Igår var det ingen vanlig dag för igår var det Claras födelsedag. Morgonen började med sång och frukost på sängen. Tycker att födelsedagar här blir något extra. Det märks verkligen hur nära vi kommit varandra. Hur vi planerar och försöker göra det så mysigt och bra som möjligt. Kommer ihåg att jag blev helt stum när jag blev firad här.

Idag är det som ni vet fredag och hög tid för att gå på helg. Planerna för de kommande dagarna är att fira Clara med middag, slå klackarna i taket på Casablanca, åka till ett barnhem i närheten av skolan och skriva en rapport om vindkraft.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Måndag den 20 november och Kenyas högsta domstol har nu gått ut och klargjort att Uhuru Kenyatta kommer bli Kenyas president. För er som inte vet vann Kenyatta det omval som var nu i oktober men trots det blev inget 100% säkert och Kenya har inte haft någon färdig president sedan valet i augusti. Dagens uttalande har i alla fall besvarats med både glädjerop och protester men med tanke på de orolighet som ändå finns gäller det gamla utegångsförbudet. Trots att vi inte får gå ut är jag glad över att allting är bestämt, för nu kommer inte valet som eventuellt skulle ske nästa år genomföras. Förhoppningsvis kommer vi kunna gå ut snart igen men framförallt hoppas jag läget i Nairobi stabiliseras och att inte fler kommer till skada i protesterna.

Bortsätt från Kenyas politiska situation är veckans främsta höjdpunkt onsdagens matte prov och ja antagligen kommer en massa annat också ske men det har jag för tillfället varken tid eller ork att fundera över.


i fredags pluggades det lite matte och så kom det paket från svedala


regnperioden börjar sakta men säkert nå sitt slut och solen tittar fram


I lördags åkte vi ett gäng till någon super fin skog och körde paintball vilket var mkt roligt

påminner lite om Ghostbusters

Likes

Comments

Måendet har inte varit på topp och med det har bloggen blivit intryckt i ett framtidshål. Känner i alla fall att det blivit dags att ta tag i den där "framtiden" nu och istället se den som nutid.

Min första smekmånad har nu passerat och det har blivit hög tid att acceptera den "nya" vardagen. Något jag lite chockerat insåg inte alls var en enkel femma. Finns ett litet obehag av att dagarna bara går på repris och att den den där "spicen" har blivit en del av vardagen. Hemma fanns det också en rutin men farligheten nu blir att fokuset läggs på det som saknas istället för på det som finns och är bra. Blir enkelt så att jag krypt in på mitt rum, stängt dörren och dragit täcket över huvudet. Även om det inte är något fel på att inte må topp blir det väldig påfrestande så nu blir det till att försöka följa det klyschiga men väldigt sanna mottot att leva i nuet och maxa de kommande dagarna innan jullovet börjar. 


Likes

Comments

Helgen då valet pågick fick vi som ni redan vet inte vistas utanför internatområdet. För att vi som någon lärare sa, inte skulle böja klättra på väggarna tog några elever på sig rollen som "eventfixare". På lördag kväll vankades det halloween partaj och som ni ser på bilderna snålade ingen när det gällde kreativitet på utklädnad. Tillskillnad från hemma där det många gånger finns femton katter och tio djävular kom det här både Ninja Turtells och hela Byggare Bob teamet. Kvällen fortsatte med en högst oklar spökvandring där min grupp oförståligt nog lyckades gå vilse. Det hela slutade på dansgolvet och hela kvällen kändes det lite som en nostalgi resa till klass discona i feman.


Fotbollsturnering

Lagom mosiga från gårdagens partajande drog vi oss upp för fotbollsturnering.

  • dagar

Likes

Comments

Fredag och jag börjar äntligen känna mig något bättre efter en vecka av feber, kikhosta och ja allt det där andra som kommer i ett influensapaket. Eftersom min vecka har varit minst sagt innehållsfattig fick jag gräva lite i arkivet.


Min önskan att någon där hemma skulle skicka hit jäst slog in och med det kom bullbak upp på schemat. Trots strul med ugn och snåleri på fyllning blev bullarna helt okej och nybakad bullar kommer alltid vara nybakad bullar.

I fredags glömdes middagstiden bort och med kurrande magar beslutade vi oss för att beställa mat.

Har gått med i skolans basketlag vilket i lördags innebar basketkupp. Kuppen var på Rift Valley Academy en skola ungefär två timmar bort som låg jättefint med världens utsikt och ett enormt campus som aldrig verkade ta slut. En super lyckad dag och även om vi inte vann var vi helt klart bäst!!!


  • dagar

Likes

Comments


Andra dagen spenderades precis som första på Diani. Där var allt lika magiskt som innan och den egentligen enda skillnaden från dagen därpå blev att vi valde att upptäcka lite mer. För när magarna började kurra blev det strandpromenad med målet lunch. Vi kom slutligen till något litet hotel som både hade super god mat men framförallt en väldigt fotogenisk toalett skyllt ;).

------

Sista kvällen åkte vi ett litet gäng till en restaurang som de byggt inne i en ruin. Kändes lite som att sitta och äta mat i en korall omgiven av ljus och om du tittade upp kunde du se himmelen. Kort och gott var allting väldigt fint och vi hade en mysig middag. Titta bara så goa o glada Alice och Sally är.


Likes

Comments


Det var i tisdags som jag hörde de första skotten. Vi satt och mumsade i oss kärleksmums då vi blev avbrutna av 1,2 och slutligen 3 höga knallar. Trodde först ljuden tillhörde något trasigt bildäck men efter att hört lite av de vuxnas konversationer insåg jag snabbt att det inte alls var några däck utan tre pistolskott. Dagen därpå kunde jag läsa i tidningen om en man som dött här precis vid skolan.

Det var den 27 oktober som omvalet här i Kenya påbörjades. Skolan var inställd och ingen fick lämna området, vi hade så kallat utegångsförbud. Situationen är både osäker och helt omöjlig att få ett fast grepp om. För varken jag eller de som bott här hela sitt liv vet riktigt vad som händer och ännu mindre vad som kommer hända härnäst. Bara faktumet att vi i tisdags inte var hundra procent säkra om valet skulle genomföras förklarar den förvirring som är.

I tisdags när Kenyas högsta domstol skulle avgöra vidare valet skulle bli av eller inte blev svaret

– Jag är ledsen att göra er besvikna, men vi är inte tillräckligt många närvarande domare för att kunna fatta ett beslut om valet ska avstyras eller inte. –

och när varken domstolen kan fatta ett beslut och politiker samtidigt flyr landet eller är "sjuka" kan jag tänka mig att befolkningen måste bli ännu mer förvirrad. För ingen vet som sagt riktigt vad som händer. För mig känns det nästan som om ni där hemma vet mer om situationen trots att det är jag som bor där allt utspelar sig. Kanske är det just att jag lever mitt i händelsen som gör att det blir svårare att få en uppfattning. För här är allting live och många gånger förändras nyheterna lika fort som de dök upp.

Innanför murarna är allting som vanligt, vi spelar basket, tittar på film och bara hänger runt. Kan låta konstigt att vi bara fortsätter våra liv och jag lovar er att det också känns väldigt ”fel”. För nu hör vi dagligen skottlossningarna från Kibera och syrenerna som svischar förbi utan att egentligen vara där eller rättare sagt här. Samtidigt finns det inget för mig att göra. Jag känner bara att det viktigt att hålla sig uppdaterade kring vad som händer och inte glömma bort att jag faktiskt lever i Nairobi. Något som ibland är lätt att glömma då det kan kännas som en liten bubbla på en annan planet.



Viktigt att komma ihåg är att det inte bara är oroligheter här i Kenya utan på många platser sker röstningen lugnt utan demonstrationer och uppror.


Likes

Comments


Resan dit var minst sagt en upplevelse. Vi åkte nämligen tåg genom nationalparker och berg för att slutligen anlända till Mombasa. Tågstationen låg verkligen mitt ute i ingenstans och det både såg och kändes precis som om någon bara kastat dit den på måfå. När vi steg av tåget i Mombasa slogs jag av värmen en som en käfftsmäll. Helt gaulet hur det kunde skilja sig på bara några timmars tågfärd. Hur som helst var det dags att kliva in i bussarna eller bastun som skulle ta oss till hotellet. Har nog helt ärligt aldrig svettas så mycket som under den buss resan. Solen verkligen gassade samtidigt som köerna bara blev längre och längre.



Vi kom som ni säkert förstår slutligen fram till hotellet för att nästa morgon vakna upp till detta. Kommer ihåg förväntningen som bubblade här vid frukosten. Vi skulle nämligen direkt efter bege oss till den omtalade Diani Beach för att spendera dagen i ett paradis.



Har inte jättemycket bilder från den här dagen men fy fan vad fantastiskt allt var. Inte bara då med den vackra miljön utan framförallt att få umgås med alla härliga människor och bara leva loppan. För hela dagen spenderades verkligen bara dansandes i sanden till gamla klassiker och när det blev lite för varmt fanns havet.


Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

dagar


Planen var att hela dagen skulle spenderas studerandes nationalekonomi något som dock inte helt fullföljdes då Ebba kom förbi med iden att klippa hår. Först kändes det lite nervöst att jag skulle ha ansvar för någon annans framtida utseende och framförallt då jag aldrig tidigare klippt något bortsätt från paketpapper. Men efter lite Youtube videos och att vi lyckades leta fram ett hår sax kändes allt lite mer safe. Är själv förvånad över resultatet och även om det kanske blev lite i det kortaste lagret är det i alla fall rakt och inte någon hackig granskog. Kanske har funnit mitt framtida yrke! tror dock inte det skulle hålla i längden i och med att jag just nu har panik av känslan att jag är täckt i miljontals korta hårstrån, så himlans mys kan jag lova er.

p.o.k


Likes

Comments

dagar


Regnet öser ner här i Nairobi och även om termometern visar +25 är det lite mys mid knastret från taket. Trots att det nu är helg har jag varit "ledig" hela veckan. Har sovit ut och bara tagit det rikslugnt. I torsdags tidigt som attan åkte alla förutom jag och femton till iväg på river rafting och bungyjump. Internatet blev inte bara tomt utan också extremt tyst. Allting kändes väldigt konstigt och jag insåg verkligen hur van jag blivit av att ständigt ha cirka 80 personer på bara några meters avstånd.

Hur som hällts hade vi som var kvar en ypperlig dag vi också med lååång frukost där det serverades gamla hederliga pankisar. Kanske inte lika goda som farmors där hemma men pannkakor som pannkakor. I och med att det var så få kvar blev det på något sätt enklare att prata om mer privata samtalsämnen. Eller rättare sagt att lära känna varandra bättre. Även om det är vad som sker för varje dag tror jag det kan vara bra att ibland vara lite färre och få lite mer av en så kallad "quality time". Samtidigt tycker jag nog 1–2 dagar får räcka för nu när alla kom tillbaka kände jag att de alla var mycket saknade!!! Frågar mig lite hur jag ska kunna vänja mig då det är dags att åka hem för gott, de där en till två dagarna av kommer bli så många fler. På att tala om att åka hem är det precis vad som sker om två månader, knaouuuss!!!



I och med att hela veckan varit som en helg där det är självstudier som gäller och två mål istället för tre har vi tagit oss ut för att äta. Det är svårt att bara gå ut och promenixa här eller rättare sagt det är inget vi får göra så resturang besök blir på sätt och vis det enklaste sättet för oss att komma ut från internatet. Trots att vi då sitter inne på en restaurang eller cafe får vi i alla fall uppleva lite mer än vanligt. Efter omvalet hoppas jag också att det blir möjligt för volontärarbete och jag ska se till att höra av mig till de kontakter jag fått från folk där hemma. 


Likes

Comments

läs mer

matkö och gladaminer

KNAOS

Grått med fortsättning