En hel nation stannar upp. Andas in. Ser på varandra.

En hel nation tänker på sina kära, ringer dem.

En hel nation andas ut.

En hel nation förutom Ni.

Ni som inte längre ser någonting.

Ni som aldrig mer kommer att andas ut.


Trots att det som hände igår är skit - Skitskrämmande, skithemskt, skitjobbigt SKIT SKIT SKIT - så behövs det nog. Människan behöver tumlas om, hon behöver blottas för verkligheten. För hemskheten.

För med terrorn smälter vi samman. Vi bryts ned till små pölar, rädda och lealösa. Därpå byggs vi upp igen. Vi byggs upp till en enad nation. Till någonting viktigt.

Själv satt vi i bilen. Lätt irriterade. Lätt tyngda av det pågående argument vilket låg som ett moln i luften.

Vi bråkade om framtiden. Om drömmar och visioner. Vi såg på varandra med ilska och avsmak.

Så kan det bli efter tre år. Så kan det bli av kärlek.

Min mobil ringer men jag svarar inte.

Jag är trött, hungrig, arg och besviken.

Jag vill bara ut. Ut ut ut.

Så ringer hans mobil - han svarar.

Det blir tyst.

Jag trummar på instrumentbrädan.

Oron i hans röst får mig att se på honom.

Tonen blir kort.

Sårbar.

Samtalet är över.

Han tar min hand och blickar framåt,

säger som det är -

att Stockholms stad utsatts för terrorism.


Jag stirrar ut över vattnet.

På den ö jag ser lika klart idag som då.

Att terrorn är här?

Tjugo minuter från mitt barndomshem?'

Från den lilla, gröna oas vi aldrig såg den komma till?

Ofattbart.


Efter det bråkade vi inte mer.

Vi drog fördelar av terrorism.


Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Ska bli kul och se hur paniken på gatan sprider sig, likt en epidemi där en efter en trillar död pga JAG FLYTTAT HIT UTAN ATT SÄGA NÅT. En dödlig bieffekt från den sjuklig abstinensen efter mig. Migmigelimig. Miiiiiig.

Kan passa på att dra några snabba om just det, mig. Nu när vi ändå är i farten och har ett par timmar att fördriva innan killen ska hämtas upp efter att ha varit på upptåg runtom i landet. Kul!

Sysselsättning?

För stunden knegas det heltid som inköpare. Men inte länge till. Den 24e tror jag sista dagen blir, därpå ska det levas lite laglöst. Lite som timanställd på diverse ställen. Allt för att inte ha något ansvar. Allt för att kunna packa & dra när som. Nästa mål blir London. Med syftet att endast dricka öl, dricka mer öl, träffa några vänner och troligtvis sexa av oss lite i airbnb:t vi har kirrat. Några dagar därpå åker vi till Island för en rundresa i bil. En campingbil. Ska bli toppen.


Drömmar & visioner?

HAH! Finns det några kvar att ha? Har nog haft en del. Min nya "insnöning" är att bli bibliotekarie. Men barnarömmen må då ändå vara trädgårdsmästare. Skulle nog tycka det var givande, växter talar nämligen inte, gör en inte förbannad.


Civilstånd (Heter det ens så på annat än Playahead?)

Förlovad sedan ett par år. Inte någon vidare romantiker så bröllop kan vi fetglömma. Tror rent generellt inte på kärlek, är mest ute efter regelbunden penis (puss älskling!)

Värsta som finns?

Torra jävla apelsiner. Inte nog med att man tagit sig tiden och skala helvete, så är den torr också. Kan på den fronten sympatisera med män som drar hem dysfunktionella ligg från krogen. Känner med er, helhjärtat.

Bästa som finns?

Får man vara sådär äckligt klyschig nu och säga vårsolen? Nehepp. Då säger jag curry. Spika in båda på agendan idag bara så ni vet, så ni kan känna er misslyckade i jämförelse med mitt överglammiga/superproduktiva liv.


Säger bara; Se nedan



Likes

Comments

Så, den nya porrsajten AKA instagram.


Vad tycker vi?


Jag tycker att det är förjävligt. Förnedrande. Vidrigt. Inte nog med att kvinnorna exponeras på det sätt de gör (vart är männen?) utan såklart även för vilka de exponeras.

Nakenhet, knull, porr & prostitution i all ära - MEN! vem ser efter alla unga, gamla, dem som lever i celibat, djupt religiösa etc etc. Vi som inte vill se, VEM SER EFTER OSS??? OSS FRIDFULLA, HARMLÖSA INSTAHÄNGARE??

Det är så mycket jag har att skiva om porr. Blandad hat- kärlek.

Det är en genre för sig - ett smutsigt, okritiserat nirvana för ensamma män som kvinnor.

Dessvärre är dagens porr inte ok. Den har aldrig varit ok. Inte på det stora hela. Små friktioner av helheten har mellan varvet varit reko - bland annat en porrulle jag såg någon gång, filmad från en ung tjejs perspektiv på erotik. Den var relaterbar. Grym. Bra porr, fem av fem.

Men alla dessa pattar, alla dessa fontäner av sperma.

Kan man inte införa fairtrade/EKO- märkt porr?

Ingen människohandel.
Inga fula moves.
Inga förfalskningar vilka ger unga människor en skev uppfattning om verkligheten.


Ja hörni, EKO-porr. Vad tycker vi om det?


Vill ändå medge att det mest groteska i bilden trots allt måste vara kattjäveln. Fyfan. Ingen gillar väl djurbilder? Motbjudande. 

Likes

Comments

Har fanimig ångest över att jag tagit bort min gamla bloggfan :-(((((((( Ska det kännas såhär?

Menmen, man måste ju städa upp efter sig. Även på nätet. Kan inte gå och lämna ohyra i var och varannan hörna.

Tänkte ta mitt arsle i skinnet och dra mig upp ur sängen, ge mig ut i solen. Har lite utav en "måstedag" idag. Ska bland annat sälja bilen, ni vet, den jag var så eld och lågor över härom månaderna? Yes den. Visade sig vara för liten för syftet; CAMPING. Kanske sånt man ska kolla när man står där på plats, med pengarna i hand. Heh.


Får jag tid tänkte jag skriva lite om den nya (ofrivilliga) porrsajten Instagram. Talar kanske för mig själv (samt foton baserade på mina likes) när jag säger; helllo new Redtube! Allt som saknas nu är whiskyglaset.

Har förbannat svårt att förstå hur detta omöjligt kan vara med kritiserat/omtalat. Jag menar kolla. KOLLA!

Och då har jag sökt på taggen #lördag. Vilket känns rimligt och inte allt det minsta kåt.


// Skitlack med en uns av pirr mellan benen

Likes

Comments

Jaha kul, nya skrivmarker!

Känner mig lite som en ortohetsslyna, med tanke på att jag bytt från min ack så trogna blogg.se

Men men, a woman has to grow up.

SÅ HEJ OCH VÄLKOMNA!

Känner mig så tam som sitter ute på landet, allena, utan sprit, vänner, eller motivation till annat än att skriva & läsa.

Har ett projektarbete att fila på innan jobbveckan drar igång. Killen är på tur med komikern Nour El Rafei, så det är jag och jag endast. Jag och det där jävla projektarbetet.

Måste. Få. Det. Gjort.

Vill inte sitta med 1000 skolsaker nu denna vecka, det är trots allt alla hjärtans dag, vår tre årsdag (uäk, vidrigt), AW, bandträff (ja, jag har ett band, nej vi spelar inte musik), samt vinkväll med min tjejkompis. Och såklart jobb. Och såklart projektgruppmöte.

Så jag antar att dessa kommande timmar kan vara värda att investera i, skolväg?

Skulle för övrigt vilja sitta hemma i Australien och dricka vin samt se ut som en dalmatiner



Likes

Comments

Åh Stockholms tunnelbana, stadens ändtarm - vart ska jag börja? 

Sexism. Rasism. Fientlighet i sin adamsdräkt. 

Åh älskade tub, vad jag hatar dig.

Och att godet attraherar godhet är en myt, det vet jag för att så är det bara. Finns ingen godhet kvar i världen. Den tog Hitler med sig ned i graven för att sabba lite ytterligare. 

 

Blev för andra gången rånad denna månad (!!), även om första inte räknades för jag kom ju på ficktjuven och drog han i huvan tills han släppte mobilen? I alla fall, någon har tatt min pengapung (heter det fortfarande så?) med alla mina kaffemynt i :((((((((((((( Hela 130 riksdaler som en lyckats skramla på sig under året, det var ju vad - 13 stycken studentkaffe på pressis? Fyra starköl på pisspubarna i kvarteret??!

 

Så mycket FAAN

 

Har förövrigt lite av en countdown tills att cykel-eran är i rull (haha LOLOLO ordvits xdddddd) igen, bara jag? Kommer ta ut min hämnd på samtliga rånare genom att köra en kollektiv bestraffning - från sadeln. 

Tänker anta namnet "Röda faran". Tjacka en gorillamask. Cykla på folk bakifrån och rycka med mig deras pengapungar som revenge för det brott jag själv fallit offer för. 

 

 

Likes

Comments

Läs föregående inlägg från en dator. Man kan inte kopiera från Word Office här utan att visningsformatet blir skevt, eller?  

Kul. 

Brb byta operatör

 

// Lack_Kvinna_94

Likes

Comments

Fick en vision i sömnen. Så nu ska jag ta tag i surfingen, skaffa mig en bräda, en våtdräkt - ge mig ut på lokala jaktmarker. Man kan trots allt surfa i Svearike, längst södra kusten ska det vara relativt fint. Tackar även ödmjukast för allemansrätten, vilket kap! Boende är ju inte ens att tänka på, skönt. 
 
 
Hur går nu min helg som ötroll? Ensam, isolerad?
Jo. Såklart inte alls. Killen och hans vän kom ut igår i hopp om att fiska, så det blev att fiska. Såklart blev det ingen fisk, men tanken var god. 
Därefter drogs det några flaskor rödpang och nu sitter man här, uppkrupen i soffan med filten och kaffet. Blocketsurfar i hopp om att finna en bil alternativt en våtdräkt
 
 
Vart är vi i boken? Del 4? Del 6? 
 
Lunkat fram så långsamt att jag knappt minns, pff. 
 
Oh well - det kan nog bli lite mer skrivande nu när jag går ner till laglöst leverne som timmis och resenär. 
 
Del 6 boyzz n girlzzz
 

*** 

Hur kommer det sig att en ensam tjej frånvart sade du att du var ifrån förresten? Anyway, varför är du här? I GeraldtonFlinar bartendern när har räcker mig min pint.   

Det sa jag intetänker jag men säger ändå "Sverigesom svar  hans alltför filmatiserade försök till fitta 

Jahajaär det  bra där som det lovasÄr brudarna lika blåögda som det sägsÄhe, sorry. Jag ser ju  dig att det inte är . Men det är lugnt, du är rätt söt du ocksåslänger han över axeln medan han serverar en annan ensam kolsupare.

Mhmönskar jag kunde säga detsamma om dig. Fräser jag ur mig. Du, hur tar man sig snabbast till havet härifrån 

Mannen i baren slutar upp med att polera glaset i sin hand, låser blicken vid mina ögon och sjunker ned med armbågarna  bardisken

Och vad ska en ensam kvinna som du göra  stranden en natt som denna? säger han och fortsatt ser på mig.

Hans vridna huvud är fåtalet centimeter från mitt, vi nästintill andas  varandraDelar luft. Tills hans ögon sjunker ned mot mina bröstoch plötsligt delar vi inget annat än anledningar att frukta varandra 

Glaset som nyss varit till hälften fyllt med öl ligger nu i tusen bitar  och runt oss bådaHans huvud blöder och ölen dryper i en hatblandad flod ut  golvet 

Shit shit shit shit, Fan Billie skriker jag  mig själv i farten utHalvvägs mot gömman där jag lämnat Buckley hör jag hur killen bakom baren lyckats ta sig ut i mörkret. Jag dyker huvudstupa fram in I en magert buskageett av dem enda i närhetenHan kommer att hitta mighan kommer att slå migvadfan gör jag nu?  

Tryckandes bland buskarna ser jag  hur han stapplar runt, sparkar i sandenSparkar i tomma intet. Hoppas att det är jag. Han sparkar  hårt att sanddammet yratt svetten flyger likt pärlor mot skyn 

Han skrikerBefaller mig att komma framFörbannar att han inte satte mig  pats från första börjandominerade mig mot barväggen  att alla kan se vilka misslyckanden kvinnor ärAtt vi endast finns till för att utnyttjas 

Ljudet av mitt hjärta oroar migkan han göra detDet dunkar  högt att jag tvingas lägga handen  detsamtidigt som jag för den andra upp mot munnen 

Måste. AndasTystare 

Lika plötsligt som oväntat hörs det en smällKort därpå syns strimlor av rök sila upp från den lealösa kroppen bara fåtalet meter framför mitt gömställe 

Du kan komma fram nu tjejenBesten är utslagen! Och om han aldrig mer vaknar kan detta alltid vara våran lilla hemlighetvisst? Eller, fan, vi gör det till en hemlis oavsett om skithögen vaknar eller inte. Vi har nog med drama i denna stad som det är, hörs en röst.

Kvinnan torkar vant av pistolensnirklar ned den i skinnstöveln och räcker fram handen 

Kimmy, Eller Kimberly, skitsammavälj vadfan du villSäger hon och ser lekfullt  migNästan lite blodtörstigt 

Jahapp, Billie heter jag, med "ie"  slutet. Tack för att... tack för den, får jag ur mig och pekar blygsamt med pekfingret mot den (fortfarande oklartdöde mannen vid våra fötter 

Äehdet var ingetVelat sätta en kula i den jäveln sedan förra sommaren. Kul att äntligen  en anledning utöver min egna 

Och vad var din anledning, om man som utomståendenyfiken genomresande får lov att fråga 

Kimmy böjer sig framkupar handen runt mitt öra och viskar "Rent och skärt hat". Hon lutar sig tillbaks och flinarLägger armarna i kors och berättar den tragiska historien om vad som hände förra sommaren i Geraldton 

"Jag hade precis flyttat hem igen efter att ha Studerat i Perth, min syster var sjukOch pappa jobbade periodvis I gruvorna det var dags att dra min last.  

Jag fick ett jobb här baren, i samma veva som Jon. Hon fäster blicken vid liketSpottar. I alla fall, han var charmigVisste inte annat än att han var den kille han gav sig för, du fattar vad jag menar? Anyway. Vi älskade varandra. Jag älskade honom. Vi talade mycket om en framtid tillsammans, om barn, husrubbet. Men verkligheten var den att min lillasyster behövde hjälpatt hennes sjukdom sög upp all min tidalla mina pengar Jon erbjöd sig att hjälpa till han med, besöka hennehålla efter huset, se till att hon fick i sig sina mediciner 

Och det gjorde han, fick i henne medicinerna alltså.

Det var mitt i sommaren och vädret var olidligtVärmen tvingade oss att stänga baren tidigare jag gick hem. Hem till Amanda och Jon. Det första som slår mig är att ingen syns till i varken köksfönstret eller vardagsrumsfönstretUtomhus skulle de omöjligt vistas i den värme som var, därefter ser jag upp mot sovrummet och noterar att gardinerna är fördragnaSåklart, hon soverDet är för varmt att vara vaken.

Ingenting hörs i husetIngenting ger ifrån sig någonting annat än normalt mina bara fötter smyger jag upp till syrrans rum, vill kika in för att försäkra mig om att Jon ställt dit vattenNär jag öppnar dörren ser jag henne ligga barbystad i sängen, med benen säradetrosorna avdragna och munnen halvt öppen mellan de djupa andningarnaEn rygg står vänd mot migen rygg jag  väl känner igen. Min ryggRyggen endast jag är menad att se, ingen annan. 
Amandas ansikte är täckt av spermahennes blottade vagina rödflammig. Han har våldtagit henne. Han har utnyttjat min syster 

Och nu är han död." 

En blick full av avsky faller på kräket. 

Utan att tveka sätter jag  min fickkniv mellan Jons skuldror. Vrider till. Drar ut den. 

Nu är han död, säger jag och vi båda beger oss in i värmen, förser oss själva med två kalla öl. 

Likes

Comments


Besvikelse. Dagens ord. Ett hårt bakslag riktat mot dig och dig endast. 

En riktig jävla motgång. 
Blir sällan besviken. 

Kan bero på att jag yttersta mån har några förväntningar, att dem jag trots allt har är såpass låga att enda möjliga utgång är den positiva. 

Förvänta dig alltid mindre av dem i din omgivning än vad de är kapabla till att ge - på så sätt reducerar du slagen i ansiktet. 
Med andra ord - Jag är lite irriterad/besviken/grinig. 
Varför? 
Jo. Min helg skulle ha artat sig i Örebro med en av mina närmsta vänner som jag saknar något fruktansvärt. Såg verkligen fram mo't. 

Planerade hela fredagen kring att ta mig ut till ön efter jobbet, dricka en massa vatten, stretcha  etc etc - göra mig själv redo för långkörningen dagen därpå. 

Så visar det sig att bilen man organiserat att ta står pajj i garaget. Att den andra har sommardäck och att syrran ska ha sin hela helgen. Detta framkommer givetvis inte fören klockan 21 i går kväll pga kommunikationssvårigheter i denna familj.

Innan ni ens hintar - min och killens bil är att glömma då det är fel på startnyckeln.
Så här är man nu. Allena på ön. Familjen är ute och reser. 

Endast jag och djuren kvar. 
Så, tänkte "ta vara på helgen, på mig själv". Det är trots allt inte någon "eighteen and alive"-feeling i luften när man är 22.

Det kan behövas lite ro, lite egentid. Lite reflektionsrum. Det kan behövas att bara läsa en bok, tända en brasa, ta en promenad, äta god mat.

Det kan vara skönt att få ta upp hela dubbelsängen, att få släppa loss sina gaser högt så de hörs, att vara drottning över fjärren. 
Nu har jag fått ut den, skönt!


Så - till alla er som hängt med ner hit, tagit er förbi min hjärtesorg; Lets get the lördagsmorgons action started. 
Tänkte tala/påstå ting utan korrekta källor/agera diktator och vara lite Hitler i form med att ha min åsikt och min åsikt endast angående hälsa. 
Ett väldigt svårt ämne. Ett som är där uppe, bland topp tre mest beramade frågor . 

Vad är hälsa? 
Man ser hälsa i all dess form, all dess skönhet och fördärv. 

Besatthet av hälsa kan äta upp dig. Få dig att överarbeta dig själv, slå ihjäl dina kroppsliga rättigheter, mörda din sanna natur. 

Hälsa kan vara livshotande. 

Risken finns att (jag står för detta) det gått så långt att hälsa blivit en ny folksjukdom. Ett socialt virus vilket förgiftar våra sinnen. Det ger oss ingen ro, får människor att se ner på sig själva, jämföra sig med omvärlden. 
Sedan har vi såklart motgiftet - den skara som inte äter superfrukter. Som inte tränar varje dag (i vilket fall inte postar detta likt ett litet  ... bekräftelserop? på medier), som vill motverka att unga, osäkra - kvinnor som män - jämför sig själva med någonting oidealiskt, med någonting som är skapat utifrån filter & mani.
Nu har det till och med dragit in så långt att övervikt - som även det är ett problem - hyllas. Just eftersom denna skara vilken slår tillbaks ställer sig likt en mur mellan människorna och "Det besatta skönhetsviruset". Och - muren behöver ikoner. Muren behöver talespersoner. Såklart.

Likt i alla krigshettor pekas det alltså ut ledare, nyckelpersoner som drar i stråket. 
Vi kan ställa oss tusentals frågor. Vi kan ifrågasätta sociala mediers roll i kroppshets, i onåbara skönhetsideal, i unga människors lidande, självhat, självsvält, osäkerhet. Vi kan ifrågasätta sociala mediers påverkan på individens enskilda hälsa. Eller vi kan anta. 

Vi kan anta att mediers effekter, att de bilder vi lägger upp - på blottade, väl arbetade, hungriga utfyllda med fruk - har en negativ verkan. Vi kan sluta spekulera. Ta för givet. På så vis kan vi även agera på detta. Göra skillnad. 


Som enskild aktör kan du anpassa dig efter omständigheterna. Se till den skara som ser dig. 

Vilka läser detta? Vilka ser detta? 

Vill jag trigga den grupp med någonting? Vill jag ge sken av en sak trots att denna "sak" är inkorrekt? Fejk? 

Vill jag indirekt ha inverkan på en utomståendes hälsa  - negativt. 

Vill du det? Go ahead - lägg upp bilder på ditt bästa jag med en touch av filter. Inte? Nej, avstå då. Lägg upp någonting annat. En katt kanske? Folk gillar djurbilder. 


Förra veckan bubblade det upp en fråga. Det undrades varför jag lägger upp - följande ord sades inte (Men man är ju inte dum) - skitfula bilder? Jag som är en så vacker skapelse med mitt röda hår, mina fräknar, min fina kropp och mitt leende. 

Varför är mina bilder inte mer avslöjande, mer vackra? 
Jo. För att jag vill inte sprida det budskapet. Jag vet exakt hur jag ser ut. Jag vet vem jag är. Jag vet - som gammal ätstörd - att bilder av slimmade, brunbrända, släthyade kvinnor inte främjar min hälsa. Jag vet likväl att det gör andra ont. 
Jag väljer att svämma över mina flöden med bilder underifrån, utan effekter, på mig och en öl. Eller kanske en ost. eller kanske en bok. 

Jag väljer att bespara er den skönhet jag besitter då det inte syns till någon anledning att skrubba in denna i era ansikten. Jag ser ingenting tilltalande i att en annan människa tänker högre om mig än hen själv. Att hen hoppar över maten. Tränar fanatiskt på gymmet. Undviker att träffa sina vänner. 

Jag ser fan i mig ingenting kul i det. 


Min lösning på det sociala skönhetsviruset är en aning bastant. Omöjlig nästintill. 

Men ändå  - en fin tanke. 
Tänk om vi alla, instagram främst, uppmanade till användning av (den just i detta ögonblick etablerade) taggen #worldwidehealth 

Där ingen bild på människan får förekomma. Det får endast postas djur, natur, text, ting etc etc. 

Ingenting relaterat till skönhet, hälsa, fitness (och såklart heller inte rasism, nazism, terror med mera) 
Tänk om samtliga uppmanades till att använda denna tagg i en vecka. Eller kanske en månad. 

Tänk om någon där ute kanske skulle sluta känna sig så förbannat misslyckad tack vara detta, och istället kunna njuta av livet? 

 


 

 

 

 

Likes

Comments

Bara El Vickan som känner fredagsblues varje torsdag? 
 
Vet ej. Kan bero på att jag bryter mitt 8-17 mönster? Vänder upp och ned på dagen, schemamässigt? Har därtill lite av en oskriven tradition att vara bakfull/still kickin it torsdagsmorgnar klockan 06.45 - när jag stämplar in. 
Till mitt försvar bor det en superivrig spritentusiast inom mig som bara inte går att kontrollera. 
 
 
Sitter med ena ögat i boken "Lean för effektiv kommunikation" - en del av kurslitteraturen till mina studier - å med andra på skärmen (min killes nakna överkropp). 
 
Tänker på (sex) livet rent generellt. 
 
Vad vill jag bli? 
Vem är jag nu? 
 
"Lika skiftande som vädret" säger vissa, "rastlös" säger andra. Nyfiken är ordet, om jag får lov att säga så.
Ena dagen gör jag en sak, andra någonting nytt.
Jag flänger, har mig, byter humör, jobb, visioner och datten. Jag kanske är osäker?
Jag kanske är misslyckad? Jag kanske rent utav är obekväm i min eget skinn?
 
Nej.
 
Jag tycker bara att det är rent ut sagt trist att se samma sak flera gånger om. Jag avskyr att veta vad jag gör imorgon. Jag vill inte sitta och föra meningslösa konversationer rörande icke-existerande problem. Jag vill inte känna att jag är bunden. Jag vill vara ung, dum och fri för alltid - jag vill erövra den värld jag lever i, kunna sätta stopp för den, pausa, trycka på play. Jag vill leva i ett organiserat kaos, Se det ironiska i var människas sorg. Jag vill vara jag till 110%, tillåtas att leva ut mina änglar & demoner. 
Jag vill aldrig glömma den sanning att livet är en tillfällighet, ett virrvarr av toppar och dalar, ett trassel du trots allt kan reda ut.
 
För vad är livet egentligen? 
 
Det är affekter i alla dess former, en hierarki av passion. 
 
Det du gör gör du av kärlek. 
Kärlek gentemot någon annan, något annat eller kanske gentemot dig själv?
 
Oavsett vad kan denna kärlek - vilken nu må vara starkast - få dig att reda ut oredan, fatta beslut och sedan agera på dem. 
 
Lite så resonerar jag just nu i livet. 
 
Jag vill resa, av kärlek till mig själv och naturen. Jag vill studera, av kärlek till mina framtida barn. Jag vill vara den bästa versionen av mig själv eftersom jag älskar min man och han förtjänar just det - mitt bästa jag.
Men ibland kanske det brister lite. jag kanske inte är mitt bästa själv. Jag kanske kommer hem - heeelt utmattad, orkar knappt tala om dagen, lägger mig raklång i sängen med en bok i hand. Jag kanske till och med är otrevlig? 
Men! Är det då inte tur att man är två? 
Att någon annan älskar en såpass mycket att hen går dig till mötes, bortser sina egna behov, prioriterar utifrån kärlekens rankingsystem? 
Istället för att väsa tillbaks trasslar hen ut oredan, ser stunden för vad den är - en känslomässig härva - och eliminerar allt som är irrelevant. Hen läser av dig, får dig att se klart igen. 
 
 
Med andra ord, det är PMS på ingång och jag börjar känna mig känslomässigt ur balans. 
Ååååå eftersom framförhållning är livets A & O så kommer här ett "Tack i förväg"; 
 
Tack älskling för att du (tvunget) kommer att stå ut med mig under kommande dagar (som så många gånger förr). Tack för alla gånger du kommer vilja skrika, gråta, få din vilja igenom men ändå biter samman - låter mig vinna. Tack för att du sätter mig på toppen av din kärlekspyramid. Tack för att du är min PMS- slav. 
 
Jag älskar dig 
 
 

Likes

Comments