Ännu en helg som snart gått, jag kan knappt förstå vart tiden tar vägen.

Min kära dotter fick för sig i veckan att hon skulle sova timvis på dagarna, sen trodde hon att hon kunde vakna mitt i natten för att leka och härja. Knappast.

Dem två senaste dagarna har jag fått aktivera henne hela dagarna så hon sovit knappt 2 timmar sammanlagt på dagarna, resultat hon sover hela nätterna! Vilket känns underbart. Hon lägger sig vid 20.30-21.30 sen vaknar hon runt 08.00 vilket känns mera humant.

Hon har även fått ett rejält temperament och trotsar rätt så bra när hon vill. Men det är väl en del av hennes utveckling.

Min trötthet har lagt sig lite då jag fått börja äta järntabletter. Men fogarna på kvällarna är inte nådiga, kan knappt resa mig upp en del kvällarna men som tur väl är så är det enbart kvällarna. Jag har svårt att förstå att jag snart ska bli tvåbarnsmamma.

Svårt att förstå att han beräknas komma nästa månad. Han är väldigt livlig i magen, häftigt att se hur hela magen rör sig och att veta att han snart är här.

Jag är ännu väldigt rädd att något ska hända. Jag hade samma rädsla med Junie. Man läser såna hemska saker hela tiden.

V 33 är vi inne i nu, de går trots allt fort. Jag jobbar inte längre, vilket känns lite tråkigt men samtidigt skönt. Jag hade ju inte behövt jobba om jag inte hade viljat men jag är verkligen inte den typen som gillar att gå hemma 24/7, det är rätt så påfrestande det också! Men nu ska jag njuta av våren och sista delen utav min graviditet.

Klockan är bara 09.00 men städning och rensning står på listan för idag. Sen hoppas jag att man kan sitta ute och njuta av det fina vädret.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Igår var jag på glukosbelastning. Det är så frukansvärt vidrigt. Denna gången valde jag citron, lika äcklig som apelsinen. Men det gick ner.

Allting såg bra ut, förutom mina blodvärden. Dem var låga, därför är jag så trött. Så himla skönt att veta varför man är så otroligt trött. Börjat äta järntabletter, 2 om dagen. Vi får hoppas på att dem hjälper.

Vi lyssna även på hjärtats hjärta, han sparkade hela tiden, fina hjärtslag och livlig. Finns inget bättre än att höra hans hjärtslag.

SF måttet låg däremot under kurvan, men hans huvud var vänt neråt, så hon trodde det berodde på det. Hon sa att han kändes inte jätteliten så antagligen låg SF måttet under pågrund av att han låg vänd neråt. Så hon var inte orolig, men jag blev väl lite orolig men jag litar på henne. För hon är helt fantastiskt, men det blir en ny kontroll om 10 dagar bara för att se så allting är okej. Om måttet inte växt så blir det en tillväxtkontroll. Hon tyckte även att magen hade sjunkit lite. När vi var på Emmaklinken låg han med huvudet neråt också.

Junie fixerade sig rätt tidigt, runt v 30-31. Jag tror inte heller det är något allvarligt, eftersom att vi även i söndags var på förlossningen och tog ett ctg pågrund av mitt mående. Sen har vi ju varit på Emmaklinken på tillväxtkontroll. Detta barnet är lika väl undersökt som Junie var.

Halva april har snart gått och jag längtar så mycket tills jag får lilleplutt i min famn. Jag är så nyfiken på vem du är. Jag vill bara ha ut dig men du kan gått ligga kvar där iallafall 6 veckor till :)

Idag är det riktigt tråkigt väder, regn. Vi får se vart denna dagen blir av. Jag ska försöka ta de lugnt för jag ska jobba kvällen i 3 dagar nu, det ska bli så roligt! Jag älskar verkligen att jobba och att jag får komma ut och inte bara vara mamma.

Likes

Comments

Jag har gnällt ett tag om att jag varit väldigt trött, det har bara blivit värre och värre. Yrsel och svimfärdig. Och det har bara blivit värre den senaste veckan.

Jag ringde imorse till 1177 för rådgivning. Jag fick berätta hur jag mådde, dem misstänkte havendeskapsförgiftning samtidigt så sa hon att det inte behöver vara det. Men att jag skulle åka in. Så jag ringde förlossningen och dem sa att jag skulle komma in för att dem ville ta lite prover på mig. Som tur väl var så var det inget med mig. Däremot sa både läkaren och barnmorskan att när dem tittade på mig så kunde dem med detsamma nästan säga att jag såg helt slutkörd ut.

Så ja mycket vila och äta bättre och dricka mera. Däremot tycker jag att jag vilar mycket, äter rätt så bra. Sen har jag ingen ro i kroppen, jag hatar att vila. Men jag har ändå vilat mycket. Höjdpunkten på hela veckan är att jobba, komma ut och få vara social och träffa sina arbetskollegor. Så jag hoppas att jag kan jobba dem sista veckorna.

Jag har aldrig någonsin varit det försoffade typen, sova på dagarna eller vila. Jag älskar fart och när det händer saker. Det kryper i hela kroppen när jag måste vila, men jag har nog inget val för bebisen är det viktigaste just nu. Längtar tills han är ute, så jag kan bli mig själv igen. Det blir 10-12 långa veckor detta. Så jag hoppas att jag blir piggare. 

Likes

Comments

Igår var vi ute i det fina vädret, helt underbart att kunna njuta av värmen. Idag är det inte lika soligt ute men det skulle komma senare mot eftermiddagen. Då har jag planerat att jag och Junie ska ut och gå en runda med lära gå vagnen.

Hon älskar verkligen att gå med sin vagn ute, måste även säga att det ser himla gulligt ut när hon går med den. Hon ör väldigt försiktig, men det har hon alltid varit.

Vi gick rätt långt igår tycker jag. Härligt att hon kan gå med den så man kommer ut lite, vi har vagnen med ju men roligare när hon kan pinna på själv. Det är så roligt att se henne titta runt på allt, pila på allt, känna och röra.

Jag älskar verkligen att tillbringa mina dagar med henne, finns inget roligare. Men ibland är det skönt med ensam tid också!

Lillebror härjar runt i magen, sparkar och donar. Det finns inget mysigare, dock tycker jag bättre om att ha dem på utsidan. Jag längtar tills jag får träffa honom, se vad det är för någon. Undra vilken färg på ögonen han har, undra vilken hårfärg på huvudet han har? Undra hur hans personlighet är. Kommer han vara lika lugn som junie?

Knappt 3 månader kvar nu, det går fort samtidigt som det går segt. Jag kan verkligen inte se mig som tvåbarnsmamma. Men det ska bli så spännande.

Likes

Comments

Igår gick vi in i v28, sista veckan i trimester 2. Helt otroligt. 89 dagar kvar, plus minus 2 veckor.

Kanske ska ställa in mig på att det är 100 dagar kvar istället! 🙈 Har inhandlat lite kläder till lillen när Kappahl hade 3 betala för 2! Super bra är det! Jag älskar ju mintgrönt så det kommer nog lillebror ha mycket på sig. Jag är inte riktigt för blått, det ä rätt fint men till en viss gräns.

Igår fick jag äran att bli fadder till älskade lilla Noah, så igår var det barndop! Himla god mat och en helt underbar dag! Jag ska lära honom allt jag kan! Idag har jag jobbat, helt okej. Däremot är min rygg inte lika samarbetsvillig. Jag hade på mig högklackat och det känns igår och även idag! Jag ska nog fortsätta att leva i mina träningsskor! Jag börjar verkligen känna mig som en kubik för tillfället, allting sätter sig på låren.

Jag är inte jätte sugen på att vara höggravid i sommar men som tur väl är så är det bara halva sommaren. Igår fick jag sån ångest.

Lillen som verkligen är efterlängtad och redan så älskade låg och sparkade i magen. Så kommer det bara en tanke ifrån ingenstans.

Hur ska jag kunna älska detta barn såsom jag älskar Junie? Går det? Finns det plats för att älska någon så mycket? Kommer jag kunna ta till mig honom?

Självklart kommer jag kunna det, helt vanliga tankar när man väntar en till. Men tankarna är så obehagliga. Jag är älskar honom redan och löngtar så mycket tills jag får träffa honom. Jag är så orolig att något ska hända honom. Så egentligen bör inte ens dem andra tankarna finnas.

Jag ska vara helt ärlig, alla får det att låta som att när man får sitt barn på bröstet så älskar man det och livet är helt underbart. Men så var det faktiskt inte för mig. Det är svårt att förklara känslan.

Jag minns Junies skrik och jag ville bara se henne, dem första frågorna som jag var är hon hel? Är hon frisk? Är det mitt barn? 😂

Jag fick henne i famnen, hon skrek rätt mycket. Vilket dem ska göra, men jag kände inte direkt den dära kärlek som jag känner för henne idag. Vi kom upp till BB så kollade jag på henne och tänkte: Hon är ju rätt söt, men var detta allt?

Visst låter det hemskt? Men de är bara en ren brutal sanning. Men efter några timmar så började mina känslor komma fram och jag blev helt förälskade i henne.

Jag vet att jag kommer att älska bägge lika mycket, för dem är mina! Och det finns inget underbarare än att se något som man själv skapat. Det är bara ren kärlek.

Nu väntar jag på att Junie ska vakna, tänkte dra på henne skorna sen att vi skulle försöka ut och gå med hennes lära gå vagn, det kommer antagligen att gå åt skogen, om jag känner min dotter rätt.  🙈

Uppdatering kommer senare om hur det gick. 

Likes

Comments

Äntligen har vi fått hem den nya nyheten ifrån #twistshake! Sippy cups! Och längtar tills vi kan använda den. Ska bli så spännande att testa denna. I samarbete med @twistshakebaby så får du 20% på ditt köp om du uppger: Valentinajunie20 i kassan😍 #twistshake #twistshakebaby

Likes

Comments

I fredags åkte vi till Malmö för att kolla på bebis. Jag var så nervös. Tänk om det var något fel? Hur undra bebis ser ut? Tänk om det är en tjej istället för pojke.

Allting gick jättebra, jag ställde tusen frågor. En fin liten livlig kille som syrsatt sig bra, inget att anmärka på hade hon. Han var inte så villig till att samarbeta direkt. Moderkakan låg i bakväg, därför kände jag även honom så tidigt i min graviditet. Vi fick ju se hobom, en liten prins låg i magen. Lättnad!

Jag är så nervös av mig så att betala dem pengarna för en tillväxtkontroll är värt, alla dagar i veckan. Jag längtar så mycket tills jag har honom i min famn.

Ihelgen har jag jobbat, helt underbart att komma ut. Vädret har varit underbart och äntligen är sommartid här! Äntligen så går det åt rätt håll!

Jag är dock helt slut ikväll, vaknade ju egentligen klockan 05.00, det kändes! Hoppas jag är piggare imorgon!

Hoppas ni haft en fin helg! 💓


Likes

Comments

Nu minns jag varför jag hatade att vara gravid.

Inte för att jag som helst några problem just nu i min graviditet, förutom att jag har lite smärtor som kommer och går i ryggen. Utan paniken. Paniken som kommer när jag läser hemska saker på Facebook. Om foster i magen som dött. Foster som fått navelsträngen runt halsen och så vidare.

Jag njuter av min gravidteten men när jag läser om såna saker så känner jag bara panik, oro. Jag drömmar konstiga drömmar. Jag vet att det är vanligt. Jag vet med största sannolikhet att inget kommer att hända mitt barn. Men tänk om? Varför kan dessa tankarna inte bara släppa? Med Junie var jag lika orolig. Trots att både Junie och bebisen i magen är väldigt aktiva. Jag minns lättnaden när jag fick Junie i min famn. Hon låg inte i min mage mera, hon fanns hos mig. Där jag kunde ha koll på henne på ett helt annat sätt.

Jag var orolig efter hon hade kommit också, men då hade jag en annan koll på henne. På fanns hos mig, i min famn. Jag kunde inte sova på 2,5 veckor efter Junie kom. För jag låg och stirrade på henne konstant. Hon sov himla gott mellan matvarorna men jag kunde inte somna, hur jag än gjorde. Jag var tillslut som en zombie.

Imorgon ska vi äntligen på tillväxtkontroll, ska bli så skönt!

Likes

Comments

Igår hade vi kalas för Junie, det blev lyckat tycker jag! Tårtorna var gudomligt fina, goda. Smörgåstårtan var med helt gudomligt. Det som var mindre lyckat var att Junie fick en väldigt hög feber, gav henne en alvedon runt 19.00 och feber låg på 40,0 grader ändå. Sen fick jag ringa 1177 för att se vad man kunde göra för att få ner feber ännu mera. Jag gav henne en till, sen somnade hon om en timme sen vaknade hon igen. Vid 22.00 somnade hon gott i min famn.

Jag fick leta fram babynestet för hon skulle sova i nestet brevid mig. Hon fick plats i den konstigt nog. Jag har verkligen sovit så dåligt inatt. Hon låg i halva nestet och halva kroppen utan. Hon ålade sig ur nestet och tog över halva sängen. 😂

Men när hon har sån hög feber så vill jag gärna ha henne brevid mig, så jag ha koll på henne. Hon vaknade runt 05.10!!!!! Och skulle börja härja. Jag försökte få henne att somna om, men vid 05.45 så låg jag nästan klar vaken och hon hade inte somnat. Jag la henne i sin egna säng och hon somnade rätt fort där. Jag vaknade vid 08.00 igen och junie vaknade 10.00!

Hon är lite piggare idag, men har fortfarande feber dock inte så hög som igår.

Men gårdagen blev ändå lyckad trots hennes feber. Det var helt underbart att få ha alla nära och kära samlade. Tack för alla fina människor som kom för att fira hennes dag och tack för alla fina saker hon fick! Denna dagen kommer bara att gå till att mysa. Absolut inget annat.


Likes

Comments

Idag för ett år sedan låg vi inne på förlossningen och väntade på att få komma in i operationssalen. Jag glömmer aldrig paniken, jag hade gråtit så mycket så att jag knappt kunde andas. Jag var helt förstörd, jag var så knäckt att jag knappt såg fram emot att få se Junie.

Jag vill bara sova den tiden, den paniken. Jag hatar nålar. Operationen i sig brydde jag mig inte alls om. Det enda jag brydde mig om i dessa sekunder var ryggmärgsbedövningen som jag bara tänkte på. Jag har verkligen sån fobi för nålar, jag hatar sprutor. Det gjorde inte saken bättre när jag såg Emils min när han såg sprutan. Jag såg inte den som tur väl var. Det räckte gott och väl att jag såg hans min. Tillräckligt för att jag skulle börja hyperventilera. Tur väl var fick jag lustgas, sen var jag i himlen. 😂 Efter lustgasen såg jag bara fram emot att få träffa Junie.

Timmarna innan såg jag framemot att få träffa Junie, men innan lustgasen så fanns det inget. Jag vill bara sövas. Tur väl var så fick jag absolut inte det.

Idag blir vår tjej 1 helt år! Jag kan inte förstå vart detta året har tagit vägen. Det är så häftigt att se hennes utveckling, att få se hennes utvecklas till en egen liten människa. Jag är så stolt över att få vara hennes mamma. Jag älskar varenda millimeter av henne.

Om knappt 3 månader ska hon till och med bli storasyster, det är svårt för mig att ta in. Om en vecka ska bli titta på lillebror. Jag är nervös. Som vanligt.

Men det kommer att gå bra. 💓

Likes

Comments