Den senaste månaden var 13 300 ungdomar mellan 15-24 år arbetslösa. I Sverige är ungdomsarbetslösheten högre än arbetslösheten bland vuxna. Höga ingångslöner och den stora pressen i skolan är några av de många faktorer som har bidragit till att arbetslösheten bland ungdomar är så hög.

Ungdomar är våran framtid och att det är så många som är arbetslösa kommer skada Sverige samhällsmässigt och ekonomiskt. Detta är någonting vi måste ta tag i.


Detta är i högsta grad en fråga om moral. Vi kan inte vända ryggen åt våra ungdomsgenerationer. Vill vi verkligen vara ett land som lämnar våra ungdomar i hopplöshet och passivitet? För att arbetslösheten bland ungdomar ska sänkas måste staten göra en insats och investera pengar. Staten och myndigheter måste kunna ta fram praktikplatser för unga och arbetslösa i större kvantitet. Det ger dom en kick in i arbetslivet och kommer skapa möjligheter för dem att få andra jobb i framtiden.


Många ungdomar har problem att få tillräckligt bra betyg för gymnasiet och även att de går ut med alldeles för dåliga betyg i gymnasiet. Det är ett problem för utan några vidare betyg kommer de inte ha möjlighet till den linjen de vill gå eller de jobb de vill ha i framtiden. En lösning på detta och som skulle kunna ge en utveckling är att man investerar i både sommarjobb och sommarskola. Om man har sommarjobbat som ungdom ökar chansen till att enklare få jobb markant och sommarskola för att kunna jobba upp sina betyg är någonting som är nödvändigt för elever med svårigheter i skolan och på så sätt kunna få möjlighet till att kunna få söka in till en bra linje eller rätt högskola.


Många ungdomar vet inte hur de ska göra för att få jobb eller vilka möjligheter till hjälp det finns för att få jobb. Arbetsförmedlingen i Sverige måste börja jobba mycket mer aktiv med att få fram sitt stöd åt ungdomar och visa dem att jobb finns. Ungdomar måste få en bättre bild av hur de ska göra och veta vart de ska gå. Arbetsförmedlingen kan ringa runt och informera om deras arbete och även ut och föreläsa om hur de arbetar och vad man behöver göra för att komma till arbetsförmedlingen och få jobb.


Det svenska samhället idag består ut av en alldeles för stor mängd arbetslösa ungdomar. Ungdomar behöver mer hjälp och stöd för att höja sina betyg och få hjälp in i arbetslivet. Konkurrensen är otroligt stor om jobb just nu i vårat samhälle och vi behöver därför hjälpa våra ungdomar veta hur de ska gå till väga för att komma ut i arbetslivet. Vi måste ställa oss frågan: Vill vi stänga ute våra ungdomar från att komma ut i arbetslivet? Världens framtid är ungdomar och våra ungdomar behöver erfarenhet för att kunna utvecklas vårat samhälle.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

LO har kommit med ett förslag om utbildnings jobb som Olof Svensson och Pär Karlsson skrivit om i nyhetstexten LO går med på lägre löner - får tummen upp publicerad på Aftonbladet.se den 6 mars 2017. Där skriver man att Landsorganisationen i Sverige (LO) har kommit med förslag om utbildnings jobb som både regeringen och oppositionen accepterar. LO menar att många av de nyanlända saknar gymnasieutbildning och annan erfarenhet som kan vara nödvändigt på arbetsmarknaden och med hjälp av dessa utbildnings jobb kommer de enklare kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Utbildnings jobben innebär jobb som kommer ha lägre löner och arbetsdagarna kan bli kortare. Utbildnings jobb kräver inga tidigare erfarenhet eller någon speciell utbildning utan man får lära sig på jobbet. Lägre löner är inget permanent men man tycker det är rimligt att någon som är ny inom ett arbetsområde inte ska få exakt samma lön som en som jobbat där längre och har mer kunskaper. Dock kommer de självklart få en normal lön när utbildningen är klar dvs efter 1-2år. Troligtvis kommer det blir snabbare och effektivare för arbetslösa att börja jobba först och sedan bygga på med utbildnings kunskaper.


LOs förslag har fått positiv respons. Både socialdemokraterna och moderaterna ser fram emot att LO tagit tag i problemet och att man ser allvaret med att det finns många arbetslösa och nyanlända som behöver komma in på arbetsmarknaden. Regeringen är villiga att vara en part i det hela men man vet inte exakt vad staten skulle kunna tillföra. Ulf Kristersson ekonomisk politiske talesperson (M) är positiv men tveksam om att förslaget inte kommer hålla. Det är många grupper som exkluderas, något som Svenskt Näringsliv också kritiserar, att bl.a. de grupper som saknar grundskoleutbildning inte omfattas.


Förslaget fick även reaktioner från Expressen.se ledarredaktion (oberoende liberala) som uttryckte sig i artikeln Äntligen slutar LO att dra rasistkortet publicerad den 6 mars 2017. Där kritiserar de bl.a. att förslaget redan tagits upp tidigare av centerpartiet men LO varit emot förslaget att skapa utbildnings jobb främst för flyktingar då de inte ville skriva på något som beror på etnicitet. Men nu har de vänt sig och insett att höga ingångslöner påverkar utsatta grupper negativt. De ser heller inte LOs förslag som en bra lösning på arbetslöshet då LOs krav stöter på en hel del problem. Endast de med grundskoleutbildning inkluderas trots att många som inte har det skulle kunna ha mest nytta av dessa jobb. LO vill också att alla nyanlända under 40 ska få en obligatorisk grundskoleutbildning. Detta ser ledarredaktionen som ett problem då det idag finns en stor brist på lärare och kommer därför fördröja processen. En annan märklig sak är att LO endast vill teckna tillfälliga avtal vilket kritiseras då man inte ser det som en långvarig och effektiv lösning till den allvarliga arbetslösheten och det höga asylmottagandet Sverige haft genom åren.


Ingvar Persson (ledarredaktion) kommenterar också förslaget i sin krönika Lägre löner löser inte arbetslöshet publicerad på Aftonbladet.se (oberoende socicaldemokratisk) den 7 mars 2017. Där ifrågasätter man om LOs förslag verkligen kommer fungera. Problematiken är att inget vet hur låga lönerna kommer bli för ett fungerande system och hur länge det kommer ta för nyanställda inom området att komma upp till en rimlig lön. Utan svar på dessa frågor är förslaget ett stort frågetecken. Som stöd för utbildnings jobb förväntas man behöva vuxenutbildningar som tex komvux, SFI och folkhögskolor som man i nuläget måste lägga mer resurser på då det är lärarbrist.

- Jennie Ooi Pålstig, Vägen till lönen.

Källor:

http://www.expressen.se/ledare/antligen-slutar-lo-att-dra-rasistkortet/

http://www.aftonbladet.se/ledare/a/4aWzV/lagre-loner-loser-inte-arbetsloshet

http://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/blq3e/lo-gar-med-pa-lagre-lon--far-tummen-upp


Likes

Comments

Arbetslösheten blev större i 2008 efter en finanskris i Sverige, i 2010 var den så hög som 8% mellan folk i åldern 15-74 år.

Men enligt senaste statistiken så har det gått bättre, då i 2016 låg den på 6.9%. Vi ser alltså en positiv förändring men gällande fördelningen av män och kvinnor så har männens arbetslöshet ökat medans kvinnornas del har minskat.


Jag hade en intervju med en person som tidigare varit arbetslös, han berättade att arbetslösheten tär både mentalt och fysiskt då man spenderar mycket tid hemma och inte rör på sig så mycket. Man kan tappa arbetslusten eftersom att man kan glömma hur det är att arbeta och glömmer att hålla rutiner.

Det är inte heller lätt att hitta jobb, att gå på arbetsintervjuer för att sedan få nobben, eller att förgäves skicka ansökan till lediga platser och inte få något svar.

Det handlar om att utvidga sitt kontaktnät för att komma någonstans, inte bara inom arbetslivet utan allmänt också.

Abderahman Balsamo 2017 - Vägen Till Lönen


Likes

Comments

Alla vill att arbetslösheten ska minska, fast det finns olika idéer på hur de ska gå till. De tre största partierna nu i Sverige är Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna och alla dessa partier har olika åsikter om hur de ska gå till. Den största skillnaden mellan partierna är att Moderaterna (alliansen) tycker skatterna ska sänkas för att folk ska tycka det är värt att arbeta och då få fler in i arbetet. Socialdemokraterna vill inte sänka skatterna eftersom de tror att genom höga skatter får man mer pengar till välfärd och kan investera mer i framtiden. Sverigedemokraterna tycker att anledningen till den höga arbetslösheten är invandrare som kommer hit och tar svenskarnas arbeten.


Moderaterna (alliansen):

Jobben är den grundläggande utgångspunkten i moderaternas politik. Moderaterna tycker att det är viktigt att man tjänar på att gå till jobbet. De menar att så höga skatter och bidrag Sverige har idag lönar de sig inte att skaffa ett arbete. Det är även höga skatter på att ha personal vilket gör att det blir dyrare att anställa flera. Detta gör det svårare för speciellt ungdomar att få jobb eftersom de oftast inte har lika mycket erfarenheter som vuxna. Därför vill moderaterna göra nedsättningar på arbetsgivaravgifterna, så de som är yngre än 21 ska vara lite billigare att ha som anställd. Så att när man går ut gymnasiet har man en större chans and få ett jobb.

Istället för höga skatter på lön som inte motiverar folk till att skaffa sig ett arbete, vill moderaterna istället sänka dem. Moderaterna tror då att människor, speciellt ungdomar kommer känna att det lönar sig att börja arbeta. När det det blir skattesänkningar på anställda kommer arbetsgivare ha råd att anställa mer personal och när även skatten på lönerna sänks kommer fler vilja skaffa sig ett arbete. Detta är moderaternas grundtanke i att minska arbetslösheten.

De som är nyanlända till sverige får nu bidrag så att de klara av att ta hand om sig själva och sina familjer. Detta tycker moderaterna är bra men de vill även sätta krav för att få ut dem i arbetslivet. Som att sätta krav på att de måste utbilda sig och försöka skaffa sig ett jobb för att kunna få bidragen.

Moderaterna vill att de ska vara lättare att starta och driva företag. Nu finns det en massa regler som hindrar företagen som till exempel olika tillstånd som man borde kunna göra lättare.


Socialdemokraterna (Röd gröna):

Genom att skapa fler jobb vill socialdemokrater göra framtidsinvesteringar. Socialdemokraterna tror att investeringar gör att tekniska utvecklingen, Produktivitetsutvecklingen ökar och arbetsmarknaden förstoras. Socialdemokrater tycker att när alliansen styrde var de för mycket fokus på att sänka skatterna och subventionerade låglönejobb. Detta har skapat ett stort behov att göra investeringar i infrastruktur. S vill bygga flera utbildningsplatser, öka bostadsbyggande och samhällsservice. När alla får bra utbildning och alla får en egen bostad kommer det bli mer jämlikt mellan hög- och låginkomsttagare. Alla dessa investeringar kommer utveckla samhället.

Socialdemokraterna ska införa en 90-dagarsgaranti för ungdomar. Att de som är unga och utan arbete ska få stöd inom 90 dagar och bli erbjudna ett jobb eller utbildning. De vill göra ett kunskapslyft, genom flera platser inom yrkesvux, folkhögskola och komvux. De vill även skaffa fler högskoleplatser så att unga kan skaffa sig den kompetens som behövs för arbetslivet.

Socialdemokraterna vill ha en aktiv näringspolitik för fler och växande företag. Socialdemokraterna vill ha ett bättre företagsklimat. De vill även öka samarbetet mellan företag och politik.


Sverigedemokraterna:

Sverigedemokraterna tror att bakgrunden till den låga arbetslösheten i Sverige är invandringen. De tycker att Sverige de senaste åren har varit för generösa med att invandringspolitiken, alltså har låtit för många kommit in till Sverige och att dessa invandrare har då tagit svenskarnas arbeten.


Linnea Olovsson Vägen till lönen

Likes

Comments

Samhällsfrågan som vi valt handlar om varför arbetslösheten existerar idag och olika perspektiv på problemet. Vi tänkte specialisera oss i frågan och rikta in oss på ungdomar. Det kan vara hur en ungdom som är arbetslös ser på problemet, men även hur en arbetsgivare tänker och agerar i frågan. Varför man inte väljer att anställa någon som är ung och arbetslös. Vad beror arbetslösheten på? Och vem är egentligen arbetslös?


Arbetslöshet innebär att det finns människor som kan arbeta, men inte har någon sysselsättning. Dessutom hittar de inget arbete trots att de söker jobb effektivt. Vilket kan bero på många olika anledningar. När vi pratar om arbetslöshet använder vi oftast procent för att förklara hur stor del av arbetskraften som det handlar om. I Sverige idag är de 18,6 procent ungdomar som är arbetslösa. Den senaste månaden var 110 400 ungdomar mellan 15-24 år arbetslösa enligt “www.ekonomifakta.se”. Det är det som vi kallar för ungdomsarbetslöshet.


Unga är en speciell grupp i och med att många är heltidsstuderande. Studerande som arbetar vid sidan om studierna räknas som sysselsatta och ingår i den så kallade arbetskraften.


Om man tittar på de senaste tio åren så har det under 2006 och 2007 sett väldigt bra ut för svensk ekonomi. Det var högkonjunktur och företagen behövde mycket arbetskraft. Men under hösten 2008 drabbades världen av en finanskris som påverkade svensk ekonomi negativt. Näringslivet gick sämre och behovet av arbetskraft minskade. Under sommaren 2008 hade Sverige en arbetslöshet på strax över sex procent. På ett år hade den ökat till cirka 8,5 procent. Ökningen motsvarar cirka 117 000 personer.


Själva gruppen “ungdomar” (15-24 år) är också lite speciell om man tittar på de som är arbetslösa. Enligt definitionen blir man arbetslös så fort man går ut på arbetsmarknaden och söker ett jobb. Det spelar ingen roll om det är ett tillfälligt arbete eller ett extrajobb. Många ungdomar som är heltidsstuderande söker just den här typen av jobb och räknas därför som arbetslösa. Bland de arbetslösa i den här åldern är nästan hälften heltidsstuderande. Därför talar man allt oftare om en annan grupp. Det handlar om de unga som varken arbetar eller studerar, en grupp som löper större risk att hamna utanför. Under 2016 var denna grupp 6,5 procent av alla unga mellan 15 och 24 år. Jämfört med ungdomsarbetslösheten har man då sorterat bort de som studerar för att kunna fokusera på gruppen unga som varken pluggar eller jobbar.


Men hur har man sett på arbetslösheten bland ungdomar förr jämfört med nu?


Förr i tiden var det nästan ett måste för det stora flertalet arbeten att man skulle kunna läsa för att kunna följa instruktioner, skriva för att fylla i en rapport, man skulle vara punktlig och passa arbetstider, och vara uthållig och arbetsam. De som blev arbetslösa förr i tiden var inte alls olika från det som hade ett arbete. Det var perioder av stor arbetslöshet vilket resulterade i perioder av stor politisk oro, och militanta röster fick stöd för att det var krav på ändring. Regeringar överlevde sällan sådan arbetslöshet.


Som sagt är det annorlunda numera. För allt flera jobb krävs även högre kompetens och utbildning. De som lättast får jobb i dag har en generellt hög kompetens, de kan skriva och prata svenska, vet hur man formulerar sig. De flesta arbetslösa på 1990-talet hade ingen extra kompetens, eller de har fel kompetens för just de arbetet. Deras kompetens passade kanske den tidigare arbetsplatsen, men när moderniseringar genomfördes där, försvann deras jobb.


Ett bra svar på varför det ser annorlunda ut nu från förr är att maskinerna har tagit över väldigt många arbetsuppgifter inom produktion, tjänster och service. Hårda effektiviseringskrav ligger bakom hur det ser ut på fabriker och arbetsplatser runt om i vårt land och även världen över. För inte alls länge sen gjordes de flesta arbetsuppgifter för hand, om det så gällde fabriksarbetare som kontorsarbete. Där det förr kunde vara 4 anställda för en arbetsuppgift går det på sin höjd 1 person i nuläget.


Men som sagt har förbättringar gjorts och arbetslösheten har minskat. Då arbetslösheten bland ungdomar ligger på 18,6 procent.


Källor:

http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/

https://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Pressrum/Pressmeddelanden/Pressmeddelandeartiklar/Riket/2017-01-12-Farre-arbetslosa-2016.html

http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet/


Alice Vingård, Vägen till lönen

Likes

Comments