Psykisk ohälsa, Halmstad, Träning, Aspergers

"Vi är alla pusselbitar i livets pussel - alla behövs trots sina olikheter", men majoriteten av oss fungerar mer eller mindre på liknande sätt. Sen finns det några procent som är ännu mer unika och som vi gärna kallar för annorlunda eller udda - de där som inte passar in i mallen samhället skapat.

Efter 26 år av letande, rollspelande och falskhet har jag äntligen hittat hem. Jag är en av dessa som tillhör den där procenten, de där speciella och udda som vi gärna retar som barn. En av de som fått ta skit för min personlighet, som råkat ut för elakheter och mobbing för att jag är jag, och som levt ett ofullständigt liv i skuggan av sig själv. Jag behöver inte längre spela en roll, gå in i en annan verklighet, fly mig själv - jag kan nu vara jag, och jag kan vara det med stolthet.

Jag har autism (Aspergers) - och jag har förevigat detta på armen, för att lyfta upp och understryka att alla är värda sitt liv oavsett funktion. En pusselbit symboliserar olikheten vi alla bär, men alla bitar är lika viktiga för att lägga livets pussel - där både du och jag ingår!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Forskning, Studier, Vetenskap

Ikväll spelar Sverige VM-kval mot Vitryssland i Minsk. Båda lagen spelade senaste matchen i torsdags (idag söndag) och förlorade med uddamålet, Vitryssland tappade poäng mot Luxemburg (1-0) och Sverige som bekant mot Bulgarien (3-2). I denna match ikväll, som har avspark klockan 18.00, så förekommer det även en intern kamp mellan lagen, den matchen som inte syns för oss tittare och supportrar, nämligen den fysiologiska kampen om poängen.

Med den fysiologiska kampen avses här hur väl återhämtade och fysiskt starka spelarna är från föregående drabbning, som ägde rum för endast 69 timmar och 15 minuter sedan (vid tidpunkt för avspark i båda kamper). Båda lagen spelade match på bortaplan i torsdags med avspark klockan 20.45 och har idag, återigen en match nu med Luxemburg på hemmaplan knappt tre dygn senare.

Den vetenskapliga evidens som finns gällande den fysiska återhämtningen för en fotbollsspelare på hög nivå tyder på att 69 timmar är på gränsen till för kort för maximal återhämtning. Forskning är nämligen överens om att minst 72 timmar behövs för att maximalt återhämta kroppens fysiska förmåga samt att mera tid kan behövas för att återhämta kroppens biokemiska markörer så som exempelvis kreatin kinas (CK) (Nédélec et al., 2012). Det har också visat sig att kvinnor har en något snabbare återhämtning än män, och klarar sig generellt sett på cirka 2 dygn från fotbollsmatch medan män behöver i regel 3 hela dygn för återhämtning (Andersson et al., 2009).

Dessutom har återhämtningsmetoder en stor inverkan på hur den fysiska återhämtningen påverkas efter föregående match. Vanligt är att spelare genomgår kallvattenbad eller isbad efter match för att försöka minska muskelömheten som uppstår efter en match, studier har systematiskt visat resultat som tyder på detta (Machado et al., 2016). Hos franska proffsklubbar rapporterade hela 88 % att de vanligtvis använde kallvattenbad som återhämtningsmetod efter match (Crowther et al., 2017). Men även om olika metoder används efter match så kommer spelare och ledare inte ifrån att sömnen är en av de viktigaste återhämtningsmetoderna vi kan använda oss av (Samuels, 2008).

Efter en kvällsmatch med avspark 20.45 så blir oftast sömnen lidande för spelarna. Efter matchen krävs intervjuer med media, eventuella presskonferenser samt tid för ovan nämnda återhämtningsmetoder. Det är inte sällan som denna tid dras ut och spelaren kommer i säng först vid 02-03-tiden på natten. Detta har givetvis en påverkan på efterföljande återhämtning rent fysiskt hos spelaren. Forskning tyder på att spelare som har avspark en sen kväll (kl. 20.45) sover signifikant mycket kortare (5,2h) än spelare som har avspark under tidigare kväll och dag (8,3h) (Fullagar, 2015). Givetvis återspeglas detta i kommande aktiviteter och troligen även nästkommande prestation, alltså i ovan nämnda fall kvällens match.

Forskningen vet dock inte hur den fysiska prestationen på planen påverkas i match nummer två, alltså kvällens match. Hur ser den individuella prestationen ut hos spelaren, springer han lika mycket och lika intensivt idag som i torsdags? Gör han lika många eller lika tuffa insatser i närkamper som under torsdagens match när han inte var påverkad av föregående landskamp? Dessa frågor är ännu obesvarade i forskningen och behöver adresseras, och det är precis vad jag önskar forska i inom den närmaste framtiden. Hur kan vi optimera förutsättningarna för spelarna så att de presterar minst lika bra i match nummer två i ett VM-kval eller i en turnering när tiden mellan matcherna är reducerade jämfört med klubblagsfotbollen?

Referenser

Andersson, H., Bohn, S., Raastad, T., Paulsen, G., Blomhoff, R., & Kadi, F. (2009). Differences in the inflammatory plasma cytokine response following two elite female soccer games separated by a 72-h recovery. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports. Doi:10.1111/j.1600-0838.2009.00989.x

Crowther, F., Sealey, R., Crowe, M., Edwards, A., & Halson, S. (2017). Team sport athletes’ perceptions and use of recovery strategies: a mixed-methods survey atudy. BMC Sports Science, Medicine and Rehabilitation, 9(6), doi:10.1186/s13102-017-0071-3

Fullagar, H. (2015). Late-Night Matches for Professional Soccer Players: Should we be Concerned about Sleep and Recovery? International Journal of Sports and Exercise Medicine, 1:002e.

Machado, A., Ferreira, P., Micheletti, J., de Almeida, A., Lemes, I., Vanderlei, F., Junior, J., & Pastre, C. (2016). Can Water Temperature and Immersion Time Influence the Effect of Cold Water Immersion on Muscle Soreness? A Systematic Review and Meta-Analysis. Sports Medicine, 46, 503-514.

Nédélec, M., McCall, A., Carling, C., Legall, F., Berthoin, S., & Dupont, G. (2012). Recovery in Soccer Part I – Post-match Fatigue and Time Course of Recovery. Sports Medicine, 42(12), 997-1015.

Samuels, C. (2008). Sleep, Recovery, and Performance: The New Frontier in High-Performance Athletics. Neurologic Clinics, 26, 169-180.

Likes

Comments

Forskning, Studier, Motion , Träning, Vetenskap

Att vi människor fungerar olika är känt sedan tidigare, men det finns vissa gemensamma drag som alla homo sapiens bär som också fungerar lika hos oss. Ett av dessa drag är den så kallade cirkadiska rytmen eller den biologiska rytmen som definierar när vi är vakna och när vi sover.

Den biologiska rytmen är fördelad över 24 timmar, alltså ett dygn, och fyller den viktiga funktionen att bestämma när vi ska sova och när vi ska vakna under dessa timmar. I denna rytm finns det mindre beståndsdelar hos oss som är med och definierar hur dygnets timmar ska fördelas, exempelvis kroppstemperaturen och hormonet melatonin. Exempelvis så sjunker halten melatonin under senare delen av natten (vid 4-tiden) och då ökar successivt kroppstemperaturen för att väcka kroppen till vakenhet efter nattens sömn. Under kvällen så ökar i sin tur halten av melatonin och kroppen sänker successivt temperaturen för att förbereda sig för att sova under dygnets mörkare timmar. Externt är det främst mörker och ljus som bestämmer hur vi ska fördela dygnets timmar, som dessutom är med och hjälper till att utsöndra hormonet melatonin under dagen.

Men vi människor är ändå olika, trots att den biologiska rytmen är likadan så förekommer det olikheter i vilken tid som hormoner utsöndras och när temperaturen sjunker. En morgonmänniska har, till skillnad från en kvällsmänniska (s.k. nattuggla), en tendens att utsöndra mera melatonin tidigare under kvällen och samtidigt höja kroppstemperaturen tidigare under morgontimmarna än vad en nattuggla har. Detta har med vår interna klocka att göra och har ingenting med det externa ljuset från dagen att göra.

Enligt forskning på området så är vi människor oftast uppdelade i 3 typer av människor när det kommer till att definiera den biologiska klockan. Dels finns det morgonmänniskor (morning-type, MT) som tycker om att kliva upp tidigt och lägga sig tidigt, sedan finns det nattugglor (evening-type, ET) som hellre sitter uppe sent och vaknar sent på morgonen. Men det finns också en mellan-variant som går och lägger sig i relativt vanlig tid och kliver upp relativt vanligt, alltså varken tidigt eller sent (intermediate-type, IT).

Olika studier har försökt att undersöka hur många av en population som tillhör respektive grupp beskriven ovan. Urbán med kollegor (2011) undersökte 2565 studenter i 9:onde klass (15.3±0.56 år) och kom fram till att 18.8, 30.5 och 50.7% representerades av ET, MT och IT respektive. En annan studie av Mozafari et al. (2015) kunde konstatera att av 400 studenter på universitetsnivå (24.01±5.8 år) var fördelade på 38.5% ET, 27.3% MT och 34.3% IT respektive. Facer-Childs och Brandstaeller (2015) kom fram till att 121 elitidrottare kunde delas in i 28% morgonmänniskor, 24% kvällsmänniskor och 48% IT-personer. Baserat på dessa siffror kan man se en tendens till att varken morgon- eller kvällsmänniskor representerar den största delen av populationerna, utan att IT-personerna är representerade främst i detta avseende.

Om man sedan funderar vidare lite på hur samhället är uppbyggt baserat på dessa siffror så kan vi se att 24/7 samhället är till för alla, men kanske främst kvällsmänniskorna. Har du exempelvis sett en fotbollsmatch på internationell elitnivå spelats klockan 09.00 på morgonen lokal tid eller har du någonsin sett om tv-programmet som går på bästa sändningstid (kl. 20.00) visas klockan 07.00 istället? Troligen inte. Samhället och idrotten är uppbyggd så att vi ska vara vakna på kvällen för att inte missa de stora händelserna i världen, tv-program, idrottsevent och matcher, uppesittarkväll etc. Men om vi ser det ur ett idrottsligt perspektiv, när presterar vi människor som bäst i förhållande till vår människotyp?

Enligt en studie från 2015 så kunde man konstatera att personer som är morgonmänniskor presterar på sin fysiska topp cirka 5.5 timme efter att de klivit upp på morgonen. Respektive siffra för IT och ET personerna är 6.5 timmar respektive 11 timmar. Alltså bör kvällsmänniskor som kliver upp klockan 10.00 prestera som bäst vid 21-tiden på kvällen och morgonmänniskor som kliver upp klockan 06.00 prestera som bäst vid 11-tiden på förmiddagen. Men det häftigaste av allt i denna studie var att personer som är att varken morgon- eller kvällsmänniskor, alltså IT-personerna, bör prestera på sin topp cirka 6.5 timme efter att de klivit upp. Detta innebär att morgon- och intermediate personerna är på sin prestationstopp cirka 6 timmar efter uppvaknande medan kvällsmänniskorna får vänta ytterligare några timmar efter sitt uppvaknade för att prestera på topp.

Baserat på dessa siffror så kan vi därför fråga oss om samhället ser ut såhär? Delvis är mitt svar. Vi jobbar oftast under den så kallade kontorstiden, alltså mellan klockan 8 och 17 vilket därmed rent teoretiskt sett skulle innebära att majoriteten av oss presterar som bäst under arbetstiden. Men ser vi det ur ett idrottsligt perspektiv så är majoriteten av tävlingarna och matcherna förlagda till kvällen vilket därmed rent teoretiskt skulle innebära att vi skulle prestera sämre under tävlingen än vad vi skulle gjort om vi presterat 6-7 timmar tidigare. Dock är kvällsmänniskorna glada åt detta då de är nära sin prestationstopp under kvällen. Å andra sidan är det enbart 1/4-del av oss som är just kvällsmänniskor vilket därför innebär att dessa är minoritet.

Mitt förslag är därför att fundera på vilken människotyp man är och planera in så att dagens viktigaste uppgift, vare sig det är arbetsrelaterat eller idrottsligt, kommer när du är som bäst förberedd i kroppen. Kvällsmänniskor planerar in uppgifter senare på dagen och morgon- respektive intermediate personerna planerar in sina uppgifter till mitt på dagen (lunch-tid) för bästa prestation.

Källor:

Facer-Childs, E. & Brandstaeller, R. (2015). The Impact of Circadian Phenotype and Time since Awakening on Diurnal Performance in Athletes. Current Biology, 25, 518-522.

Mozafari, A., Tabaraie, M., Mohammadi-Tahrodi, MH. (2016). Morningness-Eveningness Chronotypes, Insomnia and Sleep Quality among Medical Students in Qom. Journal of Sleep Science, 1(2), 67-73.

Urbán, R., Magyaródi, T., & Rigó, A. (2011). Morningness-Eveningness, Chronotypes and Health-Impairing Behaviours in Adolescents. Chronobiology International, 28(3), doi:10.3109/07420528.2010.549599.

Likes

Comments

Forskning, Studier, Träning, Vetenskap

Cirkadisk rytm är den rytm som bestämmer när vi ska vara vakna och när vi ska sova och är fördelat på 24 timmar. Kroppen känner av när det är dags att sova och utsöndrar då mera melatonin, sedan när morgonen nalkas så skickas signaler så kroppstemperaturen ökas samt så adrenalin och noradrenalin utsöndras och vi vaknar till för att möta dagen (Venter, 2012).

Eftersom kroppen utsöndrar melatonin under kvällen och natten så bör vi alltså sova när det är som mörkast under dagen (cirka kl. 22.00 -07.00), vilket kan få en negativ påverkan baserat på när vi väljer att göra vilka saker. Tränar vi exempelvis klockan 21.00 så tenderar vi att somna senare eftersom kroppen är uppe i varv och har en ökad kroppstemperatur senare än vad som är normalt. Om vi däremot tränar vid 18.00 så kommer kroppens temperatur hinna sjunka undan till viloläge när kvällen infaller och det är dags att sova (Robey et al., 2014).

Enligt vad forskning kommit fram till så har vi människor en rymt även gällande våra fysiska färdigheter. I en översiktsartikel från 2005 så beskrevs när vi tenderar toppa vår kapacitet gällande såväl fin- som grovmotoriska rörelser men även fysiskt krävande kapaciteter. Under morgontimmarna så bör vi människor syssla med mera komplexa saker såsom balans, koordination men även mentalt krävande uppgifter som till exempel beslutsfattande. På sen eftermiddag och kväll så bör vi däremot syssla med mera fysiskt krävande uppgifter som exempelvis muskelarbete och kondition (Drust et al., 2005).

Hur ska vi då lägga upp dagen så att vi får ut maximalt av både vår egen kropp men även vår tid här på jorden? Mitt förslag är att försöka sova under dygnets mörkaste timmar (cirka 22.00 till 07.00) och träna under sen eftermiddag (om det är gym eller kondition). Om vi däremot sysslar med en idrott eller motionsform som kräver uppmärksamhet, balans och/eller koordination så rekommenderar jag att utöva den aktiviteten innan jobb/skola (alltså morgonen mellan 06.00 och 08.00). En sådan schemaläggning av träning kräver dock att sömnen bör förändras något, alltså tidigare läggning i och med en tidigare uppstigning på morgonen. Tränar vi däremot efter arbete/studier så kräver det troligen enbart att äta ett stabilare mellanmål innan träningen och schemalägga middagen efter passet (figur 1).

Drust, B., Waterhouse, J., Atkinson, G., Edwards, B., & Reilly, T. (2005). Circadian rhythms in sports performance – an update. Chronobiology International, 22(1), 21-44.

Robey, E., Dawson, B., Halson, S., Gregson, W., Goodman, C., & Eastwood, P. (2014). Sleep quantity and quality in elite youth soccer players: A pilot study. European Journal of Sports Sciences, 14(5), 410-417.

Venter, R. (2012). Role of sleep in performance and recovery of athletes: A review article. South African Journal for Research in Sport, Physical Education and Recreation, 34(1), 167-184.

Likes

Comments

Psykisk ohälsa, Halmstad

I brist på annan motivation att skriva just nu så får det bli en bild från ett soligt Tylösand som är tagen för ca 2 veckor sedan - när det var varmt och soligt.

Som sagt, just nu har jag inte någon motivation att skriva och har heller inte något ämne att skriva om. Jag skulle gärna skriva ut mera om min lilla hemlighet men det kommer i sinom tid. Ni får hålla till godo tills dess.

Likes

Comments

Halmstad

Det är en grej jag minns så väl från min barndom. Jag var runt 9 år gammal och mamma hade köpt hem Aftonbladet och med den följde Allsvenskans bibel. Detta måste ha varit på våren någon gång, därför vet jag inte om jag fyllt 9 eller inte - men det var år 2000.

Jag bläddrade igenom "bibeln" lite lätt och fastnade för ett speciellt klubbmärke. Blått har alltid varit min favoritfärg och därför fastnade jag säkert för märket. Det var HBK:s märke, alltså Halmstad Bollklubb. Jag klippte ut märket och tejpade upp det på min garderobsdörr hemma i mitt flickrum.

6 månader efter att jag tejpat upp märket på dörren så stor HBK som Svenska mästare i Fotboll. Efter den dagen har HBK alltid haft en speciell plats hos mig. I början visste jag absolut ingenting om Halmstad eller bollklubben, och jag hade aldrig trott att jag 11 år senare skulle flytta till staden och vilja bosätta mig här permanent.

Det var ju enbart en slump att min blick fastnade för märket - och nu sitter jag här 17 år senare och älskar staden och laget. Jag kan erkänna att märket fortfarande är fint!

Likes

Comments

Psykisk ohälsa, Ångest

Jag vill tipsa om en app som finns att ladda ner från App Store eller motsvarande på android; appen heter Headspace och innehåller 10 gratis mindfulness-övningar att göra i 10 dagar. Varje övning är överkomliga 10 minuter långa och innehåller grundläggande övningar i att befinna sig i nuet. Jag rekommenderar den varmt till alla, den är väldigt lättsam och enkel samt har bra förklaringar inför varje dag vad syftet är. Själv har jag kört den flera gånger, börjat om från dag 1, och är alltid lika fridfull efteråt.


Likes

Comments

Ångest, Halmstad

Idag var det dags att besöka Wapnö gård!

Wapnö gård är en gård alldeles norr om Halmstad som har sitt eget jordbruk och som förser hela Halland med mjölk. Wapnö producerar inte bara mjölk och mejeriprodukter, de säljer även kött, ägg, ostar, mjöl och öl - allt producerat på gården!

En karta över Wapnö gård, vad som får besökas och inte (grönstreckad linje)

En alldeles nyförlöst kalv, alltså fick även jag besöka BB fast för kossor 😊

Och så själv produktionen, hur råmjölk blir till de vanliga tetrorna vi har på bordet

Det var skönt att skingra tankarna lite genom att åka ut på ängarna och andas lite ko-skit-doft. Idag är en sämre dag för min del, men det kan bara bli bättre. Ibland har man bättre och sämre dagar, de senaste dagarna för mig har vart sämre. Men nu ska det bli bättre, jag kämpar på!!

Likes

Comments

Världen 2017, Familj

Igår när jag sov så ringde det i min telefon. Det brukar inte ringa så sent och jag hörde det inte först, men sedan kom det ett SMS med "du har ett röstmeddelande". När jag fick se numret som gett meddelandet så blev jag helt kall inombords. Det var från min brorsa. Han har aldrig talat in ett meddelande förut. Jag fick se detta meddelande och lyssnade givetvis av telefonsvararen direkt.

Jag var helt säker på att det hade hänt något. Som sagt, brorsan har aldrig talat in ett meddelande förut. När jag sedan, iskall och svettig, lyssnade på meddelandet så lät det lite bättre än vad jag föreställt mig. "Hej Faster, du har blivit faster i kväll. Det kom en liten son till världen" lät det. Wow! En son, har jag fått en brorson? Jag ringde direkt upp brorsan och fick först inte något svar, men sedan svarade han och han lät lycklig.

Klockan 20.20 igår såg min brorson världens ljus för första gången. Alla mådde bra, och mår bra, och min lilla storebror har gått och blivit pappa! (med hänsyn till familjen kommer inte bilder nu, de väntar jag med till senare)

Det är svårt att greppa för mig, inte är vi så gamla så att vi ska börja skaffa barn redan? Jag känner mig fortfarande som 10 ibland, och då är du 13 (brorsan). Men faktum är att du igår fyllde 29 år, och vad är väl en bättre present än en son? Kan inte tänka mig något bättre i alla fall! Du är väl värd all lycka och framgång i livet broder. Jag älskar dig mest av allt och önskar dig och din familj all lycka, dessutom önskar jag att vi kunde ses lite oftare i framtiden än vad vi (på grund av olyckliga omständigheter) gjort under de senaste åren.

Då jag är lite begränsad av min psykiska ohälsa så önskar jag att din lilla familj kan komma ner och hälsa på när ni har passlit. Jag har en relativt bra lägenhet för en liten familj, men mitt hjärta rymmer alla er 1000-gånger om! Jag hoppas vi ses snart <3 Kärlek till Er!

Återigen får du bära ett barn, men denna gång är det Ditt barn och inte lilla jag som ligger i ditt varma knä <3

Likes

Comments

Eftersom jag har två små diskbråck i nedre delen av ryggen så har jag tvingats att göra rehabträning alla dagar under de senaste åren. I höstas så kom mina problem tillbaka genom att smärtan satte sig i vänster knä och magnetröntgen och andra kliniska undersökningar visade inte några problem med knäet. Så i 3 månader gick jag med ont i knä utan vetskap om att smärtan egentligen kom från ryggen. När sedan jag smällde till ryggen i december så försvann smärtan från knä men smärtan i ryggen tilltog istället. Sedan dess har jag gjort rehabträning 2 gånger om dagen, innan dess var det ca 1 gång om dagen och inte lika strukturerat som nu.


Det är extremt vanligt att fysisk och psykisk hälsa hänger väl ihop. Om man exempelvis är väldigt stressad så brukar axlarna och bröstryggen stelna till, eller ländryggen börjar värka. Det är också vanligt med huvudvärk till följd av stress. Stress är en psykisk ohälsa, eller räknas i alla fall dit numera (jag kan känna att det inte borde höra dit).

I mitt fall har jag varit stressad sedan hösten och mitt jobbyte, när jag flyttade till en ny arbetsplats. I samma veva började knä smärta. Sedan dess har jag haft ont i ryggen/knä. Jag har dessutom varit stressad sedan dess, och den stressen har ännu inte lagt sig. Det är inte den fysiska stressen, utan snarare den psykiska stressen som hela tiden gnager. Det är oro, ångest, stress, negativa känslor etc. som hela tiden bubblar upp till ytan varje dag och som gör att det sätter sig i fysiska symptom.

Förhoppningsvis kommer denna stress att lägga sig så småningom då min framtid kan få ta en annan vändning än vad den går i just nu. Jag fick nämligen ett svar på en av mina frågor för några dagar sedan som kan förändra min framtid något, till det bättre för mig. Däremot kommer jag fortsättningsvis att behöva leva med mina två små diskbråck men förhoppningen är att också dessa kan få läka ut och vara besvärsfria i framtiden. Men det är det bara framtiden som kan utvisa!

Idag blev det en promenad, alltid en promenad (!) och lite loppmarknad på Kattfotens Katthem. Sedan blev det en del studerande och förberedande inför framtiden då jag vet vad jag vill men inte har mandatet i mina egna händer - vilket jag hatar att inte ha. Men jag får helt enkelt hoppas och lita på andras ord denna gång, men det tar emot mig då jag är bekvämast med att ha kontrollen själv.

Likes

Comments