Vad gör man på alla hjärtans dag egentligen? Något fyllt av kärlek? Bara vara med den man älskar? Middag? Bio? Det är väl det jag har hört att alla normala människor gör en dag som den här.

Njaaaa... Jag ska personligen inte göra något speciellt. Jag kan inte göra något åt att den jag tycker om mest i hela världen bor 1585 km härifrån, så jag får helt enkelt låtsas att det är en helt vanlig dag och njuta av överskottet kärlek som slängs hit och dit. Jag har åtminstone två söta pälsbollar och två underbara vänner som jag ska försöka ta med på något roligt idag. Varför inte liksom?

Jag är inte ett dugg avundsjuk på dig som umgås dagligen med den där speciella personen i ditt liv. Som får kyssas offentligt som om ingen tittade. Som alltid har den där speciella personen nära så du kan berätta hur mycket du tycker om hen medan du ser hen i ögonen.
Jag (som absolut inte är avundsjuk) måste däremot be dig som har allt det där att ta vara på det. Ta inget förgivet, för det ni har är mest troligt helt fantastiskt.

Nej, jag är faktiskt positivt inställd till idag och trots att jag (som inte alls är avundsjuk) är "ensam" just idag så njuter jag faktiskt av alla andras glädje. Jag har den jag älskar med mig i mina tankar hela tiden, det räknas.

GLAD ALLA HJÄRTANS DAG!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

NEJ. Jag tänker inte alls ge mig.
Att kämpa mot sig själv är fruktansvärt, men jag behöver den här bloggen för att utvärdera hunderiet, känslor & livet i allmänhet. Jag behöver få skriva av mig och veta att jag inte är helt ensam i detta ibland. Jag har försökt stänga in mig i mitt rum och strunta i mina känslor i 3 veckor nu. Inget blir bra av det, det är en sak som är säker.

Allt kommer bli bättre en dag. Detta är bara början på något som kan utvecklas till ett bra liv. De senaste veckorna har jag knappt sovit, inte ätit ordentligt och knappt tagit mig till skolan alls.
Jag begravt mig så djupt att jag bestämt mig för att börja gräva uppåt istället. Självklart kommer man falla neråt igen, men jag tänker inte ge upp så lätt den här gången.

Omega kommer finnas kvar i familjen och jag tror att vi hittat en permanent lösning. Vi hoppas att allt funkar som det ska, så ser vi var det leder bara.
Tack för er fina feedback på förra inlägget, ni är så stöttande och fina. ❤

KÄMPA!!!

Likes

Comments

Jag tror det här är slutet för bloggen.. Min depression tar över mitt liv och allt jag vill skriva kommer ut negativt, så jag vill bara avsluta det här.

Jag tror det är slutet för mig och min bästa vän... Min bästa vän som har panik över att bli lämnad trots all hård ensamhetsträning. Jag kommer inte att klara av skolan för att jag tänker på hur dåligt hon mår, och hon förtjänar så mycket bättte. Hon har ätit saker som har fått henne nära döden ett flertal gånger på bara några minuter.

Jag tror det här är slutet för det mesta... Inget gör mig glad längre, och hur tufft och elakt det än låter så finns det bara en person i mitt liv som faktiskt kan få mig att skratta utan att fejka alltihop. Jag gråter varje dag och jag hatar det. Imorgon är det skola och jag har sån ångest att det gör fysiskt ont i kroppen.

Många har frågat varför jag stängde ner mitt gamla Instagram-konto, och det är för att allt blev för negativt och för många minnen finns där som jag inte längre vill dela med mig av. Det är så mycket jag vill ändra på, men det går inte. Jag är ledsen... Men bloggen kommer antagligen aldrig uppdateras igen.

Likes

Comments

Gott nytt år!

I det här inlägget hade jag tänk sammanfatta 2016. Inlägget blev väldigt långt så kommer det upp i två delar - en del idag och en imorgon.

2016 har verkligen varit ett helvete för mig. Inget har någonsin gått som tänkt, men positiva överraskningar har ändå poppat upp på vägen under årets gång och jag ångrar inget av det. Jag kommer knappt ihåg något av vad jag gjorde mellan Januari-Maj förutom att jag letade som besatt efter en livskamrat. I slutet av Maj skulle jag köpa min första egna hund, en Border Collie valp, men det blev så få valpar i den valpkullen så fick jag leta vidare eftersom det var många intresserade.

I Juni började jag återigen söka efter en hund och hittade världens finaste Jess, en Border Collie tik på nästan 5 år. Jag föll verkligen för henne.

...Problemet var att Jess inte gillade barn. Inte heller andra hundar. Och inte vår lägenhet. Hon passade helt enkelt inte in i vår vardag och det gjorde ont som tusan, för hon var en så himla fin hund. Som tur var köpte vi henne inte utan fick ha henne under en provperiod och det underlättade verkligen. Jag började sedan söka efter andra raser efter jag haft Jess eftersom jag tvivlade på mina val och fastnade då lite extra för flatten. Väldigt snart hittade jag en valpkull som passade mig. (Omegas historia & mitt rasval hittar ni här.) Efter att vi köpt min kära Omega så började jag känna mig till ro med mina val. Vi gick ganska snart en valp-agilitykurs och det fick mig att inse vilken framtid hon kommer ha inom Agilityn, för hon älskade det lika mycket som jag!

Under Augusti åkte jag till London med min pappa, lillasyster och styvmamma. Vi gjorde så mycket på så kort tid men höjdpunken var ändå Hyde park. Så himla mysigt!
I Augusti fick jag också träffa Tezz & Atlas, ett otroligt mysigt ekipage. Vi hade så skoj tillsammans de sista dagarna av sommarlovet. (Kika in deras blogg @atlasaussiebc)

När skolan började igen blev allt kaos precis som det var i slutet av 8:an. Jag fick ångest, la onödig mycket press på mig själv och sköt upp viktiga arbeten som faktiskt hade kunnat förbättra mina betyg. Verkligheten kom som ikapp mig och allt rasade samman. Omega började sakta men säkert visa sin separationsångest och jag kunde inte slita mina tankar från henne när jag var borta. Det blev bara värre med tiden tyvärr... Vår vardag tillsammans utvecklades däremot bara possitivt. Vi gick kursen "från valp till stjärna" som gav fantastiska resultat.

I November bombades det med prov och jag kommer inte ihåg så mycket förutom att jag pluggade övertid nästan varje dag och tränade lydnad med Omega mycket. Vi gick en privatkurs för Cari Rörström för att förbättra attityden i träningen. Vi tog en paus från all sorts träning i nästan 3 veckor och kom tillbaka som stjärnor.

Under December deltog vi också i vår första utställning. Allt gick bra och Omega fick HP (hederspris) och BIR-valp (bäst i ras). Vi ska nog ställa ut igen till våren då det var sååå skoj.

Så för att sammanfatta detta år så har inget riktigt gått som tänkt, och det kan nog inte bli värre egentligen. Allt har självklart inte varit dåligt med det här året och jag har haft väldigt roligt vissa stunder.2017 ska bli vårt år, och så mycket spännande kommer ske. Jag känner på mig att allt kommer vända snart.

Våra mål & planer för 2016 kommer imorgon.

GOTT NYTT ÅR!!! ✨🎉

Likes

Comments

Just när går jag igenom den värsta perioden i hela mitt liv. Jag vill inte äta, inte sova, inte vara social, inte hitta på saker. Jag vill helt enkelt bara försvinna. Mitt liv går ut på att gråta, känna mig misslyckad och försöka få något gjort i skolan medan jag samtidigt försöker få tid för mig själv, valpen, vännerna & familjen.

Jag har inte mycket mer att säga då allt känns så personligt, utan jag vill bara förklara för er i min närhet och ni som följer mig på sociala medier hur jag mår... För jag är inte en lycklig människa just nu, och kan till och med framstå som ganska ignorant fast jag inte menar det. Jag kommer antagligen inte vara aktiv på några veckor.

För er som vill veta så ska jag snart få riktig hjälp, vilket känns skönt. Skriver inte detta för uppmärksamhet, utan för att meddela er om vad som händer just nu. Hoppas ni förstår.

Och sköt om er! ❤

Likes

Comments

Fylld med inspiration, motivation och glädje skriver jag nu en uppdatering om hur privatträningen för Cari Rörström gick. Jag har bara ett ord att beskriva träningen idag: Otroligt!

Jag kom dit för att träna på attityd i träningen men kom hem med idéer om så mycket mer. Vi har pratat om Omegas separationsångst, attityd, relationen till varandra, träning, tävling och mer vardagligt hundsnack. Vi tränade på lek och kom fram till att jag & Omega ska ta en träningspaus på minst 2 veckor och bara köra på lek för att hon ska få tillbaka sin motivation och attityd i träningen. Så jäkla kul. Är taggad till 1000! Leka, leka, leka!

Vi ska träna lite på att stå och att bli hanterad av olika människor inför utställningen den 18 December men det är också allt. Sååå nervöst, men vi ska klara det!

Det blev knappt några bilder från idag som tänkt men här är bilder från efter träningen! ❤

Likes

Comments

Jag tänkte så himla länge på vilka raser jag egentligen var intresserad av innan jag köpte valp och det ångrar jag verkligen inte idag. När jag fortfarande inte var säker på vad det skulle bli för ras kom jag framför allt fram till att de var dessa jag ville ha, ungefär i den här ordningen:

• Siberian/Alaskan Husky
• Border Collie
• Australian Shepherd
• Alaskan Malamute
• Flatcoated retriever
• Golden retriever
• Shetland Sheepdog

Varför jag skalade bort ras efter ras och inte bara valde min favoritras var för att vissa av dessa inte passar in i min vardag just nu.
Husky & Malamute trivs ju till exempel bäst i flock.
Border Collie är en ras jag verkligen vill ha, men jag vill kunna erbjuda vallning och det kan jag inte här uppe i norr.
Till Australian Shepherd hittade jag ingen uppfödare jag verkligen gillade.
Golden retriever kan man ju göra lite vad man vill med, men det kändes bara inte riktigt som att de var så aktiva som jag ville.
Shetland Sheepdog var kanske lite för liten för att köra drag med.

Jag fastnade lite extra för Flattens unika utseende och stabila mentalitet. Nosen var som annorlunda, och ögonen så himla vänliga och vackra. Dessutom fanns det individer som var väldigt livliga, och andra som var väldigt lugna. Eftersom vi redan hade en Labrador-liknande fyrbent i familjen så föll jag nog ännu mer för rasen.

Jag var inne och kikade på kennlar och hittade ingen inom ett rimligt avstånd som hade valpar till sommaren och gick då in för att titta på Blocket i hopp om att hitta en livskamrat som passade min livsstil. Jag var egentligen absolut inte emot att ta en blandras mellan några av de raser jag gillade, men hittade då en annons om leveransklara Flatcoated retriever valpar. Som tur var fanns det en valp kvar ur den kullen. En tik sökte fortfarande ett hem. Det kändes som ödet.

Jag hörde av mig till Agneta som var quppfödaren till valpen och frågade en massa frågor och berättade om mig. Jag märkte hur seriös hon var med att hitta rätt hem till lilla valpen och det tilltalade mig verkligen. Jag hade verkligen turen med mig vid den tiden eftersom vi skulle åka till Göteborg med familjen när uppfödaren (som bodde långt ner i söder) kunde sälja valpen. Kenneln hette Ofärnes kennel och valpen hette Doris, Ofärnes Doris.

Efter att vi träffat Agneta och Doris samt hennes mamma var jag fast. Jag var kär. Det skulle bli en flatt. Hon var helt perfekt, och nu är hon min. Bara min. Jag kan säga att jag är minst lika kär idag som jag var dagen jag träffade henne och vår relation utvecklas för varje dag.

I framtiden blir det nog en annan ras än just flatcoated retriever. Inte för att jag på något vis är missnöjd, jag är bara nyfiken på fler raser. Än är det lång tid kvar innan en till valp skaffas och det är så skönt att veta!

Mycket ensamtid med min svarta tuss. ❤

Likes

Comments

Imorgon är det dags...
Jag fick nämligen en känsla av att Omega & jag fastnat i en dålig grop just nu och i panik sökte jag efter en privatkurs som kunde hjälpa oss. De flesta förstår nog inte vad jag pratar om, för det som syns på till exempel Instagram ser ju faktiskt fint ut. Problemet ligger i vår attityd till träning. Jag tjoar för mycket, och hon tjoar för lite när det gäller träning och det är dags för oss att mötas i mitten innan träning blir tråkigt för oss båda. Så imorgon gäller det. Räddningen är här.

Vi har bokat in en timmes privatträning för Cari Rörström som jag tycker är en väldigt duktig instruktör som bara leker med possitiva metoder. Det gillar vi!

Vi uppdaterar om hur det gick imorgon. Förhoppningsvis med lite nya bilder på pälstussen. 🐾

Likes

Comments

Jag såg att @Teamgermanshepherds hade gjort ett inlägg med lite basic-fakta om sina hundar. Tyckte att det var ganska intressant så jag gör ett liknande. Glöm inte kika in på deras blogg!


Omega

Ras: Flatcoated retriever

Född: 17 April 2016 (7 månader)

Färg: Svart

Vikt: ca. 27 kilo
Höjd: ca. 61 centimeter

Bästa belöningen: Leksaker med päls, socialt bus och frolic.

Favorittrick: Snurr, ligg & backa.

Gillar till vardags att: Dammsuga & följa med ut på äventyr i skogen.

Ogillar att: Bli åtsagd, gosa.

Tränar: Vi tränar främst lydnad, freestyle & rally nu, men till sommaren blir det mer åt agility hållet tror jag.


Mer info: En hund som är bra på att ta det lugnt överallt och som gärna lär sig nya saker. Hennes attityd till träning är sådär, så vi jobbar stenhårt med det. Hon är större en de flesta flatt-tikar redan, men inte riktigt så kompakt som jag tror att hon blir när hon är vuxen. Hon är en riktig charmör och väldigt snäll mot alla varelse.

Titlar: Inga ännu.


Det var det. Ska fundera om jag ska göra en om Hugo också, men det får bli senare i veckan. ❤

Likes

Comments

Äntligen ett nytt tränings-schema. Jag har bara skjutit det framför mig i någon vecka nu men, här kommer det i alla fall.

Måndag - Vilodag.

Tisdag - Runda föremål, jobba med tempot och att hitta rätt belöningar som får henne att öka farten lite.

Onsdag - Belöningsutveckling utomhus. All ögonkontakt och/eller rätt position i fotgåendet belönas med lek och godis på olika sätt.

Torsdag - Vilodag. Kanske någon liten hjärnaktivering på morgonen.

Fredag - Runda föremål + uthållighetsträning tillsammans med Sara & hennes golden retriever Nova på TopDog hundarena.

Lördag - Inte bestämt.

Söndag - Inte bestämt.

Tezz, en tjej jag träffade i somras kommer upp till Kiruna och tränar hund Lördag & Söndag så vi får väl se vad vi hittar på då. Skoj ska det bli i alla fall hoppas vi!

Likes

Comments