Det är en konstig känsla att inte känna något, men ändå vara så trasig. Att gråta sig torr, men egentligen inte vara ledsen. En apati som hemsöker, och aldrig riktgt lämnar. Det var längesedan jag var lycklig. Och ingen ser det. För alla ser det jobbiga. Den där jobbiga typen. När kommentarerna lyder "du är för jobbig nu, är det okej om jag sover hos x?". Fan sov hos vem fan du vill. Jag vet jag visar en jobbig sida. Men det är allt jag kan. Allt jag vet. Allt det yttre är vad jag lever för. På insidan är det tomt.

Ibland kommer det tillbaka. Ångesten, smärtan. Men hellre det än tomheten. Den tar sönder mig mer än all smärta jag någonsin känt. Jag har känt mycket, allt för mycket. Men aldrig har något gjort så ont som tomheten.

Det var längesedan jag var lycklig. Många gånger funderar jag på huruvida folk skulle sakna mig, om något hände. Eller om de bara skulle fortsätta med att jag var jobbig. För mycket. Någon älskar mig för det. Men det räcker ändå inte till.

Det jobbiga är bara kul för dem ett tag. Men jag måste leva med det ständiga kaoset i min hjärna. Den ständiga tomheten, de ständiga tankarna, det ständiga tjatet i mitt huvud som aldrig någonsin slutar. Missförstå mig rätt. Jag älskade det, och gör det fortfarande. Men att ingen någonsin står ut mer än ett tag, och vill bort från mig gör ont. För jag kommer ingen jävla stans. Jag är fast med detta. Sluta säga att jag är jobbig. Jag vet det, men jag måste få ur mig det. Annars kommer det bli min död.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Jag grät
Och grät
Och grät
Men inne
Var det tomt

Likes

Comments

Ångesten min gamle vän

Gör det inte ont i dig
När någon du älskar
Mår dåligt och du inte räcker till

När allt den andra vill är att träffa någon annan
Någon bättre
Någon som gör den gladare

När dina ansträngningar inte duger
När du försöker men aldrig riktigt lyckas
När du vill men inte kan

Eller är det bara jag
Jag som är orimlig
Avundsjuk
Inte duger?

Likes

Comments

Ångesten min gamle vän

Hjärnan är infekterad
Svart som natten
Trasig som en iPhone-skärm
Blodigt inre

Delarna är överallt
Svarta, fyllda med sjukdomar
Ligger de splittrade på marken
En trasig hjärna i en trasig kropp

Ologiska tankar
Splittrade
Ångestfyllda

Hon säger hon ger mig space
För hon märker jag är nere
Men märker hon inte
Att allt jag vill ha är ett samtal
Någon som bryr sig

Likes

Comments

Ångesten min gamle vän

Mörkret överväldigar mig
Utan förvarning dras jag ner
I det svarta som är ångest, ensamhet och tomhet
I det mörka, som är hålet i mitt hjärta

Tomheten är stark, finns alltid där
Byggs upp, från det inre av min själ
När vännerna blir demoner
Och demoner blir till vän

Byggs i tystnad, tar mig utan förvarning
Bygger ut, bygger stort
Insidan fallerar, och det syns utåt
Leendet når inte hela vägen, och ljuset i ögonen är inte lika klart

En tomhet, bygger skyskrapor i mitt innersta
Planeras i mitt omedvetna
Bygger storstäder
Bränner ner det gamla

Jag är en känslostorm
Men tomheten bygger över elden
Lugnar det stormande havet
Bygger upp igen

Tar det någonsin slut?
Apatin som uppstår
Hatet, ensamheten, ångesten
Jag är lugnet innan stormen

Stormen av ilska, av irritation, av hat
Efter tomhetens stad, bränner den allt
Havet bildar vågor, större än Tomheten
Dränker all eld
Sen börjar det på nytt igen

Mörkret överväldigar mig
Utan förvarning dras jag ner
I det svarta som är ångest, ensamhet och tomhet
En stad av tystnad byggs upp i mitt inre

Lugnet innan stormen
Stormen som tar allt
Tomheten som byggs upp
Människan glömmer så lätt sin historia

Likes

Comments

Ångesten min gamle vän

Hon vill så gärna göra mig delaktig i deras tvåsamhet. Vi ska ut och röka, ska du med? Nej har jag sagt. Nej för att jag inte orkar vara mer ensam. Nej för att allt fokus alltid hamnar på honom. Nej för att han kan se på fotboll och du ändå står där och är kär. Inget fel med kärleken, men be honom ge tillbaka. Nej för att otillräckligheten jag känner blir så mycket värre.

Det är förjävligt att ha öppnat upp sig om sin ensamhet till någon, för de försöker göra en delaktig i saker en inte kan vara delaktig i. Som deras kärlek. Den är er. Men snälla, bli inte chockad när jag sen går. Du har ju roligare med honom. Du mår i alla fall bättre med honom. Han får dig att lysa upp. Jag är glad för din skull, men snälla lämna kvar mig i ensamheten.

Jag vill inte tränga mig på, men det känns det alltid som jag gör när han kommer. Du och jag, vi bor ändå tillsammans. Vi ses väl varje dag.

"Säg till ifall du vill att jag är hemma ikväll" Nej. Nej för att jag får dåligt samvete. För att du vill träffa honom. För att det är s å tydligt. Ibland vill jag skrika det rakt ut. Glöm mig, snälla, gör det nu. Koncentrera dig på dig själv för en gångs jävla skull. Koncentrera dig på er. Jag är van vid ensamheten. Jag är van vid att må dåligt. Det ska inte du också bli.

Får han dig att må bra? Då så. Försök inte dra in mig i tvåsamheten. Jag vill inte vara med i leken. Jag sitter hellre och vältrar mig i ångest, för den kan du ändå inte göra någonting åt. Den leken är min och bara min. Låt det så va.

Lämna mig ifred med din lycka. Lämna mig, snälla. Ta din lycka och försvinn, älskade, älskade du. Jag kommer inte sluta tycka om dig för det. Men påtvingad tvåsamhet är Satans avkomma. Du trycker bara på känslan av ensamhet. Gör inte det, snälla du. Den leken är er. Jag vill inte vara med.

Likes

Comments

Orden som sas, Ångesten min gamle vän

"Han skulle nog vara där. Jag vill gärna träffa honom ikväll". Jag förstår. Du saknar honom? Jag håller med. Du behöver nog träffa honom. På bussen stirrar jag ut i luften. Lyssnar med halvt öra när hon berättar om kollegan som mobbar henne. Och allt jag kan tänka på är att hon behöver honom. I mina tankar hör jag den svischa förbi. Ångesten. Otillräckligheten kommer ikapp. Hon skiner upp när han kommer. Plötsligt blev världen en ljusare plats. Jag duger inte till sånt.

"Jag gillar honom. Har gjort det länge. Han gillar mig också". Så ni gillar-gillar varandra? Jaså, vad härligt. Jag var bara fylleligg för honom, precis som han var för mig. Hon är lycklig med honom. Subjektet i sitt eget liv. Hans ord träffar hårt. "Du var ju bara en fyllegrej, liksom". Jag vet. Säg det igen. Säg det så ångesten verkligen hör. Säg det igen. Säg det så jag verkligen förstår. Kärlek var det aldrig, för någon av oss, och det ville jag aldrig heller. Jag hoppades någonstans att jag varit subjektet, men verkligheten sprang mig ifatt. Subjekt i någons liv. Jag duger inte till sånt.

"Jag mår så dåligt att jag inte ens kan prata om hur kär jag är, fattar du?" Jag fattar. Det är illa, alltså? Så illa att hon inte ens orkar tjata om kärleken. Jag är bara kompis. Jag kräver inte mer, men det vore trevligt att duga till mer än en tafatt hej-saknar-dig-hur-mår-du - tanke ibland. Kanske någon du vill prata av dig med? Hen hjälper dig med sånt? Vad bra. Du skulle komma i april, men det blev inte av. För mycket att göra? Jag förstår. Men maj sa du! Maj. Vad skönt. Din partner kommer inte låta dig glömma. Kristi himmelsfärd frågade du. Jag jobbar då blev mitt svar. Vad trist. Kanske en annan gång. Jag vill ju bara hjälpa dig. Krama ur det onda. Men jag duger inte till sånt.

Likes

Comments

Det finns så mycket jag tänker på, med tankar som aldrig tystnar

Lycka som ångest, det går i hundraåttio

Avundsjuk nästan jämt

på det andra har, på euforin


Känner mig otillräcklig mest hela tiden, alla söker efter mer

mer än jag kan ge

Alla har de någon, någon de älskar på ett sätt ingen älskar mig

kärlek kallas det visst


Hon älskar honom

Hon älskar hen

Han älskar henne


Men vem älskar mig?


Älskar mig gör dem, det säger de i alla fall

men inte på det sättet de älskar den där speciella

Jag duger till mycket, men inte allt. Otillräckligheten tär

och olyckan gör sig påmind


ensamheten

den allt för påfrestande ensamheten

ensamheten

den allt för återkommande ensamheten


(Fortsätt. Din tid kommer, jag hoppas det)

(Fortsätter drömma, fortsätter hoppas på lycka.)

om inte ensamheten tar mig först


Likes

Comments

drömmer om kärlek

om vinst

om lycka i livet

men det händer mig aldrig


omringad av kärlek

men ser den sällan

otillräcklig

alltid


varför är jag såhär

Likes

Comments

igår var det bra

igår var det fint

j dag är det dåligt

idag är det fult


kommer de lämna mig en dag?

jag är inte den bästa av vänner

fylld av avundsjuka och ångest

jobbig att hantera

jobbig att umgås med

tankar som bryter ner mig

vänner som bygger upp

motstridigt

Likes

Comments