Header

Grejer har tagit slut, jag har inte tagit med allt till Tyskland. Jag behövde fylla på de små lådorna i badrummet. Jag behövde utnyttja att vi faktiskt har ett badkar i vår lägenhet. Jag behövde unna mig själv. Jag. Jag. Jag gick till LUSH, och August med. Sen gick han ut direkt igen. Han var inte mentalt förberedd på doften. Aromen. Men jag var. Jag var så beredd att jag stängde av allt annat än luktsinnet. Glömde kolla på prislappar. Tänkte bara på dofter på mig, runt mig. Så jag köpte det jag ville. För att jag kan och får. Sen kom August in igen och fick ett skäggschampo av mig. Sugar mama. Salt scrub. En bodylotion, två badbomber och en badolja. Nu luktar jag mandel.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Nu bor jag i Hamburg. Sedan förra lördagen har jag och August bott på Begonienweg i Hamburg. Allt känns så nytt, spännande och skrämmande på samma gång. Det är så mycket saker som är annorlunda även om jag bara bor något land bort nu. Första dagarna kändes det mest skrämmande och jag hade inte tyckt att det var särskilt kul om August inte också följt med. Men sedan dess har jag hunnit träffa min assigned Buddy från skolan, August och jag har handlat lite grejer på Ikea för att få lägenheten lite mer beboelig, lagt undan lite skit som de vi hyr av kallar inredning (hehe) och bekantat oss med området vi bor i. Det känns bra nu. Men samtidigt som att livet är lite på paus. Man kan inte köpa eller investera i något långsiktigt, man har hela tiden i bakhuvudet tanken "kan jag ta med detta hem eller måste jag slänga det om någon månad?", och lägenheten får man inte riktigt ändra så mycket i som jag egentligen velat. Men på samma gång känns det så bra, som att jag har ett halvårs paus från mitt vanliga liv. Som att jag kan göra vad jag vill och bara uppleva. Jag får nu bo med någon jag älskar. Jag får laga precis vad jag vill för mat. Jag kan gå 100 meter för att handla en påse chips kl 10 på kvällen om jag vill. Jag kan ta U-bahn till centrum och vara där på en kvart. Jag bor i Tysklands näst största stad. Bäst av allt, jag får kalla mig själv hamburgare i ett halvår. Just nu sitter jag själv i vår lägenhet, August är hemma över helgen för att fira sin farmor och hämta hit sina instrument. Jag ska försöka roa mig själv dessa dagar genom att ta hand om mig själv, få allt i ordning (det är ett heltidsarbete med alla papper som ska fyllas i och skickas mellan universiteten som utbytesstudent) och förbereda mig inför inspark på måndag. Kan inte förstå att jag får välja helt själv vad jag vill läsa för kurs. Det känns som att jag står inför ett smörgåsbord.

Likes

Comments

Satan vad jag carpat Sverige de sista veckorna. Sitter och kollar på bilder och inser så mycket sommar jag lyckades krama ut ur augusti. Ett obligatoriskt besök hos far- och morföräldrar hann jag med. Njöt av mormors prunkande trädgård och kollade igenom bilder från när pappa var liten hos farmor och farfar. Utöver det klämde jag in en heldag med Anna, Timmy och Harald. Jag köpte min stora gula resväska till Hamburg och transparent plastduk till att sy den ultimata kappan till ett höstruskigt Tyskland. Sen handlade jag och Harald till en brakmåltid som vi alla fyra avnjöt i gröna Osby. Sen har jag även lyckats med att träffa Alma, första och enda gången denna sommar. Vi gick på Malmöfestivalens bästa bokning Susanne Sundfør, min kärlek. Och trots den sommarlovs-långa pausen Alma och jag tagit från varandra kändes det fint att dra igenom Malmö med Smålands poppigaste tjej. Nästan lite sorgligt att inte få vara kursare denna termin. Men vi tar igen allt till våren.

Men kronan på verket i mitt yolo-augusti måste ändå ha varit när jag övertygade alla mina vänner till att komma hem till mig och ligga och flyta i en liten damm, mitt egna smultronställe, i några timmar. Jag och August hade flyt(t)fest för att säga hejdå till alla vänner. Det var toppen. Allt avslutades med grillning hemma i min trädgård och alla verkade nöjda. Men det blev lite för mycket för min del och kroppen sa nej efter att jag tvingade mig själv att gå på bio samma kväll. Jag fick halsfluss. Jädrar vad jag fick halsfluss. När jag som levande zombie tog mig in till vårdcentralen fick jag en medlidande blick och kommentaren "det var länge sedan jag såg en så ful hals, jag förstår att du har ont". Efter att ha överlevt dagar genom att spotta i ett glas för att inte behöva svälja och att enbart äta glass och frysta bär blev allting bättre med penicillin. Dock behövde flytten till Tyskland flyttas på lite för att jag var så slutkörd, så vi kom iväg senare än tänkt. Men i slutändan så gjorde det inte så mycket.

Likes

Comments

I måndags fikade jag med Anna, Harald och Timmy. Stammisstället från gymnasiet hade stängt för gott så vi satte oss på ett annat fik med uteservering på torget. Det var länge sedan vi träffades. Ännu längre sedan vi träffades och fikade i Kristianstad. Senast var förra sommaren. Då jag gick på toa och de tog min mobil för att skicka tveksamma sms till August, ingen hade träffat honom än. En livstid sedan ungefär. Men Kristianstad kan vara fint om man är där med rätt personer. På kvällen kom August hem till mig och vi maxade återhämtning från Way Out West med fotbad, ansiktsmask och hårmask. Igår tänkte jag egentligen åka till Malmö för att se Cheops Cave' spela men kom på att sommarkortet tagit slut och att jag borde sluta slösa pengar. Om en vecka får jag ändå se August varje dag. Inatt blev jag livrädd när jag hörde en bildörr stängas utanför huset. Visade sig vara August som kört mitt i natten för att sova med mig. Idag ska jag hämta ut resultatet av min engångskamera jag hade med i Spanien och på midsommar!! Längtat. Det är som en skatt. Bilder man glömt att man tagit som man får igen. Sen ska jag hälsa på mormor och äta lunch.

Likes

Comments

Helgen var ett blött Göteborg. Oimponerad av spårvagnar. Undrandes varför jag bara hade med mig vita byxor. August och jag köpte biljetter till Way Out West redan den första januari i år. Vi satt på nyårsdagen i hans brors lägenhet och skrek av förtjusning när vi knep dem extra billigt. Sen har vi väntat. Jag har väntat, mest på att de skulle släppa lite roligt till lineup. Men tror inte detta var mitt år. Haim ställde in och ersattes av några bleka britter, och Kelela som i sin tur ersatte Travis Scott ställde in hon med, till mitt stora förtret. Nästintill alla spelningar ramades in av regn och lera. Höjdpunkterna var Mura Masa, älskade Jamie xx, Tallest Man on Earth, Chvrches, Sia och Niki & the Dove.
Festival är aldrig tråkigt, fast det kunde varit bättre. Men fick i alla fall ta August festivaloskuld, stå längst fram på Jamie xx och ta med mitt festivalragg ända hem för en gångs skull.

Likes

Comments

Det känns som att jag inte varit hemma på flera veckor. Mitt rum är en mellanlandning, en säng mellan drivor av kläder. Men har en förmiddag och en eftermiddag att städa nu. Att lägga allt på plats. Det känns så rörigt när omgivningen är kaos. Jag viker kläder, jag tänker vad jag ska ha med mig. Fick mejl idag från hon som ska vara min buddy i Hamburg. Det är så fruktansvärt nära nu. August och jag har skrivit på kontrakt om lägenhet. Vi åker om någon vecka. Så jag försöker fånga alla stunder, fylla all tid med alla som inte följer med, utan att helt förgås. Vill hinna med alla men vill landa innan vi åker. Tillsammans. Det är så skönt att ha med en trygg punkt i en ny tillvaro. Är en mes. Men det är inte bra isär. Misär. Trygghet tillsammans. Jag vill inte ha distans. Vill komma närmre nu.

På senaste tiden har jag gjort allt men inte hunnit med något. Det har varit årlig sommarfest. Jag och Harald har roat varandra i Malmö. Maja och jag har traditionsenligt drivit runt i en gummibåt för att diskuterat livet och annat trams. Jag och August har varit tillsammans i ett helt år. Vilken bedrift va. Vi har planerat flyttfest. Storslaget. Jag var mitt i tågkaoset i Kastrup men innan det tillsammans med tusentals andra och kollade på Beyoncé. Jag har varit i Stockholm och hälsat på Ebba innan hon flyttar ner till Malmö igen. När hon flyttar finns där nog inget roligt kvar. Jag har stått vid sidan och sett på när min äldsta barndomsvän vunnit guld i junior-sm. Den första gången jag ser henne tävla. Jag har varit på hennes fest efter sm där jag blev introducerad som "hon som inte friidrottar" samtidigt som alla andra gick runt och skakade hand följt av "kula", "spjut", "häck". Alla var sina sporter och jag var enbart omotiverad. Jag har varit på kräftskiva där jag fick kräftorna skalade åt mig, som ett litet barn. Han tar hand om mig. Jag har varit i Hästveda och konverserat med August föräldrar, kollat gamla fotoalbum med hans mamma. Fyllt hjärtat med värme. Somnat framför dokumentär sådär nära i en soffa. Inte blinkat en enda gång när vi istället börjat kolla på ny serie. Nu andas jag. Försöker stanna innan jag ska iväg igen. Jobba. Motvilligt.

Likes

Comments

Jag var frivillig slavarbetare på min kusins student i fredags. Eller slav och slav, gjorde sånt jag tycker är kul. Göra saker finare. Dels för att det var i finaste lokalen att dekorera, och för att han faktiskt är en sån bra unge. Ville vara med och göra hans dag liiite bättre. Planerat länge vad jag skulle göra. Utförde det på kortare tid än vad jag velat. Vem bryr sig om deadlines ändå liksom.

Här är före och under min framfart, med nödvändig hjälpreda som är längre än mig.

Färdig festlokal med björkkronor och vimplar.

Likes

Comments

Jaaaaaaaaaaaaajamensan!!! Klarade av första läsåret relativt smidigt och nu inleds tre månader utan skolarbeten. Med tanke på att mina somrar oftast är begränsade så begav jag mig till Timmy endast ett par timmar efter att ledigheten började i torsdags. Får passa på att ha kul medan jag kan. Dagarna i Hässleholm ägnades åt att vänta på att Timmy skulle vakna efter att ha jobbat nätter, kvälls- och solmys på balkongen och poolbad. Mullrande och högljutt åskväder tog sedan sig över Sjörröd och vi körde ner till Malmö för att fly undan ovädret. Det var längesen jag upplevde sådan brakande åska och panik utlöstes i kroppen när vi skulle springa till bilen mitt i allt!!! AHHH, det var läskigt!!!

Ju längre vi kom ifrån Hässleholm, desto mer öppnade himlen upp sig. Ett soligt och varmt Malmö mottog oss och en stund hann spenderas på Ribban innan vi såg mörkret hinna ikapp oss och ta över stan från den fortfarande soliga gräsplätt vi låg på. Det var ändå rätt trevligt att ta årets första dopp medan vi såg blixtar slå ner i centrum. Efter att ha simmat runt bland tången här så märker jag hur jag har tagit Åhus och Yngsjös fina sandstränder för givet. Blivit hemmablind liksom.

Efter åskan blev det inga fler tripper till stranden. Har mest strosat runt i stan och gått till parken för att ta det lugnt och läsa böcker, för nu börjar BOKSOMMAREN!! Inleder den med Stolthet och Fördom, som jag snart har läst ut redan. Det gör inget för mig om vädret blir dåligt resten av sommaren. Har lyckats få min dos nu de sista dagarna av maj och de första dagarna av juni. Lär troligtvis inte få njuta av det förrän i augusti igen ändå.

Likes

Comments

​Alla är höga på svenska EM-låten och hela jippot den är till, och visst den är fin, det är kick ass att höra och se Joy M'batha ta över. För det gör hon ju alltid. Men kan inte komma ifrån hur tråkigt sexistisk och mansdominerad idrotten fotboll är. Det är så tröttsamt att man som kvinna måste armbåga sig fram och ändå aldrig ha lika hög status som en manlig spelare. Det är rent ut sagt förjävla sjukt att en man belönas med en bil för flest spelade herrlandskamper när det finns en kvinna som spelat fler och inte får något alls. Det gör mig så trött att Zlatan sedan uttalar sig och säger "De kan få en cykel med min autograf så blir det bra" till Expressen, som om det är något att skämta om. All kredd till "legenden" Zlatan, men all okredd till honom för att spä på något som det. Om jag nu valt att spela fotboll så hade jag ju aldrig kunnat spela fotboll, för jag hade varit tvungen att spela damfotboll. Om jag nu velat spela fotboll hade jag kanske fått jobba vid sidan om den drömmen, för som kvinnlig spelare hade jag knappt tjänat en bråkdel av det som mina manliga kollegor tjänat. Jag blir trött, trött, trött på sexismen som genomsyrar hela vårt samhälle och kramar ut det minsta roliga i allt. Vill ta alla konversationer, vill käfta emot, men blir så trött. Kan en man ens förstå denna frustration? Jag har inte hittat någon. Till råga på allt hittar jag denna artikeln som förra veckan skulle slagit ner i Sverige, men som inte fick vidare spridning. För inget ont om svenskarnas superman borde någonsin delas. Osvärtad, kämpen som visade alla, från Rosengård, från botten. Han är stark han. Synd bara att han är en snubbe och att det finns kvinnor som kämpat dubbelt så hårt men ändå aldrig får vara med i någon Volvo-reklam eller vara ansiktet utåt för Vitamin Well. Synd.

Likes

Comments

Ända sedan högstadiet, när Spotify slog igenom, har jag lagt ned många timmar av mina dagar på att både lyssna och leta efter nya toner som kunde tillfredsställa mina öron. Jag gick från radiohits till glittrig svensk pop och rock till blandat och sedan till nästan fullständig öppenhet där jag ger "allt förutom hårdrock och metal" en chans. Musiken fungerade precis som alla böcker, filmer och tv-serier jag klev in i och vilseledde temporärt mina tankar in i ett viloläge. Att för en liten stund, eller rätt långa stunder faktiskt, uppleva något som jag ansåg var finare eller bättre än det som var min bedrövliga verklighet. Drömma bort sig lite grann kunde väl inte skada?

Jakten på musik ökade hur som helst markant tredje året av gymnasiet. Att ange en specifik anledning till det är svårt. Kanske berodde det på mitt umgänge. Kanske berodde det på att åtrån till flykt förstärktes. Kanske berodde det helt enkelt på att intresset ökade. 2014 var därför ett musikfyllt år, men sedan skedde en livsförändring. Rutiner och vanor bröts när skolan slutade och det påverkade mitt lyssnande också. Idag lägger jag relativt lite tid på att faktiskt upptäcka ny musik jämfört med tidigare och det tråkar ut mig. Oftast är det samma låtar som upprepas på min spellista och ambitionen att vilja ändra det är inte tillräckligt stark. Jag undrar om det säger något om hur jag har blivit som person. Är jag numera en sådan människa som är fast i sina rutiner och inte har avsikter eller ork att ändra på situationen? Denna tanken slog mig precis och det skrämmer mig lite grann. Bäst jag sätter på en låt för att avleda denna reflektion.


​Eftersom det händer sällan nu för tiden känns det fint de få gånger jag lyckas hitta en låt eller ett album vars texter eller melodier tilltalar mig vid första lyssning. Car Seat Headrest är min senaste upptäckt. Rekommenderas starkt då det verkligen känns i kroppen när en lyssnar på dem.

Likes

Comments