DEN STORA MÄSSAN OM FAMILJ, BARN & GRAVIDITET!

Snart är det dags för årets roligaste barn-mässa. Under flera dagar håller mässan öppet i Karlstad.

När jag var där första gången förra året så hade mässan fullt med aktiviteter, mängder med spännande utställare och givetvis massor av trevliga föräldrar och barn. Jag hoppas på en minst lika bra upplevelse i år också.

En spännande och ny upplevelse är att jag i år fick chansen att komma som bloggare. Det är ett gäng utställare som jag ser fram emot att träffa: LipFish, ACO, MammaMage, Apoteket, Bakboxen, Acrilex, Axkid, Medela, Bra Mat Hemma, Unika Ungar, Herobility, Icanspoon, Ehrlin Publishing, Tallink Silja Line, A Tiny Love Story, Only for Heroes, Hatten Förlag.

BARNmässan skänker en del av de pengar de drar in till Barncancerfonden Västra, så vi hjälper alla till bara genom att komma dit.

BARNmässan

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Ibland går allting på auto-pilot, vardagen bara rullar på dag efter dag och det känns som att det inte går att hinna med mer än det nödvändigaste. Det är inte mycket tid som går att hitta för att hålla vid liv och utveckla relationen. Ibland finns tiden men inte orken. Och många är de saker som står på "att göra"-listan utan att bli gjorda. Det går lätt att känna att vi inte duger eller att vi inte kommer närmare de drömmar vi har.

För att reflektera lite över livet ställde jag en fråga till min älskling:

–Varför är du ihop med mig?


Ja, vad ska jag svara på den frågan ... En del saker känns så självklara och uppenbara att det är sällan, om ens aldrig, jag funderar över 'varför'.

Det finns helt klart två sätt att tänka på det beroende på vilken hjärnhalva som får styra ens tankar, eller är det hjärtat som styr istället för huvudet? Ja, vem vet?

Du berikar mitt liv med spänning, trygghet, ömhet, överraskningar, och utmaningar. Det har aldrig funnits någon annan som förstår sig på mig som du gör. Undrar om det är det här som är kärlek ...

Mitt liv är så mycket mer värt när du finns med mig. Jag är väldigt lycklig över att du valt att dela det här äventyret med mig. Alltför väl vet jag att det inte syns på mig varje dag och att jag inte är så bra på säga det så ofta som jag borde.

Tycke och smak har vi rätt lika när det kommer till mycket, men vi tänker oftast helt annorlunda och är bra på väldigt olika saker. Det måste ändå vara den bästa kombinationen av alla.

Puss på dig älskling!

Likes

Comments

Det är inte bara vi vuxna som kan tycka det är jobbigt med omorganisation. Även de små barnen drabbas av detta på sin förskola. Det är såklart helt naturligt att folk byter jobb, tar föräldraledigt eller provar på nya utmaningar. Nästan alla tycker väl att det är en bra idé att de möjligheterna finns i livet. Men små barn är inte jättebra på att hantera förändringar i sin tillvaro. Det tar mycket på krafterna för dem att behöva anpassa sig och lära känna nya personer.

Jag tror vi har haft lite "otur" då hela den ordinarie personalstyrkan på dotterns avdelning har bytts ut den senaste tiden. Inte alla på en gång men en efter en de senast två månaderna. När alla blir nya blir det såklart även ändringar i rutinerna även om det sker omedvetet. Många ändringar små kan helt plötsligt göra att det som tidigare fungerade väldigt bra nu blir lite problematiskt ibland.

En liten tjej som inte vill sova på förskolan blir väldigt trött och ledsen under eftermiddagen. Förut gick det hur bra som helst för henne, men nu har det hänt någonting som gör att hon inte vill. Givetvis kan det finnas en uppsjö av olika anledningar till detta, men det uppenbara är ju ändå de stora förändringar i uppsättningen av den personal som finns där med henne varje dag. Vi ser absolut inte det här problemet hemma.

Det är inte mycket vi föräldrar kan göra under dagen. Klart det känns väldigt frustrerande att behöva fundera även på detta under arbetsdagen. Vi håller tummarna och hoppas på att det vänder tillbaka snart och hon kan njuta sin vila på dagen med de andra små barnen.

Likes

Comments

När jag pluggade och övade för att ta körkort för ungefär två-tre år sedan, då var det massor med trafikregler som jag behövde lära mig. Det var skriftligt prov och uppkörning i trafiken. Minsta fel och man blev inte godkänd. Med denna förutsättning för att köra bil skulle man verkligen kunna tro, ja till och med förutsätta, att ordning och reda gäller i vardagstrafiken. Jag menar vi har alla vid minst ett tillfälle bevisligen haft all den nödvändiga kunskapen. De flesta har väl ändå körkort?

I praktiken upplever jag en helt annan verklighet varje dag. Det är fullt med galningar överallt. Trafikreglerna är som bortblåsa ur minnet på folk. Ödmjukhet och respekt för andra människor gäller tydligen inte heller när man sitter bakom ratten i en bil eller lastbil. Hur kan det få vara så här?

Här om dagen på väg till jobbet höll jag på att bli platt som en pannkaka. Det nya är visst att de som kör lastbilar inte längre behöver titta till höger eller ens använda blinkers när de byter fil. Det räcker bra med att bara snurra på ratten och hoppas på det bästa. Tur att det fanns en vägren att fly undan till, med foten på bromsen och handen på tutan. Den här gången gick det "bra". Inga problem att hålla koncentrationen på topp resten av vägen till jobbet med den adrenalin-chocken i kroppen.

Filbyten, rondeller, väjningsplikt, eller bara bristande uppmärksamhet i trafikkön är allihopa möjliga situationer som kan leda till katastrofer. För att själv vara något så när på den säkra sida är det bäst att förutsätta att all de andra trafikanterna kommer göra galna saker. I så fall är man iallafall lite förberedd på det när det händer. Men visst är det lite tråkigt att det ska behöva vara så här? Hur många gånger har du fått bromsa i panik på väg in i en rondell för att de andra misslyckas med att uppträda som körskolan lärde ut?

Likes

Comments

Kapselklubben, alltså. Nu ska här drickas med stil ☕

Det kändes verkligen som vi var de sista i hela stan utan en kapselmaskin hemma.
Men nu har det alltså hänt. 😊

Visst har vi tittat på och funderat över att skaffa en tidigare. Men det har aldrig funnits en maskin som vi känt för så speciellt mycket. Antigen har de varit för enkla och plastiga eller lite för dyra. Nu hade det kommit en ny modell och den kändes perfekt för oss, så då var det läge att göra affär.

Nespresso Expert & milk

Lämpligt nog hade Nespresso en rätt trevlig rabatt-kampanj under jul och nyår också. Att betala lite mindre är inte så dumt det heller 👍


Likes

Comments

Det började redan på nyårsafton. Somnade i soffan i väntan på tolvslaget och vaknade upp när det nya året redan hade börjat.

😳

Redan från den första dagen gick det inte att hålla alla de nyårslöften som jag hade tänkt mig. Istället för pigg och full med energi så härjar förkylningsvirus fritt och jag blev istället mer eller mindre däckad. Första veckan känns redan förlorad innan den ens är över. Hoppas att allt det här vänder snart och att det går att göra en omstart till nästa vecka.

2⃣0⃣1⃣7⃣


Likes

Comments

Det här med att små barn blir så sjuka med hög feber det tycker jag är så jobbigt. Speciellt när de är så små som min lilla söta prinsessa. Vi vuxna blir så medtagna när vi blir sjuka att vi knappt ens orkar röra oss. En stor skillnad är att vi fortfarande kan prata och berätta för alla hur vi mår. De små barnen vet väl knappt ens vad det är som händer, men känner att allting bara blev väldigt jobbigt helt plötsligt.

Igår kväll jag satt med min lilla sötnos i famnen, så att hon ska känna lite närhet, värme och kärlek, kl 2:00 på natten. Då var den första tanken som kom till mig – att hon ska må bra. Hoppas hon känner sig trygg i min famn, inte någonting om att jag behöver vila själv så att jag är pigg imorgon. Vilken skillnad det är när man var själv, inget ansvar och ingen man behövde visa hänsyn till, men samtidig så var man ju själv då också och ingen behövde mig heller.

Nu är det någon som behöver mig. Hon kommer fram till mig och visar sin kärlek till mig med kram och visar sin glädje med att säga “hej mamma”.

I en hel vecka har vi levt i den här världen hemma med en liten tjej som har hög feber, hostar och snorar. Nu börjar det bli riktigt jobbigt för alla, mest för den lilla såklart. När kommer hon bli bättre? Vi har varit på närakuten så hon har fått hostmedicin och någonting för febern. Nu är febern inte så hög som i början av veckan men det går verkligen upp och ner hela tiden. När hon inte har någon feber så är det en pigg och glad liten tjej, sen är hon utslagen och vill bara sitta still med mamma eller pappa i soffan.

En stor del av den kommande veckan blir det till att pussla ihop vardagen med jobb och att vara hemma ...

Allt är mycket jobbigt ibland så känns att jag bara vill släppa allt och hålla henne i min famn och försvinna någonstans.

Likes

Comments

Det här var någonting som jag egentligen inte trodde skulle hända. Men när chansen nu dök upp var det bara att utvärdera de olika alternativen och bestämma mig för hur jag skulle gå vidare. Den här gången gick det vägen, så nu kan jag titulera mig produktionschef. Säkert tack vare både lite tur och skicklighet, men framför allt ligger det en hel del hårt arbete bakom detta.


Det här blir första gången i Sverige som jag är chef. Att hantera relationer med många människor blir en utmaning. Varje människa är unik men jag tror väldigt mycket på att inte särbehandla någon utan att ge alla en rättvis behandling. När man är uppväxt med stora orättvisor och utan lagar som reglerar arbetsrätt, då har man en annan uppskattning för hur bra alla har det här i Sverige. Men samtidigt så tvingar det en till att alltid lösa de konflikter som uppstår i samråd med alla på arbetsplatsen.


Att hantera och lösa situationer som har med arbetet att göra det går säkert bra för jag har väldigt mycket erfarenhet av den här typen av verksamhet. Däremot så kommer det fram en hel del personliga och privata problem som påverkar hur folk mår och fungerar tillsammans. Ibland skulle jag nog behöva ha en psykolog-utbildning också för att alla ska bli nöjda och glada.


För varje dag som jag kommer till jobbet så upptäcker jag att det finns nya utmaningar som jag måste hantera. Det gäller att vara öppen och lära sig för varje dag som går.


💛💙💜💚

Likes

Comments

Funderar lite kring det här med egen tid. Vad är det och finns det i verkligheten? I fredags hade jag tagit semester från jobbet och tänkte att jag skulle njuta det här med egen tid. Tänkte att pusta ut, slappa och mest rå om mig själv skulle vara temat för dagen.

När du har familj så är du aldrig helt ensam. Dina prioriteringar har också ändrats väldigt mycket från den tiden när du levde helt själv. Det blev väldigt uppenbart för mig under dagen.

Jag trodde att jag kunde börja dagen med en skön sovmorgon. Men min lilla tjej var väldigt lycklig över att jag var i sängen när hon vaknade. Det finns tydligen inget bättre än att krama och klänga på mamma i sängen. Ja ja så mycket för den sovmorgonen. Bara att kliva upp ur sängen då och hjälpa till med morgonbestyren.

Passade på att skjutsa sambon till jobbet efter att han hade lämnat lilla tjejen på förskolan. Sen skulle det då äntligen blir dags för egen tid.

Tänkte att det ändå var lika bra att jag åkte och handlade mat för de kommande dagarna. Jag var redan ute med bilen så kunde lika gärna ta det på vägen hem. Spenderade en ansenlig stund i butiken. Fick en idé om att jag skulle laga en god lammgryta till kvällens middag.

En gryta ska kokas en bra stund för att det ska blir riktigt mört och gott. När jag kommit hem och plockat ut allting jag handlat var det bäst att fixa ihop grytan så den kunde börja koka så fort som möjligt.

Nu var väl ändå stunden kommen för egen tid. Det fanns bara ett litet problem kvar - klockan. Det var inte lång tid kvar nu tills jag skulle gå och hämta upp lilla tjejen på förskolan. Gott om tid för mig att göra mig i ordning på men inte så mycket mer.

Vart tog den här dagen vägen?


💛💜💚



Likes

Comments

Alla saker har sin egen charm.

Idag så träffade jag en liten flicka på en affär. Helt plötsligt så kom hon fram till mig och sa: -"Du är så söt, men du ser lite trött ut. Varför då?"

Min första tanke var ju, vad söt den lilla flickan var. Men hennes fråga gjorde verkligen att jag blev lite ställd. Vad ska jag svara på den frågan?

M itt i den vardagsstress vi så ofta lever i glömmer vi bort att våra ansikten speglar precis hur vi mår. Framför allt barn ser och tolkar våra ansiktsuttryck som de är utan att lägga några egna värdering i det.

Finns det några bra tips för att orka med allting här i livet?


💙

Likes

Comments