Orkar egentligen inte blogga. Haft en ok dag ändå, men kvällen blev kaos (hetsätning). Märkligt ändå, för även när jag verkligen inte är hungrig och inte behöver äta, tvingar jag mig själv till det... Som om jag måste. Självbestraffning...

Har färgat håret idag, blond igen. Det blev kanske bra? Vet inte riktigt om hårbottnen blev orange. Får se imorgon i dagsljus. Annars kan jag bara slänga i en mörkare toning i botten ju.

Jobb imorgon = sova snart. Hoppas morgondagen blir bättre! På torsdag kommer pojkvännen hem, längtar! ❤️

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Som titeln lyder: jag är så svullen att det inte är klokt. Magen ser ut som ett klot och jag liksom samlar vatten. Det är bieffekten av de laxerande. Förhoppningsvis har det lagt sig om några dagar.

Gårdagen var jättekul, vi blev ett helt gäng som spelade bowling och sen fortsatte hem till min kompis och hennes kille för vin och sällskapsspel. ”Med andra ord” bland annat, oj vad vinnarskallen kommer fram! Men satans kul som sagt.

Skulle egentligen ut på en promenad nu med min kompis som vi var hemma hos igår men hon ligger hemma med baksmällan från helvetet. Så det blir inte så mycket rörelse idag. Inte bra. Fast nog välbehövligt så jag kanske blir frisk någon gång..!

Nu sitter jag och min pojkvän och kollar film och myser. Förhoppningsvis mår min kompis bättre ikväll så kan vi möta dem på middag innan jag åker hem imorgon bitti!

Likes

Comments

Framme! Riktigt härligt att träffa min pojkvän. Nu har vi myst lite framför Netflix och ska träffa lite kompisar för middag och bowling om en timme. Trots att jag inte känner mig helt hundra är jag taggad på att gå. Får se till att komma hem i bra tid bara!

Min mage gör ont som satan, känns som om tarmarna vrider och vänder på sig?! Låter gör den också. Hoppas det går över snart.. Aja ska fixa till mig lite nu och sedan ta oss an den här lördagskvällen!

Update: magen har redan party. Herre vad den låter och gnyr.

Likes

Comments

Sitter på tåget nu! Men jag är riktigt mör. Men att stanna hemma ensam är inget alternativ, herregud vilken trigger... Hittade ingen mobilladdare heller. Så nu sitter jag här, med fyra timmar framför mig innan jag kommer fram med mobilen som enda underhållning som förlorar 15 % på en youtubevideo!! Hur är det möjligt?! Jag har inte ens haft den i 2 år och använder den sparsamt. Hej lurad konsument...

Lockat håret dagen till ära! Och stövlar med lite klack. Matchar mina blanka ögon och röda näsa perfeeekt!! Mm baby

Har köpt en smoothie och en liten protein-bite till tåget. Och nästan 1 liter vatten som jag måste dricka, och VILL dricka nununuu, törsten dödar mig. Men jag vågar knappt, de laxerande som jag tog igår behöver nämligen vatten för att fungera och jag vet att så fort jag dricker vatten kommer helvetet bryta loss. På tåget haha. Åh hjälp mig.

Vill bara påpeka att det drog 10% att skriva detta inlägget. Och att killen som sitter bredvid mig har ställt upp sin väska på hatthyllan ovanför mig, vilken har snö som nu smälter på hjulen. Och det droppar rakt på mig. Och jag är lite för ofräsch och bryr mig lite för lite för att säga till. Kanske.

Update: jag sa till och har druckit upp nästan allt vatten.. Hur smart?... hehe. Ska fråga om jag får låna en laddare också, från 85-35% på mindre än en timme... Använt minimalt. Seriöst.

Likes

Comments

​I lite över tre år har jag lidit av hetsätning. När jag är stressad, trött eller bara själv och uttråkad blir jag till ett monster. Jag köper mängder med mat (som jag inte "får" äta, dvs godis och choklad, kakor.. You name it), äter allt i min ensamhet och får sedan enorma skuldkänslor. Oftast spyr jag efteråt, men inte alltid.Min kräkreflex är dels rätt dålig, så jag kan bara spy ordentligt om jag inte gjort det på ca 2 veckor. 

Jag har gått upp 17 kg under dessa tre åren och viktökningen förhindrar verkligen min vardag. Jag skäms över min kropp och trivs inte lika bra i sociala sammanhang som tidigare. Jag tror att alla dömer mig: att de bara ser viktuppgången. Jag har fått celluliter på lår och rumpa, bristningar efter att huden töjts ut snabbt, fett som väller över jeanskanten. Men det är bara det ytliga med problemet. 

Det mentala är minst lika jobbigt. Jag kan verkligen inte göra något anat samma dag som jag hetsäter. Idag till exempel, vaknade jag förkyld och sjukanmälde mig från jobbet. Två timmar senare har jag handlat kakor och godis för +200 kr. Försökte spy, kunde inte. Hetsåt igår natt också, så kräkreflexen arbetade inte med mig. (vilket iofs är bra. Jag vet att det är fruktansvärt för kroppen att spy, speciellt för hjärtat och tänderna) Nu är jag låg och trött, men skulle aldrig kunna somna. Ett annat slags trött. Såhär känner jag mig i princip alltid: aldrig energisk och glad, utan seg och... Deprimerad? Om man säger såhär: sedan hetsätningen började definierar jag mig sorgligt nog som en ledsen människa med bra dagar. Innan dess var jag en lycklig person med dåliga dagar. ÅH jag VILL vara en LYCKLIG person med DÅLIGA DAGAR igen. Ser ni hur härligt det ser ut? Det känns så härligt att skriva. 

Idag har jag ätit en hel kladdkaka, två paket brownies, 1 liter chokladmjölk, en flaska sprutgrädde, två smoothies, och 3 hg choklad/lösgodis. Pasta står på spisen as we speek. Jag har haft så ont i magen och har tagit laxerande. Är sjuk och detta får mig att få ojämn hjärtrytm, svårt att andas och extrema svettningar. VARFÖR lägger inte hjärnan av med detta? Detta kommer ju döda mig om jag inte tar tag i det. 

Så nu gör jag det. Imorgon ska jag till Sthlm för att hälsa på min pojkvän och kompisar. Så då ska jag fasen inte spendera ett ruttet ​korvöre​ på godis mer. De pengarna ska gå till ett eget sparkonto, och sen ska jag köpa något fint i belöning för att jag gör detta för mig själv. 

Bara pastan som står och kokar också. Pasta med smör... Ja ni hör ju. Haha. Jag hatar det här. 


Likes

Comments

Som rubriken lyder: välkomna! Känns passande med tanke på att detta är första inlägget. 

Vad är då detta som ni har klickat er in på, tänker ni? Jo, bloggen handlar om den stora valnöten (den som sitter innanför ert pannben) och alla mysterier bakom den. Jag lider själv av flera självskadebeteenden sedan 8 år tillbaka, och tanken är att bloggen ska fungera lite som dagbok/terapi när jag försöker reda ut mina beteenden och förhoppningsvis tillslut bli kvitt dem. Jag undrar verkligen varför hjärnan beter sig som den gör i vissa situationer? Om någon av er har svar på någon av mina frågeställningar är kommentarer varmt välkomna! (gärna underbyggda med fakta och källhänvisningar) 

Bloggen blir i många delar väldigt personlig och jag kommer därför att vara anonym. 

Så varmt välkomna, nu kör vi!


Likes

Comments