​Vänsterpartiets klimatpolitiske talesperson Jens Holm efterlyser drastiska klimatåtgärder. Samtidigt vill han att klimatminister Åsa Romson tar strid för de fattiga i världen. De två sakerna går inte ihop. Klimatåtgärder hjälper inte de fattiga, utan gör dem, och alla andra, fattigare. Den som redan från början är fattig, drabbas värre än den som från början är rik av att bli fattigare.

Holm upprepar några av de vanliga myterna som klimathotstroende brukar använda. Eller ska vi kalla dem rena lögner?

En är att fattiga (länder) drabbas värst av klimatförändringarnas följder. Holm skriver till och med "klimatförändringens följder", alldeles som det skulle finnas en enda klimatförändring.

Alla temperaturserier är väl överens om att den globala uppvärmningen, medan den pågick, var större ju längre norrut man kommer. De klimathotstroende själva framhäver ofta att Arktis har haft snabbare uppvärmning än resten av världen. Ändå hävdar de också att de fattigaste länderna drabbas hårdast av klimatförändringar. Inte kan de klimathotstroende tro att de fattigaste länderna ligger samlade i och runt Arktis? Ljuger de bara? Eller vad? Utan tvivel borde de i alla fall begripa att de fattigaste länderna inte alls är drabbade av mer klimatförändringar än andra länder, utan snarare tvärtom.

De fattigaste länder har inte drabbats av några skador på grund av de industrialiserade ländernas utsläpp och ska inte ha någon ersättning för påstådda skador! Däremot kommer de att skadas om drakoniska klimatåtgärder blir verklighet.

Holm tar också upp påståendet att Tuvalu håller på att dränkas av stigande hav. Tuvalu är ett örike som består av korallöar.

1842 utkom Charles Darwins' bok Coral Reefs. Där presenterar han en teori om hur korallrev och därmed korallöar har utvecklats genom eonerna. Den teorin är numera allmänt accepterad. Efter 1842 borde ingen längre kunna komma och påstå att korallöar kan slukas av stigande hav. Ändå sker det. Varför? Det händer helt enkelt inte, för korallöar är dynamiska formationer som följer med i havsytans långsiktiga svängningar uppåt och nedåt. Kunde de inte det, skulle koralldjur, korallrev och korallöar ha upphört att existera för länge sedan.

Den som hävdar att önationer bestående av korallöar är på väg att dränkas av stigande hav, borde avkrävas svar på varför de anser att det finns några korallöar alls i dagens värld. Men det händer inte. Rödgröna svenska journalister vill inte veta av några fakta när det gäller miljö- och klimatfrågor.

Aktivister som Holm finner det tydligen otänkbart att ta reda på vad den senaste forskningen, till exempel presenterad av IPCC, säger. Inte ens IPCC:s klimathotstroende vinkling av klimatvetenskap stödjer särskilt ofta vad de klimathotstroende debattörerna hävdar. Det gäller till exempel sannolikheten för fyra graders global uppvärmning och förekomsten av naturkatastrofer. Stormar, översvämningar och torka har alltid drabbat länder och få har upplevt någon ökning. När det gäller stormar, anser de flesta forskare dessutom att global uppvärmning kommer att leda till att de blir något ovanligare. Vilket inte passar de klimathotstroende, så de fortsätter att larma om fler stormar.

Det går väl inte att stoppa klimatmötet i Paris. Men sedan borde det vara slut. Det behövs inga klimatmöten, det behövs inga klimatåtgärder och det är ingen klimatkatastrof på gång. Det finns åtskilliga problem som är verkligare och mer akuta.

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229