Underbart med långhelg. Det är bara jag och barnen, då sambon är iväg på en weekend med sina syskon och föräldrar. För mig innebär det att barnvakten också rest iväg. Men det känns ändå ok.

Inför idag började jag fundera och planera vad vi skulle hitta på, det slutade med att vi vart kvar hemmavid. Jag tog fram vår plastpool och fyllde upp den med vatten. Lät barnen leka ute med vatten, vi tillsammans satte på lite musik och dansade. Plockade lite maskroser i gräsmattan. Pusslade, målade och under de varmaste timmarna hamnade vi en stund framför tvn. Minstingen var väldigt trött,såg lite hängig ut, men vart bättre efter en tupplur. Så det var en bra dag! Det känns som man hela tiden försöker planera in något för att aktivera barnen, men det kan vara väldigt skönt också att bara vara hemma. Tror faktiskt de uppskattar det med. När vi åt kvällsmat fråga till och med stora pojken mig, är det redan kväll. Så då kan dagen inte varit tråkig.

Efter barnen somnat städade jag i min garderob, hittade något klädesplagg som jag inte visste jag hade, vilket är suveränt. De senaste somrarna har jag inte handlat så mycket kläder till mig själv. Men den senaste veckan har jag unnat mig och tror inte jag behöver köpa så mycket mer inför sommaren. Någon t-shirt eller något Linné, men annars känns det som det får räcka.

Nu ligger jag här i sängen och tänkte knoppa in rätt snart. Läsa eller podd, det är frågan ?!

Kramizar

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Då har dagarna sprungit på igen, i helgen öppnade vi upp landet för första gången. Det var en hel del velande innan beslutet togs att åka dit. Jag tror jag har fått min sambo att förstå att jag inte klarar stress just nu. Så i min takt plockade jag i ordning allt vi skulle ha med oss och det fick ta sin tid. Min sambo kan inte förstå varför det tar sådan tid! Jag tycker att jag gör så gott jag kan, men det är väl lite som vi skämtar om...jag skulle plocka ihop en necessär med lite medicin, plåster m.m. I lådan där vi har detta var jag tvungen att plocka bort gamla askar och papper som ligger kvar. Städa lite helt enkelt. När jag plockar bland mina kläder så ska sommarkläder fram. Det är lite så att ett moment leder till ett annat. Jag har lite svårt att bara packa när jag ser att något annat måste göras.

Väl ute på landet fick barnen leka med vatten, kusinerna och springa runt fritt och busa. Jag hade valt lätt matlagning men gott så behövde inte lägga så mycket energi där. När barnen väl lagt sig satt vi ute insvepta i filtar med ett glas vin i handen och bekämpade myggorna med myggspiral. Det var lugnt och skönt, bara vi och lite fågelkvitter. Vi var två familjer denna gång som sov där ute och på söndag kom familj nummer tre. Vi satte upp studsmattan, grabbarna byggde lite på stugan och ungarna fortsatte njuta av landet. Någon sovmorgon var det inte tal om, barnen var uppe innan tuppen. När vi åkte hem slocknade de båda i bilen, helt slutkörda efter all lantluft. Jag själv slocknade hemma en stund efter att vi köpt glass och mat.

Sedan kom måndagen, jag kan inte förstå...jag somnade inte allt för sent i söndags... men ändå jag var som en zombie. Jag hann bara slå ner rumpen på kontorsstolen så fick jag ett problem att lösa. Det blir så fel då, jag vill åtminstone få säg en kvart där jag bara får sätta mig ner, öppna datorn och starta upp. Jag tror jag försöker ta den hänsynen till andra, men andra kanske inte tänker som jag. Iallafall hela måndagen måste jag sett ut som jag precis gått upp ur sängen för så kände jag mig. Jag var inte känslig för ljud omkring mig och dagen löpte på ok ändå, men kände imorgon jobbar jag hemma. Vilket jag gjort idag och det känns så skönt för flera surdegar har jag löst och har haft tid att ta tag i massa saker som legat olösta. Jag hoppas verkligen att jag lyckas lösa det jag har kvar imorgon, skulle vara så skönt att kunna säga jag ligger i fas.

Sedan är det lite annat spännande på G kommande vecka som jag ser fram emot.

Det börjar ordna upp sig, med det kommer kanske också en hel del energi!

Kramizar

Likes

Comments

Jag tror på att försöka gå in på djupet och försöker förstå en annan persons agerande, vad de varit med om eller händelser som format dem. Jag tror på det! Men ibland sviktar även jag här, vilket för min del beror på min bakgrund och händelser jag varit med om. Om vi alla bara försökte förstå varandra mer och kommunicera. Att ändra på en person för att den inte passar in i din ram av tyckande och tänkade är fel, men är personen villig att ändra beteendet och förändra sig är det en annan sak. Alla är vi olika, kan vi inte acceptera en person för hur hen är kanske det är vi själva som ska fråga oss...är det jag som behöver förändras?!

Kramizar

Likes

Comments

Berg o Dalbana har det varit den senaste veckan. Lördag, en bra dag med familjen. Söndag fullt ös, jag och barnen. Försökte få lite barnvakt för att kunna handla lite kläder till mig själv, men tyvärr var hon uppbokad så det var bara att ta med busfröna. Därefter åkte vi till leklandet och busa lite. Väl hemma däcka jag i sängen, var helt totalt slut. Måndag, exakt samma trötthet, satte mig själv i ett rum för att få lugn och ro...helt mörbultad kände jag mig hela dagen. Somna jättetidigt, orkade inte lyssna på eller titta på tv. Tisdag ännu värre trötthet, otrolig irritation över att inte kunna sitta i lugn och ro för att kunna utföra de uppgifter jag planerat för dagen. Jag gick hem på eftermiddagen för att jag kände att tårarna var inte långt borta. Det var nog mest tårar av maktlöshet, att vilja påverka men inte orka. Nu efter två arbetsdagar hemma känns det så mycket bättre. Att slippa surret i öronen när man jobbar, att inte hela tiden bli störd när man jobbar med något som kräver hela din koncentration. Att jobba ifatt med sådant du inte lyckats med i kontorslandskapet.

Sedan tro det eller ej har jag i detta trötta, mörbultade huvudvärkskaos lärt mig en hel del. Jag analyserar, studerar och försöker läsa av vad som händer. Så det som händer nu runt omkring mig är bra för mig, jag kommer absolut växa mig stark genom det här. Jag är en smart tjej, behöver bara lära mig utnyttja min kapacitet på rätt sätt.

Min fritid bjudet inte på många lugna stunder, trots att jag själv har behovet av det. Sambon måste träna för att hålla sin rygg hel, han pluggar både dag och kväll. Barnen kräver full uppmärksamhet nästan hela tiden och min barnvakt är 5 timmars resa bort. Det är inte bara att ringa. Sen har vi svärmor, en klippa men hon har sju barnbarn att laborera med. Så vi försöker vara sparsamma med att be om hjälp. Samtidigt byggs det hus på landet på helgerna. Det går i ett både på jobbet och hemma. Så dagarna när jag jobbar hemifrån är så mycket värda, det laddar batterierna. Tro det eller ej. Det är bara jag och datorn, bara jag och det är så lugnt och fridfullt.

Kramizar

Likes

Comments

Fredag...åh så skönt 😊Inte bara veckans sista arbetsdag, men rakt igenom en bra tag.

Glada lätthanterad barn på morgonen, en dag på jobbet där jag gick i mål med det jag planerat. Har tvivlat lite på mig själv igen, men insett att jag har stöd och mina åsikter inte är helt uppåt väggarna. Jag är inte ensam om vi säger så. Det ger mig hopp. Gjort ett bra jobb idag och känner mig nöjd när jag går hem.

Fixat helgens handling och på måndag kommer en matkasse levererad. Dammsög lite när jag kom hem och nu landar jag välförtjänt i soffan med en film tillsammans med familjen.

Ångesten håller sig i bakgrunden och är absolut inga problem. Det är nog tre veckor snart utan medicin och jag känner hopp där med.

Så en dag som strålar ikapp med solen.

Trevlig helg på er alla där ute ☀️

Kramizar

Likes

Comments

Började fundera igen igår hur jag kan påverka på jobbet, kvällen igår och händelser idag, får mig och inse det jag redan vet. Just nu går det inte att göra mer än vad jag redan har gjort, vilket är att backa.  Jag kan inte påverka inställning själv. Känner mig helt matt efter igår och idag så jag väljer att göra det som jag gjorde när jag backa. Tar hand om det jag har ansvar för, hjälper till när jag har möjlighet. Fokuserar främst på mitt. Då har jag nöjda kunder.

Inser att just nu måste jag tänka på mig själv och att försöka påverka är kvävande, krävande och tar så jävla mycket energi. Energi som jag behöver någon annanstans. Till exempel, hemma.

Så nu stoppar jag inlägg gällande jobbet igen. Skriver om det som händer hemma, för där är det bara lite vanligt familjegnabb ibland, blandat med mycket kärlek. Just nu är det fruktansvärt så mycket trevligare.

Ligger i badkaret och varar ner just nu. Imorgon fredag och sedan HEEELLLG!!! Jippi 👏🏻🎉 Behöver en helg nu.

Ta hand om er därute!

Kramizar

Likes

Comments

Nu är det ett par inlägg sedan jag skrev om jobbet...men ikväll är det nog oundvikligt. Hade ett samtal tidigare idag som fick mig fundera lite. Har försökt vrida och vända på hur jag ska kunna påverka, utan att jag för den delen tar slut på mig själv. Hur gör man när man har

...ett fotbollslag där alla spelar frenetiskt springer huller om buller för att få bollen, men tappar den hela tiden och det resulterar i självmål. Vissa spelare ser inte bristen i sin egen prestation och rusar vidare, kör sitt race och vägrar lyssna eller se laget och spelupplägget ur en annan synvinkel. Några sitter skadade på avbytarbänken och försöker läka, några enstaka haltar kämpade på. Att rekrytera nya spelare går inte, det fungerar inte i detta bra lag, enbart eliten platsar och visst funkar det ganska bra ändå. Bara att ha lite is i magen. På sidan står tränaren och skyller på dålig utrustning och dåligt underlag. Förstår inte varför laget ligger i botten av seriespelet med alla bra träningsmöten. Tränaren plockar in gamla spelare som tidigare visat att de inte kan spela. Men någon måste ersätta de skadade. Det är de gamla spelarna eller den svårhittade eliten som platsar. Tränaren skriker att motståndarlaget är idioter och att domaren inte gör sitt jobb. Hopplöst sitter supportrarna och tittar på. Helst skulle de gärna hoppa in och spela för hjälpa de osynkade laget. Hur får man ett sådant lag att fungera?

I fotbollsvärlden skulle nog både tränaren och vissa spelare bli utbytta eller få sitta på avbytarbänken och skämmas. Men så lätt är det inte, hur lär man gamla hundar att sitta? Hur förändrar man någons inställning och tankesätt?

Orkar inte fundera på hur detta ska gå att lösa, känns mig övermäktigt just nu. Måste tänka på mig och att jag mår bra! Annars kan jag absolut inte hjälpa någon annan i mitt arbetsteam,

Kramizar

Likes

Comments

Jag tog ett beslut, efter mycket velande och många tankar fram och tillbaka bestämde jag mig för att trappa ner min medicin och inte äta den. Det är inget lättvindigt beslut och jag är medveten om att det kanske inte funkar, men måste testa. Orsaken till det är att jag det senaste halvåret (ja så länge har jag ätit medicinen) har känt mig så trött hela tiden. Jag har inte orkat göra något, bara klagat på trötthet, det gör en också väldigt lättirriterad. Det går ut över familjen, tålamodet är lika med noll. Att jag varit stressad på jobbet och inte hunnit med varken där eller orkat hemma har inte gjort ovanstående bättre. Men trots alla dessa negativa faktorer har jag inte känt av den ångestfyllda delen så mycket, den finns bara lite i bakgrunden. För mig är det när ångesten får ta över som psykoser kan uppstå.

Det kanske låter som jag laborerar lite själv med min medicin och så är det nog också. Men det är ju så att jag gick till min läkare och psykolog, de skrev ut receptet till mig. När min läkare släppte mig bad jag honom låta receptet ligga kvar om jag skulle känna behov av att ta den. Det gjorde han och han var medveten om att jag inte använde medicinen då. Min psykolog var också lika medveten om det. Hos honom valde jag att avsluta besöken. Orsaken var för att när jag gick till honom så kom han med det goda råd att jag skulle vid ångestfyllda stunder sätta mig ner och andas, vara i nuet osv. Det är säkert jättegoda råd, men för mig som har två barn som rycker och sliter i mig och vill ha sin mammas fulla uppmärksamhet så funkar det inte, inte ens om jag låser in mig i ett rum för mig själv. Sedan fick jag frågan sover du bra, ja...jo visst så bra man kan göra om man är tvåbarnsmamma. Den här psykologen var kandidat dvs.nyutexaminerad och det kändes tyvärr. Det kändes som ett psykologbesök taget ur en utbildningsbok. Jag frågade om de hade någon annan på VC, men tyvärr inte.

Jag nådde till slut den där kritiska punkten för mig som insåg att det bara var tabletterna som skulle hjälpa mig bli bättre och därför börja jag. Ett bra beslut! Och nu efter sex månader när jag bara har några få tabletter har jag tagit nästa beslut.

Just nu är jag mycket piggare än jag varit på mycket länge. Jag vet att minskad stress kan ha en del i det, men innan jag har varit trött heeela tiden. Så känner jag mig inte nu. Idag var jag ute och gick i spåret och helt plötsligt kände jag bara för att börja springa. Jag vill göra saker, jag vill röra på mig. Jag hoppas verkligen inte det bara är en tillfällighet, utan att detta är en känsla här för att stanna. Men jag behöver minst någon månad för att se om det faktiskt fungerar.

Då detta bara är på prov så har jag i mitt bakhuvud följande saker. Känner jag ångesten krypa på måste jag uppsöka läkare och isåfall be om en annan medicin som inte gör mig så trött. För enbart det är deprimerande. Uppstår behovet att prata behöver jag göra som min sambo, envist leta efter en som kan hjälpa mig och då är det inte en psykolog utan en beteendevetare jag behöver. Det viktiga är att jag vet att om detta inte går vägen så måste jag söka hjälp igen.

Men jag hoppas att detta blir bra nu, för det tycker jag att jag är värd efter 9 års kämpande. Håller tummarna.

Kramizar

Likes

Comments

Gokväll på er!

Ett barn nattat och ett kvar, passar på att skriva lite när stora pojken tittar på sitt favoritprogram.

I fredags, wow vilket härligt underbart väder man kom hem till. Hela familjen var ute, barnen busa och åt chips i shorts utomhus. Så härligt! Jag själv tänkte att jag också skulle sätta mig i solen med ett glas vin och ta det lite lugnt. Men hos oss blir det aldrig så. Sambon pratade i telefon så jag fick springa när den ene ville ha vatten och så var det något den andre ville. Sen hann jag precis sätta mig på rumpan igen så var det något annat barnen ville ha. Men man kan faktiskt inte räkna med annat när barnen är vakna. Lugnet infaller sig efter att de snarkar i sina sängar. När jag la mig i sängen tänkte jag lyssna på Batras podd, 5 min tog det sen sov även jag.

Helgen i övrigt har bjudit på djurparksbesök, cykeltur till svärmor med barn i cykelstol. Barn som lekt med sina kusiner, inköp av "snabba" skor. Lite grill och stora pojken som lekt med en kompis för andra gången. En familjehelg, vilket är riktigt mysigt.

Såg med förväntan fram emot att få nästa veckas matkasse imorgon, men då har jag missat den lilla detaljen att den bara levereras med olika recept varannan vecka. Så nästa vecka blir vi utan, jag som tyckte det var så bra. Men man får beställa olika kassar varannan vecka. Nackdelen för oss är vara det att vår kasse måste vara laktosfri.

Så imorgon är det en ny arbetsvecka igen, men just nu bara söndagskväll och den tänker jag njuta av.

Kramizar

Likes

Comments

Så har det gått nästan en vecka utan ett inlägg, men idag är jag här igen. Tänkte uppdatera lite.

Hade långledighet i helgen, tre kvällar bortbjudna. Fredagen var det barnens kusin som fyllde år, dagen efter svärfar och sedan hade vi Valborg som firades med vänner och brasa. Barnen har haft riktigt roligt. Lördagen blev lite slappar dag för barnen när jag städade upp här hemma och sambon var med sina bröder på landet. Söndagen tog vi en härlig promenad i ett naturreservat och hade matsäck med oss. Första maj tittade vi på bilkortege med barnen och åt glass. Underbara, läkande dagar.

För första gången beställde jag även matkasse och i dagar 4 har jag nu lagat mat alla dagar. Det är faktiskt riktigt bra, varorna kommer hem, det är bra mat och man slipper tänka på vad man ska göra. Allt är nästan serverat och klart.

Stora pojken har nu börjat på sin nya avdelning och det funkar riktigt bra. Han är glad för att han fått nya kompisar. Värmer riktigt gott i hjärtat!

När det gäller jobbet har stressen lagt sig, att ta beslutet att backa, plocka bort lite arbetsuppgifter har varit bra för mig. Det är lite svårt för mig, för jag vill så mycket. Men allt behöver få ta sin tid. Det finns ännu irritation emellanåt, jag vet varför och får lära mig hantera det. Jag mår mycket bättre och känner mig mer harmonisk. Så tummen upp för det!

Vet ni vad? Det är snart helg igen, hoppad på två underbara och läkande dagar till.

Kramizar

Likes

Comments