View tracker
View tracker

Tidigare i mitt liv


Bland det skönaste som finns är väl ändå att strosa runt i underställ en hel dag hemma!?


Var helt ärligt osäker till en början om jag ens skulle lägga upp den där bilden på mig. På grund av att jag är så självkritisk över min kropp och har varit det i lite drygt 10år nu. Det är nämligen så att i slutet på 6:e klass började jag gå ner väldigt mycket i vikt. Jag kan inte sätta fingret på en specifik sak som var anledningen till att jag gjorde det, men nu i efterhand när jag tänker till så berodde det nog väldigt mycket på jämförelse med andra. Jag har, enda sedan jag var liten, varit lite mullig och var väl lite "större" än de andra tjejerna i min klass. Det var dock ingenting jag la märke till eller brydde mig om i yngre dagar, men under mellanstadiet tänkte jag väl lite mer på att de andra tjejerna blev ihop med killarna i vår klass och alla var kära i varandra, osvosv. Jag hade någon enstaka kille någon gång, men kände väl att det inte var för att han tyckte om mig utan det var bara för att man skulle vara ihop med någon. Så där någonstans började jag väl jämföra mig med de andra tjejerna och kom fram till att jag var mulligare än dem, så jag drog slutsatsen att det var en orsak till att ingen kille ville vara tillsammans med mig. I samma veva blev jag utfryst av tjejerna jag umgicks med då. Jag har bara ett otroligt svagt minne av detta, men minns att jag mådde fruktansvärt dåligt och att det pågick under några veckor innan jag ens berättade det för mina föräldrar + några andra tjejer i klassen.

En kombination av detta gjorde så att jag utvecklade någon form av idrottsanorexi, då jag åt väldigt lite och tränade ofta. Spelade fotboll flera gånger i veckan och tog springturer. Jag såg mig själv som tjock, även då jag var så smal så att käkbenen & ryggraden syntes på mig. Jag började umgås med andra tjejer i min klass och vi hade riktigt roligt ihop. Skaffade även pojkvän som jag kände mig omtyckt av. Jag var glad och mådde bra igen, dock fortsatte mina ätstörningar ändå. Jag minns att det samtalades mellan mina kompisar, vår lärare och min mamma - att man skulle hålla koll på mig så att jag åt ordentligt i skolan och så. Det gjorde mig riktigt förbannad minns jag. Det hade ju inte de någonting med att göra tyckte jag.

Men på något sätt slutade mina ätstörningar, men jag kommer inte ihåg varken hur eller när egentligen. Jag hade fortfarande lite problem med det när jag blev tillsammans med Tobias nästan ett år efter att allt egentligen började, men just däromkring vände det på något sätt. Förmodligen av att jag kände mig trygg med honom och alla de såkallade "myskvällar" med goda middagar & godis man har när man är nykära. ;)

Dock sitter det här med ätstörningarna kvar i hjärnan än idag, även fast jag i fysisk form är normalviktig med ett bra BMI. Men jag är ständigt självkritisk över min kropp. Tycker att jag har för fläskiga överarmar, lår och kärlekshandtag. I vissa perioder accepterar jag hur jag ser ut, ibland får jag seriöst bara lust att svälta mig och bli riktigt smal - särskilt när jag jämför mig med andra och får höra att de som är smalare än mig tycker att de bör gå ner i vikt. Då tar jag åt mig av någon jävla anledning! Men som vi alla vet är jag inte ensam att tycka & tänka såhär om sig själv.

Och det är jag så säker på att det har med dessa skönhetsideal att göra som man ser på media överallt idag. Jag tycker det är så tragiskt att tjejer & killar går och opererar sig för att de inte är nöjda med sina kroppar & utseende i överhuvudtaget. Istället för att acceptera och tycka om sig själv så försöker de att ändra på sig - (oftast) i tron om att andra ska tycka om en mer då. Jag tycker faktiskt inte om det. Inte undra på att den psykiska ohälsan stiger. När jag vägde som minst under perioden där för 10år sedan så mådde jag ju inte bra och koncentrationen var på noll. Jag presterade dåligt i skolan, var mycket yr och väldigt trött. Trots viktnedgången så förstod jag där & då inte att det berodde på just det. Jag var så inne i min dåvarande livsstil att den tanken aldrig slog mig. Men idag förstår jag. Och även fast jag oftast tycker och vill bli smalare så vet jag att jag aldrig vill må sådär psykiskt dåligt igen. Men samtidigt så är jag rätt säker på att om man någon gång har suttit i en sådan sits & haft ett sådant tänk så är det någonting man kommer få kämpa emot resten av livet, hur man än ser ut!

Om det är någon som läser detta så vill jag bara säga att du är unik. Vad är egentligen perfekt? Finns det någonting som egentligen är perfekt? Jag vet att det inte gör det, eftersom vad som anses vara perfekt är olika för alla. OCH: Det är insidan som räknas! Trots allt.

"Där står DU och duger precis som DU är!"

Likes

Comments

View tracker

Min vardag

Vaknade upp till ett snörusk utanför fönstret. (Sorry för dåliga bilder) men mysigt är det iallafall 🙂 Alvin har sovit oroligt inatt, verkar ha blivit förkyld och vi klev upp för tre timmar sedan, så det känns extra bra med kaffemuggen i knät och känna att vi kan mysa på inne hela dagen! Jag har kikat på lite Youtube-klipp och nu är det dags för frukost 🍳

Ha en mysig dag 😊

Likes

Comments

Min vardag

Idag har min barndomsbästis varit här och umgåtts med oss! 😍

Finns ingen som är lika go' & gla' som du! 💙❄

Likes

Comments

Alvin, Att vara mamma


Alvin har varit en riktig mammagris i ett dygn nu. Igårkväll vaknade han två gånger efter att han hade lagt sig för kvällen och bara grät. Det enda som fungerade var att titta på tv med mig i min famn, innan han somnade. Men han vaknade ännu en gång när jag & Tobias la oss, denna gång pigg & glad. Men då fick han somna om i vår säng, så inatt har jag legat på max 30cm ute på kanten och därmed fått väääldigt dåligt med sömn 😴😅

Idag har han varit gnällig mest hela dagen. Var busig och glad någon timme på eftermiddagen. Korta sovningar idag och ville bara somna i min famn ikväll också. Hoppas han sover hela natten nu bara. 😊

Ett halvtråkigt inlägg, men det behövs det med ibland. Det visar också att alla dagar som mamma inte bara är glimmande underbart, utan det kan vara påfrestande och jobbigt också! Men majoriteten av tiden är helt klart helt fantastisk och Alvin är en väldigt snäll & lättsam (men också livlig) liten kille, så man är som så ovan när han är extremt gnällig!

Snart kommer min bättre halva hem så då ska vi (läs: jag) fika har jag bestämt 😉

Likes

Comments

Min vardag

Hejhallå! Har inte bloggat på snart en vecka så nu är det skärpning. Tors-sön förra veckan spenderade min lilla familj uppe hos Tobias föräldrar i Gräftåvallen. Medan vi var där så snöade det konstant, vilket resulterade i 60cm snö 😍❄ Väldigt mysigt!

Här kommer lite bilder från helgen:

Likes

Comments

Min vardag

Idag har vi umgåtts med min kompis Emelie och hennes son (dvs Alvins kompis) Liam, hela dagen lång 😍 Ganska exakt 4 månader mellan dessa två! Alvin föddes dessutom på Liams dopdag ✌

Likes

Comments

All sorters mat

Jag har innan nämnt att jag brukar göra hemmagjorda puréer till Alvin. Då har jag gjort olika grönsakspuréer, men även pasta med kyckling och spagetti & köttfärssås. Idag ville jag göra ytterligare något nytt så det fick bli kokt torsk med äggsås och även en vuxenportion till mig. Sjukt gott! Dock var Alvin lite mer skeptisk men det brukar bli bättre 😊

Inspiration och recept har jag fått av en tjej, vars blogg ni kan klicka in er på här 👈

Färdiga att frysas in!

Likes

Comments

Alvin

Vad passar bättre än kläder med spöken på under dessa dagar? 👻
Alvins farmor kom med den här pyjamasen som en liten present till honom 😍 Supersöt! (läs: läskig) 😉

Likes

Comments