Kost

För många är helgen en tid för att unna sig, äta lite mer socker och "fuska" lite från den vanliga kosten. Mina helger ser lite annorlunda ut än mina vardagar, främst för att jag har tiden att äta mat som tar lite mer tid. Som till exempel pannkakor som var dagens lunch. Jag har slutat äta frukost, för jag känner att jag mår bättre av det. Jag är inte längre hungrig på morgonen och känner inte ett behov av att äta förrän vid lunch. Men om jag nu skulle känna mig hungrig och hängig skulle jag äta, det är ganska okomplicerat. På helgen är det inte samma mattider så då kan det bli frukost vid 10, kanske lite ostkuber, smoothie eller något lite mer festligt såsom pannkakor eller våfflor. Sådant kan jag unna mig på helgen.
Det enda jag unnar mig är mer tidskrävande mat och eventuellt ett lite finare mineralvatten. Inget godis, inget socker och ingen läsk. Det finns inte i min värld att jag skulle sätta mig och äta chips till Melodifestivalen och dricka ett glas med Sprite, det är inte mitt liv längre. Jag lever ett liv utan sötsug, utan humörsvängningar och utan dåligt samvete för att ha tappat kontrollen. Det är ett skönt liv, jag vet vad jag äter och vad jag mår bra av.
Helst så äter jag inte efterrätt för jag vill inte det, ingen mår bra av att äta för mycket så att det bara resulterar i illamående så jag undviker det helst. Att gå från att längta efterrätter med glass och kolasås, till att tacka nej till efterrätter. Det är en livsstilsförändring.

Likes

Comments

Kost

Det finns vissa varor som man kan göra otroligt många goda LCHF-rätter med, som man måste ha hemma när man äter vegetarisk LCHF. Feta och naturliga produkter som finns överallt.

Olivolja!
Olivolja är supergott och går att göra mycket med. Men det är stor skillnad på smaken på olika oljor, vi brukar ha en stor falska som vi kan använda i större mängder. Som till pesto till exempel där det behövs över en deciliter olivolja. Sedan har vi en lite "finare" som vi bara smaksätter med, det gör stor skillnad i en sallad med bara ost och paprika.

Ägg!
Ägg går att göra så mycket med. Jag tycker dessvärre inte om ägg när man bara äter det som det är, men omelett eller paj är gott. Paj är superenkelt det är bara riven ost, 1 ägg och 1 dl grädde sen in i ungen. Går att variera otroligt mycket men det var basic-varianten. Om man vill ha lite extra protein i smoothie kan man ha äggvita i.

Grädde!
Istället för att spä såser och soppor med mjölk använder vi grädde, mjölk innehåller mycket mjölksocker och det är lite fett i det. När min lillebror Sebastian bakar så fördrar han att ta hälften grädde och hälften vatten när det står 2 dl mjölk till exempel. Det blir gott och mättande. Grädde har jag i omelett, smoothie, soppa, bröd, med mera. Aldrig matlagningsgrädde.

Smör!
Jag älskar smör. Smör att steka i, smör med ost, smör att ha på bröd. Att folk tidigare har varit rädda för smör och valt att äta smörgås utan smör är obegripligt. Jag väljer gärna att steka i kokosfett men om man inte vill att halloumi ska smaka kokos så är smör perfekt. Margarin är aldrig ett alternativ och jag har inte sett det i vårt kylskåp på flera år, rent gift för kroppen.

Grönsaker!
Väldigt brett begrepp men jag vill inte bara säga paprika eller zucchini. Min personliga favorit är att rosta zucchini, paprika och aubergine i ungen och äta som de är eller att göra en gratäng av det tillsammans med ost. Vilket gör att det kan bli både ett tillbehör och en huvudrätt.

Kokosfett!
En viktig och stor del i mitt liv. Jag använder kokosfett i te, både för att jag tycker det är gott och för att göra teet lite mättande. Jag steker i kokosfett för jag tycker om smaken i tex färskostplättar eller pannkakor. Jag använder det i smoothies och andra bakverk, om man tycker att det klumpar sig så kan man bara smälta i en kastrull, det går fort. Min favorit är kallpressad kokosolja från Renée Voltaire.

Likes

Comments

Träning

Väldigt många människor tränar. Väldigt många människor skaffar gymkort i hopp om en förändring. Många människor ger upp.
Att börja träna verkar inte vara så svårt, det är ju bara att ge sig ut i löpspåret, gå till gymmet eller lägga sig på vardagsrumsgolvet i 7 minuter. Om det är så enkelt, varför är inte alla vältränade? Varför står det då på varje löpsedel hur man kommer igång? Att inte träna smart och få resultat av sin träning kan göra så att vem som helst ger upp och inte tycker att det är värt det. Jag tränade i sex månader utan att få resultat, men jag gav inte upp. Jag fick snabba resultat när jag började träna med fria vikter istället för maskiner, jag googlade på träningsprogram och fick upp någonting lite halvbra och utgick från det när jag tränade. Jag följde det inte slaviskt men jag lutade mig mot det, vilket jag är glad över. Jag lärde mig en hel del och kände mig säker i gymmet bland gubbarna.
Det jag lärde mig var att jag måste variera mig, jag kan inte göra samma sak varje träningspass på mina maskiner och tro att jag får mer resultat. Detta beror sjävklart på vad man vill ha ut av sin träning, jag ville bli starkare. Det blev jag också, kanske lite för snabbt utan att jag var beredd. Men det gäller att hålla i det. Man får inte magrutor efter tre träningspass, man får magrutor av regelbunden träning under lång tid. Om man har förutsättningar för det. Man måste hela tiden utgå från sin egen kropp. Jag kan inte jämföra min kropp med min flickväns kropp för vi är olika, vi har olika gener och olika förutsättningar för att bygga muskler. Sedan kan man inte förvänta sig samma resultat om man själv tränar två gånger i veckan, som en person som tränar fem gånger i veckan.
Det viktiga är egentligen det som händer utanför gymmet. Man kan köra styrka i två timmar och sen springa en mil, men om man därefter inte sover och äter dåligt. Allting har ju ett samband, för det är hela livet. Sedan vill jag poängtera att jag inte är ett facit, om man känner att man inte kan ta hand om träningen själv så är ett tips att kontakta en pt, oavsett om det är online eller på gymmet. Det är skönt att ha någon att bolla med och någon som man kan ställa alla frågor till.

Likes

Comments

Tankar

Att ligga i sängen en hel dag kan verka lockande, men för mig är det mer en mardröm. Att ligga sängliggandes och inte göra någonting. Om jag är stressad kan det bli så att jag bara ligger i min säng, men jag kan inte slappna av. Jag ligger där och tänker på vad jag egentligen ska göra men gör det inte. Jag vet inte varför. Det jag har lärt mig är att man måste bara vara. Låta sig bara ta det lugnt i allt från 1 minut till 1 timme och bara andas. Andningen är något som är otroligt viktigt för mig, för det första för att jag har astma och måste andas på ett visst sätt, men också för att det gör en så lugn.

Ett exempel. Hösten 2015, jag hade problem med ångestattacker och gick i terapi. Så fort jag kom till skolan så fick jag hjärtklappning, blev svettig och fick svårt att andas. Det enda som hjälpte var att gå in på toaletten, sitta där själv och ta 5 djupa andetag och det gjorde mig mycket lugnare. Att ta sig en minut om dagen och sitta och andas gör mycket med en. Jag yogar gärna 2 gånger i veckan, och avslutar med 2-3 minuter där man bara är.

Det är verkligen någonting jag ska bli bättre på. När jag väl tillåter mig att inte göra någonting, så måste jag även njuta av det. Det är ingen idé att jag ligger i sängen, men samtidigt är stressad över det. Då blir det ingen effekt av vilan.
Det handlar inte om att ha tråkigt, det handlar om att stanna upp i ett hetsig vardag.

Likes

Comments

Tankar

Jag har nu avgått från min politiska post i ett ungdomsförbund efter gårdagens årsmöte. Jag har suttit som styrelseledamot i två verksamhetsår och jag har kött mig massor om samarbete, konsten att planera, boka lokaler och lösa problem som uppkommer. Att våga ta kontakt med vuxna politiker och göra sig trovärdig har varit lärorikt.

Nu är det dags för nya utmaningar utanför politikens värld. Jag har varit aktiv i 2,5 år och jag ska lägga det på is ett tag fram till valrörelsen. Det känns skönt för jag är lite Done med det hela. Att åka iväg till olika kommuner och virra runt i kommunhus på kvällstid njuter jag inte direkt av, jag vill kunna vara hemma och ta det lugnt när jag har hektiska dagar med allt annat som jag sysslar med. Jag känner att jag vill lägga min tid på det och bygga upp mitt eget varumärke. Jag kommer ha nytta av mitt tidigare politiska engagemang i det.
Men jag känner mig taggad och det blir bra!

Jag ska börja gymnasiet, jag ska starta eget företag, jag har podd instagram och blogg. Så det är en del att stå i faktiskt men jag klagar inte. Som sagt, utan allt det så skulle jag gå under. För jag älskar att synas, höras och vara produktiv. Även fast allt jag gör inte syns utåt, så är det det bästa som syns och det är det viktiga för mig helt ärligt.

Likes

Comments

Träning

Jag har skrivit innan att gymmet är en plats som många är rädda för och känner sig osäker på. Gymmet är en speciell plats och det finns många olika gym med olika målgrupper. Det märks väldigt tydligt på olika SATS gym. På tex SATS Odenplan bland hantlarna, där vågar man sig inte in. Bland 100 kg+ killarna som lyfter 40 kg hantlar, de är ju inte så farliga som de ser ut hoppas jag.

När man går in på ett helt vanligt gym så är det mer killar än tjejer där. Killarna står vid skivstängerna och hantlarna medan tjejerna står vid maskinerna eller löpbandet. Självklart generaliserar jag nu och jag vet att det finns tjejer som lyfter också, men såhär är det generellt. Och vad beror det på? Om jag utgår från mig själv så var jag en sådan som aldrig vågade mig fram till varken hantlar eller skivstänger pga osäkerhet. Jag trodde inte att jag kunde någonting eller att jag skulle vara svagast. Jag höll mig till maskinerna och löpbandet helt enkelt, mina gympass blev 60 minuter långa och jag fick inga resultat.
Sedan jag började träna med skivstängerna och hantlarna har jag upptäckt en del saker.

- killar vet ej att det finns speglar.
Grejen är att vid skivstängerna och vid smithmaskinen finns det speglar, så det syns om någon står bakom och stirrar på en. Jag blir inte smickrad eller glad, det är mest obehagligt.
- Om du frågar "Är du klar snart?" Så ska du inte sitta bredvid och stirra om någon säger nej.
Det kanske bara är jag som överreagerar. Jag har inget problem med att folk frågar hur många set jag har kvar, men om jag säger att jag har fyra set kvar, så vill jag inte att någon sitter bredvid och väntar i 10-20 minuter. Det gör mig stressad om något.
Innan så vågade jag inte ens säga att jag hade några set kvar, utan jag låtsades vara klar på direkten.

Lovisa Sandström "Lofsan" har myntat begreppet träningsfeminism vilket är väldigt aktuellt i träningsbranchen. Att tjejer ska träna för att få slanka och smala muskler för annars ser de "okvinnliga" ut gör mig ledsen. Var är egentligen kvinnligt? Det viktigaste för mig är att man skapar sitt eget ideal som är realistiskt. Alla kan inte få stor rumpa och smal midja.

Likes

Comments

Tankar

Vågen, vågen, vågen. Den mest ångestladdade saken som finns hos många. En sak som kan såra en riktigt mycket och väcka massor med känslor. Jag och vågen har aldrig varit riktigt bra kompisar. Jag har vägde alltid mer än tjejerna i min klass när vi skulle göra hälsokontroller, de kom fram till mig och frågade "vad vägde du?" Och jag avrundade alltid nedåt, vilket jag nu i efterhand förstår att de också gjorde antagligen. Jag vägde mig aldrig hemma utan det var bara i skolan på dessa hälsokontroller då jag var ungefär 10 år. Jag trodde att jag var tjock när jag slutade ha barnstorlek och fick gå över till vuxenavdelningen och mina byxor blev för små över höfterna. Jag berättade aldrig om mina tankar för någon och jag förstår inte varför. Eftersom jag kom in i puberteten tidigare än andra i min omgivning hade vi inte börjat prata om att kroppen förändras osv i skolan.
Jag förstår inte hur vikten kan vara så betydelsefull för så små tjejer, vilket antagligen kommer från deras föräldrar eller mammor helt ärligt. Jag praoade på en förskola för ett år sedan och barnen pratade om Viktväktarna.

Jag är tacksam över att mamma aldrig pratade högt om sin viktproblematik, inte vad jag kommer ihåg eller har reflekterat över. Mamma var stor, men det kändes så normalt och naturligt. Mamma såg ju ut så, inget mer med det. För barn lyssnar, det är ju bevisat. Hur skulle annars femåringar kunna säga åt varandra att de borde testa Viktväktarna?

Jag väger mig aldrig. Kanske någon gång i halvåret men inte mer än så för jag behöver det inte. Jag vill inte. Jag mäter mig själv en gång i månaden tillsammans med min flickvän i ett dokument vi kallar för "muskelmått" för att se hur mycket muskler vi bygger, haha! Det är helt ångestfritt och är bara en kul grej. Jag strävar inte efter någon viktnedgång för min kropp ser ju ut såhär. Jag ser inte ut som en dansare med 10 cm mellan låren som väger 40 kg, för det är inte jag. Och det har jag förstått. Min rumpa och mina ben är det stället jag har fett på på min kropp, och det är jag nöjd med. Jag har mindre bröst och den minsta bhstorleken, för jag ser ut så.

Likes

Comments

Tankar

Jag snöar in på saker, jag testar nya saker och jag kan är rädd och orolig. I ungefär 1 månad har jag löptränat 1-3 gånger i veckan och sprungit kanske 3-5 km under varje pass. Min flickvän är bra på att springa och har bakgrund som fotbollsspelare och innebandyspelare så hon kan ju springa hehe. Jag och hon springer gärna tillsammans, visst, båda har hörlurar och vi pratar inte men om det blir jobbigt kan man alltid tänka att "orkar hon så orkar jag".

Nu när jag har den här motivationen och jag vill ta vara på den. Jag funderar på att anmäla mig och min flickvän till tjejmilen. EN MIL?! Tänker genast mitt gamla jag, jag som inte ens kan springa en kilometer. Men det kan jag ju, jag kan springa 5 km till och med. Med lite vilja och med lite träning så blir en mil superlätt. Det är speciellt att ställa om hjärnan såpass mycket, att ha gått från att inte ens kunna springa 1 km (trodde jag) till att springa 5 km utan problem är konstigt för mig. Jag har alltid haft inställningen att alla kan, förutom jag. Men så är det ju inte.

Jag har inte riktigt bestämt mig. För jag kommer tvivla på mig själv, jag kommer vara rädd och jag kommer vilja ge upp. Men samtidigt vet jag att jag kommer vara så stolt om jag faktiskt klarar det, men just nu känns det så främmande att JAG skulle kunna göra det.

Jag vet att jag skulle klara det med min favorittjej vid min sida, vi kan klara vad som helst ihop ❤

Likes

Comments

Träning

Jag tränar fem dagar i veckan, uppdelat på styrketräning och kondition. Min träningscykel är logisk och enkel, veckan börjar på måndagen och slutar på söndagen. Det fungerar utmärkt för mig och för min typ av vardag. Denna veckan börjas med 30 min spinning, jag körde spinning för första gången för två veckor sedan och jag tyckte faktiskt om det. Jag har gått två gånger, alltså en gång i veckan vilket jag är nöjd med. Det är kul att variera mig och jag tycker om den typen av träning även fast jag verkligen känner mig som en nybörjare bland alla andra med spinningskor och coola handdukar.

Min träningsvecka består av löppass, yoga hemma, spinning och styrketräning. Jag kör gärna ett spinningpass, två löppass och två styrkepass. Uppdelat på ett benpass och ett överkroppspass. Detta känns faktiskt väldigt bra och jag känner mig trygg med det här upplägget. Jag har två vilodagar vilket brukar vara i slutet av veckan. Det känns bra att ha träningen gjord i början av veckan om det nu skulle hända något, sjukdom eller annat förhinder. Jag har inget prestations mål just nu, som att tävla eller ha en viss typ av kropp. Men jag har faktiskt börjat fundera på om jag ska anmäla mig till ett lopp i höst, som är på 1 mil. Det jobbiga med det här med tävling är att jag kommer bli SÅ nervös och inte tro på mig själv. Men jag får väl se helt enkelt, jag har ju ett tag på mig. Isåfall har jag ju hela våren och sommaren på mig att träna upp mig, det återstår att se. SPÄNNANDE!

Jag som tidigare har tränat ren syrketräning fem dagar i veckan har ju fått öppna ögonen lite och se hur mycket annat det finns, detta är liksom tredje gången i mitt liv jag går på gruppträning. Man kan ju alltid ångra sig och byta riktning här i livet. Jag kanske blir en sådan som springer marathon sen? Vem vet. Att jag varierar min träning ger mig mer motivation och mer självförtroende. Det var en stor grej för mig att våga gå på gruppträning så jag har tagit det steget i mitt liv. Även om jag inte är BÄST på spinning, det är ju därför man är där.

Jag känner mig taggad på en ny träningsvecka. Vi kör.

Likes

Comments