An, en pittoresk stad vid kusten som även blivit något av ett mecka för turister från hela världen. Staden var under många århundraden en viktig hamnstad och har inspirerats av ett flertal olika kulturer, ett arv som gjort att staden idag är med på UNESCO:s världsarvslista. Staden är känd för sina vackra gator och broar som på natten lyses upp med tusentals färgglada lyktor, samt olika kulturfestivaler som årligen hålls i staden.

Under vår vistelse i Hoi An var temperaturen konstant närmare 40°C, vilket (kombinerat med fukten) stundtals gjorde det outhärdligt att vistas utomhus för min del. Jag passade även på att skaffa mig en rejäl kräftbränna under vår dag på stranden, vilket bidrog till att jag höll mig mest inne på hotellet under vår sista dag i staden. Rebecka tycktes som vanligt vara helt oberörd av både fukten, värmen samt solens starka strålar... vilken lyx!

Så, dag ett i Hoi An spenderades nästan i sin helhet på stranden. An Bang heter stranden som både lokalbefolkningen och turister flockas till. Det rör sig om en lång, vacker strandremsa med strandbarer och solstolar i mängder, och en strålande vy ut över Sydkinesiska havet, med öar som hägrar långt borta vid horisonten. Man ser även Da Nangs skyskrapor sticka upp som små tändstickor cirka 40 kilometer bort längs med landremsan. Under förmiddagen och vid lunchtid var stranden inte alls så full med folk som vi hade trott, men när solen började gå ned kring femtiden på eftermiddagen dök mitt i allt lokalbefolkningen upp i horder med filtar och inledde en slags grillfest/picknick. Matångorna började fylla luften och de få turister som var kvar tycktes dra sig iväg mot sina boenden. Så gjorde även vi den kvällen, men visst såg det härligt ut, och gav en ny påminnelse om att Vietnam fortfarande inte tycks vara styrt av turisternas dagordning.

På kvällen förpliktigar en vistelse i Hoi An ett besök till gamla staden. Var dock beredd på att tränga dig fram då de små gatorna kryllar av folk som är ute efter den perfekta Instagram-bilden bland de vackra broarna, lyktorna och husväggarna. I gamla staden finns även en stor nattmarknad där man bl.a. kan testa på instant ice-cream med valfri färsk frukt (passionsfrukt!), och den lokala specialtieten Bánh Xèo, som är en variant av crêpe (franska arvet!) med räkor, vårlök och böngroddar. Överlag var maten i Hoi An bra, men vi föredrar Hanoi och dess mer subtila och beroendeframkallande smaker (Ph! Bún chà!).

Hoi An har verkligen något för de flesta, en fin blandning av kultur och avkoppling kryddat med vackra vyer. Om ni som jag dock har svårt för väldigt höga temperaturer och luftfuktighet skulle jag avråda från att resa mitt under sommaren, och istället satsa på våren, hösten eller t.o.m vintern. Staden är dock verkligen värd ett besök, och vi hade såpass roligt att vi glömde att fota med Rebeckas systemkamera (därav Iphone-kvalitén på bilderna i detta inlägg... sorry!)


Calle & Rebecka

Vi bodde på Hoi An Silk Boutique Hotel. Ett prisvärt hotell med bra service, sköna rum och en stadig frukost. Ett stort plus var att hotellet erbjöd gratis cyklar och skjuts till stranden!

An Bang beach ligger ca 4 km från gamla stans sevärdheter

Instant ice cream - En stor favorit för oss! Finns snart i en storstad nära dig

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Alla ombord!

Kl. 19.30 på onsdagskvällen tuffade vårt tåg iväg från järnvägsstationen i Hanoi. När vi planerade vår Vietnamresa var en stor tvistefråga hur vi skulle ta oss från Hanoi till Hoi An. Jag föreslog tåg, Rebecka ville bestämt åka flyg. Efter många, långa argumentationer fram och tillbaka blev det till sist tåget som ”vann”. Vi läste på om hur andra resenärer hade upplevt tågresor med lokala tåg och kunde snabbt konstatera att det rådde delade meningar om det mesta. En del klagade (med all rätt) på smutsiga sängkläder i sovkupéerna och småkryp på golven och i toaletterna. Vi jag kände dock att det kunde bli väldigt spännande att se vyer från andra delar av landet genom tågfönstret och lyckades på något sätt övertala Rebecka om att det nog inte skulle vara så farligt som de horror-scenarion som hon målade upp i sitt huvud.

Resan vi bokade var från Hanoi till Danang, som ligger nära destinationen Hoi An. Resan tar ca 16 timmar och vi valde därför att åka på natten och tog en soft sleeper (kupé med fyra sängar). Det var det dyraste alternativet och kostade oss runt 60€ vardera. Det bör även nämnas att vi åkte med Violette Trains, som specialiserat sig på komfort som skall ”passa västerlänningar”. Om man så vill går det absolut att komma mycket billigare undan, men då försvinner komforten och antagligen även nattsömnen.

Väl framme och inkvarterade i vår kupé mötte oss en mycket trevlig syn. Bäddade sängar, rena lakan, uttag att ladda elektronik samt vattenflaskor och snacks. Riktigt mysigt, tyckte vi båda. Det visade sig även att vi delade kupé med en reseledare som åkte med en grupp turister från Hanoi till Hue. Den pratglade tourguiden i 40-års åldern öppnade snabbt upp om såväl sin vilda barndom i trakterna utanför Hanoi, som om landets politiska situation och relationen med grannlandet Kina.

Nu är det beckmörkt utanför och vi tuffar vidare i natten...

Vi vaknar kl. 05.54. Nattsömnen kanske inte har varit den allra bästa, men vi känner oss någorlunda utvilade. Under morgonen öppnar sig fantastiska landskap upp utanför tågfönstret. Höga berg, vida risfält där människor redan arbetar, deras huvuden prydda med de karaktäristiska konformade hattarna som skyddar mot solsting och överhettning. Rebeckas bilder får säga resten.

Så, vårt betyg på tågresan på en skala 1-5 blir en 4:a. Det är definitivt en upplevelse som jag är glad att vi testade på, inte minst för de magiska vyernas skull. Då vi åkte på natten/morgonen sparade vi även in en hotellnatt, vilket alltid är bra för resekassan.

Nu väntar Hoi An och förhoppningsvis ett dopp i det blå.

Calle & Rebecka

Välj tåg! Bättre för miljön och man vet aldrig vem man kan träffa!

Likes

Comments

Dag 6 i Hanoi, sista dagen.

Vår vistelse i huvudstaden börjar närma sig sitt slut. Vi lämnar staden många upplevelser (och skavsår) rikare, och reser mot den lilla staden Hoi An.

I detta inlägg tänkte vi berätta om några saker vi gjorde igår som inte rymdes med bland våra do's & dont's men som definitivt platsar i do-kategorin. Igår var nämligen vår mest klassiskt turistiga dag, med besök till några av stadens mesta sevärdheter: Ho Chi Minh-mausoléet, presidentpalatset och Litteraturens tempel.

Liten historielektion: Ho Chi Minh är Vietnams landsfader. Han ledde frigörelseprocessen från kolonialmakten Frankrike på 1940-talet och blev landets första president (Nordvietnam). Han ledde sedan nordsidan under både krig mot fransmännen på 1950-talet och senare USA under 60- och 70-talet fram till sin död år 1969, mitt under brinnande krig. När landet enades efter Sydvietnams kollaps döptes den sydliga huvudstaden Saigon om till Ho Chi Minh-staden i den store nordledarens ära. Så, Hanoi och Ho Chi Minh City är alltså inte samma stad vilket många tror.

Ho Chi Minh hyllas lite här och var här i Hanoi, hans leende ansikte pryder många billboards och målningar (ofta tillsammans med skrattande barn). Och så finns det då den stora betongbjässen, Ho Chi Minhs mausoleum, en gigantisk byggnad där ledarens balsamerade kvarlevor finns att beskåda. Vi valde att se på bygget utifrån (insidan öppen för turister endast på helgerna), och tog istället en rundtur i parken runt presidentpalatset. Väldigt fint tyckte vi båda, en skön avstickare från de trafikerade gatornas buller och bång.

Vi besökte även Litteraturens tempel, en tusen år gammal högskola inspirerad av filosofen Konfucius (500-talet f.kr.) läror. Inträdet kostade bara 30.000 vietnamesiska dong (1 euro) för oss båda. Prisvärt, minst sagt!

Men nu, låt mig berätta om det godaste som vi ätit under resan så här långt: Phở vid Pho Thin 13 Lo Duc (adress: 13 Lò Đúc, Ngô Thì Nhậm, Hai Bà Trưng, Hà Nội). Phở, denna mytomspunna nudelsoppa, som mer än någon annan rätt förtjänar epitetet som Vietnams nationalrätt. Vi blev tipsade om detta ställe av en kanadensisk v-loggare (thanks Bryan!) som bor med sin familj här i Hanoi och vloggar under namnet Pho Your Eyes Only. Då vi steg in på stället slogs vi först av den ljuva doften av köttig buljong som kokade i stora grytor och ljudet av färska kryddor som hackades. Sedan märkte vi att det inte fanns några andra turister där, men trots det var det ändå fullsatt. Det var lunchtid, och folk från till synes alla samhällsklasser hade satt sig ner för att få sin dagliga dos nudlar, buljong, kött och örter. Det var magiskt gott! Bilderna vi tog får beskriva resten.

Om några timmar tar vi nattåget till Hoi An, förhoppningsvis finns det fungerande wifi i vår kupé... Nu skall vi posta några vykort hem till Finland.

Tạm biệt Hanoi! Vi ses säkert igen!

Calle & Rebecka

"Betong-bjässen" Ho Chi Minhs mausoleum. Landsfadern kallas kärleksfullt för "Uncle Ho" av lokalbefolkningen.

Till vänster presidentpalatset. I mitten jag som får en svett-attack. Rebecka verkar dock helt oberörd av den tryckande värmen och hettan... ??

Litteraturens tempel, en grön oas i storstads-djungeln.

Pho Thin 13 Lo Duc - Bästa Pho:n som vi ätit i Hanoi! Dessutom, trevligt bordssällskap.

Likes

Comments

Xiiiiin Chàààooo!

Äntligen en lugn stund. De senaste dagarna har varit hektiska och svettiga, men ack så givande! Många nya intryck för oss båda att ta in och begrunda. Tempot och pulsen i Hanoi under dagarna kan, tillsammans med den tryckande hettan, innebära ett konstant sökande efter lugna ställen med fungerande AC. Som tur är har vi hittat en riktig pärla, Hanoi Social Club, tursamt nog på samma lugna gata som vårt hotell. Stället är ett slags hipster-café som blivit en hotspot för både turister och unga Hanoibor. Här kan man sitta i lugn och ro och njuta av riktigt god mat, live-musik och en härlig atmosfär. Vi rekommenderar speciellt deras brunchmeny (avokadotoast!) och ingefärste.

Detta inlägg kommer handla om våra do's och dont's från Hanoi (imorgon tar vi tåget till kuststaden Hoi An i mitten av Vietnam).

DO's:

Streetfood - Jepp, maten här är sjukt god.... OM man vet vart man skall gå! Det gäller att vara lite kräsen då man väljer matställe, speciellt om man vill äta gatumat. I varje gathörn grillas/kokas/steks det någon form av vietnamesisk specialitet. Ofta är det dessutom svårt att veta exakt vad det är för slags kött som säljs, förvänta er inte någon information på engelska! Det är med hjälp av näsan man letar sig fram i streetfood-djungeln. Luktar det illa, gå vidare. Doftar det däremot gott så är det oftast rätt så säkert att slå sig ner på en av de färgglada plastpallarna och hugga in. Oftast...

Träffa människor - Hanoiborna är ett trevligt folk. Det är i varje fall den bilden som vi har fått under våra fem dagar i staden. Man behöver inte alls vara rädd att gå fram till någon på gatan och fråga efter väganvisningar om man tappat bort sig i den labyrint av smågator som är gamla stan. Många talar endast vietnamesiska, men kroppsspråk räcker ofta långt. Turister och backpackers finns det också gott om här, och vill man så kan man lätt hitta ett gäng att hänga en kväll med.

Vietnamesiskt kaffe - Alright! För koffeinberoende kaffeälskande människor som undertecknad är det vietnamesiska (starka) kaffet med kondenserad söt mjölk ett måste. Det allra godaste är den kalla versionen, men det gäller att se upp med isbitarna. Att lägga is i sin dricka här är i princip samma som att ta en shot med (lokalt) kranvatten, så min rekommendation är att endast göra det på ställen som ni känner er säkra på. Samma med ölen, i hettan är det frestande att beställa sin kalla lager med is men håll er till flaska eller burk så slipper ni magproblem.

Uber och Grab - Appa mig hit och appa mig dit, brukar jag säga. Men denna app är ett hett tips om man vill ta sig fram billigt och snabbt. Hanoi är en sjukt stor stad och vi har själva bara hållit oss kring gamla stan och franska kvarteret, men vill man se andra delar av stan så måste man åka med ett motorfordon. Se bara till att ni har wifi-connection både där ni hoppar på och stiger av, annars funkar det inte och kan leda till pinsamheter...


DONT's:

Streetfood (igen) - Det gäller att vara försiktig med den allra mest autentiska maten, mycket på grund av att de bakterier som lever här inte fungerar särskilt bra ihop med nordiska magar. Av samma orsak bör man även undvika kranvattnet. Är man av den äventyrliga sorten kommer man nästan garanterat att få magproblem av varierande art.

Cyclo - Njaa... att sitta i en cyclo (cykel med tre hjul och en soffa/sittplatser längst fram) medan en gammal skröplig gubbe trampar på känns lagom fräscht, även om det såklart bara handlar om vanliga människor som försöker tjäna litet pengar. Nej, studera en karta om gå till fots istället, eller ta en grab/uber.

Dong Xuan market - Kolla tidigare inlägg, inget för oss.

Aeon mall - Stort köpcenter utanför stadskärnan. Mådde nästan illa där.

Gatuförsäljare - De flesta försöker lura turister med extremt höga priser mot vad man kan få på andra ställen. Bäst att inte alls stanna eller hälsa på dem, annars blir det svårt att bli av med dem. Gäller även cyclo-förarna.



Efter mycket street food behövde vi båda mat som våra magar kände igen! The Hanoi Social Club har allt vad man kan tänkas vilja ha. Deras quinoa och polenta porridge med färsk mango, riven kokos är super god!

Ett annat do är att ha med någon som kan läsa kartan korrekt!

Likes

Comments

Hej igen!

Dag tre i Hanoi:

Denna stad alltså... Känns som att vi bara skrapat på ytan av vad Hanoi har att erbjuda, men samtidigt har vi hunnit med mycket, och det märks speciellt väl i fötterna. Skavsår och ont efter långa strapatser, men det är ju smällar man får ta när man utforskar städer för första gången!

Idag slog det mig (oss) exakt hur mycket denna stad håller på att förändras, från gammalt till nytt. I takt med att Vietnams ekonomi växer upplever landet en investeringsboom som syns överallt. Samtidigt finns fortfarande det gamla, traditionella och charmiga kvar. Ett exempel på vad jag menar: några meter bort från ett hyperlyxigt köpcenter med Armani, Versace etc. sitter lokalbefolkningen ute på trotoaren på små plastpallar och käkar mat som en äldre dam grillar och steker så att matångorna fyller luften.. vitlök och chili.. yumm! Det är en häftig kombination av den traditionella kulturen och det moderna och mer internationella Vietnam. Jag vet dock vilken sida jag föredrar.

Vi började dagen med ett besök till Dong Xuan market, men insåg snabbt att njaae.. här finns nog inget för oss. Mycket "kräääsä", som man brukar säga, och försäljare som blir sura om man nobbar deras erbjudanden. På vägen dit stannade vi dock vid Banh Mi 25, som har stadens kanske mest hajpade Banh mi-mackor. Jovisst, det var riktigt gott, och billigt! Maten här kostar sällan mer än några euro för två personer. Banh Mi är för övrigt fyllda baguetter med olika fyllningar, vanligtvis grillat kött, inlagda grönsaker, koriander och chilisås. Samt paté, dvs leverpastej! Det är patén som ger mackan sin karaktäristiska smak, tycker jag. Paté och baguetter, arv från den franska kolonialtiden.

På tal om det franska arvet så finns det ett helt French Quarter här i Hanoi, som vi spenderade eftermiddagen i. Aningen lugnare än i gamla stan. Här syns även moderniseringen bättre med både Starbucks och KFC, men vi valde (som många andra) att söka upp stället där Anthony Bourdain och Barack Obama åt Bun cha under ex-presidentens besök i Hanoi. Stället var VÄL värt ett besök, bästa bun chan hittils!

Kvällens planer? Troligtvis att strosa omkring i omådet runt Hoan Kiem-sjön nära hotellet, dricka några kalla och ta en någorlunda tidig kväll!

Hörs snart igen!


Calle & Rebecka



Två av stadens delikatesser, Banh Mi och vietnamesiskt iskaffe med kondenserad mjölk

Dong Xuan market och Obamas favoritställe!

Å ena sidan lyxen, å andra sidan ett elledningssystem av den mer primitiva sorten

En intressant syn - på arbetspausen lekte personalen den klassiska leken "spegel" mitt på en gata i Hanoi

Likes

Comments

Hejsan hoppsan!

Dags att summera dag 2 av vår resa.

Kl. 14.07 lokal tid landade vårt plan i Hanoi, bakom oss hade vi en låååång resa med en 4-timmars mellanlandning i Bangkok, som blev aningen extra stressig då det framkom att vår check-in väska inte fick väga mer än 15 kg.. hmm... nåja det kan mycket väl varit vårt eget fel för då vi granskade biljetterna stod det mycket riktigt MAX 15 kg. Och det var inte riktigt läge att komma med nåt i stil med "men på förra flighten fick vi ta med 23 kg!..." Nix! Det var bara att packa om, och sedan gå runt i terminalen med en K-market påse fylld med gympadojjor och hårborstar. Rebecka försäkrade mig dock att "Det här är ju som ett litet äventyr!". Tur man har med henne!


Det första som slår en när man stiger ut ur taxin i Hanois gamla kvarter är en mängd dofter och lukter, sedan fukt och hetta samt ett enormt buller. Någonstans galer en tupp!?, samtidigt som dussintals bilar, motorcyklar och fotgängare samsas om samma korsningar i ett organiserat kaos. Det hela är vackert, på ett sätt som är svårt att beskriva, men vi kände direkt att det här.. det känns bra!


Efter en dusch på hotellet begav vi oss ut mot den kända sjön Hoan Kiem i gamla stan. Området är känt för att båda vara turistigt (blivit ännu mer så på under de senaste åren), men samtidigt finns det många pärlor som väntar på att upptäckas. Vi drack varsin kaffe högt uppe på en balkong med utkik över sjön och vimmlet, sedan käkade vi middag vid ett litet gatukök som serverade endast en rätt, BUN CHA! De små grillade, marinerade köttbitarna doppade i olika såser med inlagd vitlök och chili som serveras med nudlar och en massa örter är en av de rätter som jag längtat efter att prova, och gott var det minsann!


Kvällen avslutades med några (iskalla! viktigt i hettan) öl på ett mysigt ställe, Hanoi Social Club, med terass där vi summerade dagen och planerade morgondagens aktiviteter. Vi bestämde oss för att avsluta kvällen tidigt för förhoppningsvis bli av med jetlaggen som för min del känns av rätt hårt. Kan omöjligt somna på flygplan, trots ögonbindel, öronproppar, nackkudde och tre glas vin... voi voi.

Fortsättning följer imorgon!

Calle & Rebecka

Såhär glada var vi då vi möttes av fukten och värmen i Hanoi

Banh Mi och Bun Cha!

Likes

Comments

Xin chào!

Vi är på väg. (Äntligen!)

Efter flera veckors planering sitter vi nu på tåget till Helsingfors flygplats. Första etappen i vår 20 timmar långa resa från Vasa till Vietnams Huvudstad i norr, Hanoi, där vi kommer att spendera sex dagar och nätter. Sedan kommer resan att bära vidare till kuststaden Hoi An i mitten av det avlånga landet Vietnam.

Efter en vår fylld av jobb, studier, inrädesprov m.m. känner vi båda att en semester är på sin plats! Och Vietnam har varit drömresmålet nummer 1 en lång tid nu. Själv har jag drömt om att åka till landet ända sedan jag såg tv-kocken Anthony Bourdains (känner ni till? hehe) program No Reservations, där han besökte Hanoi och provsmakade stadens delikatesser! Ojojoj det såg gott ut, må ni tro! Banh Mi, "nationalrätten" Pho, Bun cha, Banh xeo och Cha gio heter några av rätterna som ni kommer få se oss sluka under denna smakresa!

Självklart kommer vi även att ta del av så mycket kultur som vi bara hinner med, besöka sevärdheter och vara riktigt turistiga (dock utan magväskor), men framför allt handlar det, för oss båda, om att insupa allt som landet har att erbjuda på en så kort tid som 11 dagar. Något säger mig dock att vi kommer att åka tillbaka förr hellre än senare...

Rebecka sitter som bäst och förbered sina Spotify-listor inför flygturen.. Justin Bieber?? usch.. Jag fick uppdraget att skriva detta blogginlägg, det första jag någonsin skriver. Se där! Hursomhelst, vi är båda mycket taggade som ni kanske förstår. Nu säger vi snart hejdå till Finland, men först check-in. Kanske blir det även en kall bärs innan planet lyfter.

På återhörande!


Calle & Rebecka



Likes

Comments