Header
View tracker

​Vi har diskuterar källgranskning och har kommit fram till vad man ska tänka på när man söker på information. Att Googla olika saker för att fö fram information är något vi gör hela tiden, men tänker vi verkligen på om det är korrekt?

Först kan man ställa några frågor till sig själv. Finns det kontaktuppgifter? Är den nyligen uppdaterad? Hänvisar den till några andra källor? Har du jämfört andra nyheter med detta innehåll? Låter det rimligt? Är svaret på alla dessa frågor ja så är den troligtvis en bra källa. Är svaret nej kanske du skulle behöva välja en annan informationskälla. 

Vi har läst två stycken texter. Den ena var av Miljövännerna för kärnkraft och Greenpeace. Miljövänner påstår att radioaktivitet är naturligt, att vi själva släpper ut radioaktivitet. Riskerna med radioaktivitet är enligt Greenpeace är mycket farliga. Alltså får vi känslan av att ingen av dom är särskilt neutrala och de lyfter endast fram argument som påvisar deras sak. I båda texterna har man skrivit sitt innehåll med propaganda. Ingen av dom för en diskussion om både de negativa och positiva sakerna. Vi tycker dock att Greenpeace text verkar vara mest tillitsfull eftersom att det är information i texten som vi har hört förr. 

Vi såg också 9 stycken bilder med olika händelser under årens lopp, som har påverkat människors syn på vårt samhälle. De handlade om månlandningen, krig, Auschwitz, terroristattacker mm. När vi ser de här bilderna så får vi känslan av att världen är väldigt negativ och förstörd. Det var också mest negativa bilder. Bilder kan säga mer en tusen ord, därför tror vi dessa bilder påverkar mer en text. Är bilderna negativa så tror man ju på det. En text är lättare att fejka än en bild.

Man måste också vara källkritisk mot olika bilder man ser på internet. Man kan kolla tecken på Photoshop och om det ser de realistiskt ut?

Alltså för att kunna ta ställning till nyheter om tex. energi och klimat är det viktigt att kunna vara källkritiskt och ha förkunskaper om ämnet. Att kritiskt granska en källa är det viktigt därför att man inte ska bli lurad, det finns många som inte skriver korrekta saker på internet.


Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Uppgift:

Vi ska ta reda på vilket av vattenkokare, spisplatta eller microvågsugn som är energisnålast när man ska koka vatten.


Material:

Mikro med skål, kastrull, spisplatta, vattenkokare, tillbringare med rumstempererat vatten, termometer, miniräknare, tidtagarur


Hypotes:

Vi tror att vattenkokaren är energisnålast och att spisplattan drar mest energi för att vi vet att vattenkokaren går snabbt.


Genomförande:

Innan vi börjar tar vi reda på vad som måste vara konstant och inte.


Konstant:

-temperaturen på vattnet innan kokning, 20°c

-mängden vatten, 3 dl


Ändras:

-temperaturen på vattnet efter kokning

-apparaten

Vi ser till att vattnet är 20°C genom att genom att mäta temperaturen efter varje försök. Efter det börjar vi med en av apparaterna. Vi häller i samma mängd vatten i apparaten. Vi tar sedan tid från det att vi startar apparaten och när vattnet kokar stoppar vi tiden. Vi tar sedan tiden x effekten för att få ut energiförbrukningen.


Resultat:

Slutsats:

Vattenkokaren är alltså energisnålast, mikron är drar näst mest energi och spisplattor drar mest energi. För att spara på energin bör man alltså koka vatten i vattenkokaren. 


Vattenkokaren: 

0,217 kWh / 20g


Spis:

0,058 kWh / 6g


Mikron: 

0,054 kWh / 5g


Sammanfatta:

Det man måste tänka på när man gör en vetenskaplig undersökning är att hålla de saker som ska hållas konstanta hålls konstant. Man ska tänka på vad som kan påverka saker i experimentet. 

Sambandet mellan energi och effekt är att desto högre effekten är desto mer energi går åt.

Om man vill vara klimatsmart är det bäst att koka vatten med vattenkokare för att den förbrukar minst energi!


Likes

Comments

View tracker

Kolets kretslopp

Idag under lektionen har vi gått in mer i detalj på växthuseffekten. På jorden finns många olika kretslopp, tex. vattnets kretslopp och kolets kretslopp.


1. I trädets gröna blad sker fotosyntesen. CO2 + H2O (solenergi) --> O2 + C6H12O6

2. Kolet finns bundet i maten som personen på bilden stoppar i sig som bildats i fotosyntesen.

3. Tillsammans med syret som personen andas in omvandlas kolet (maten) till koldioxid i en kemisk reaktion som kallas för förbränningen. I förbränningen bildas även vatten. C6H12O6 + O2 --> H2O + CO2.

4. Personen andas sedan ut koldioxiden, där kolet finns, samt vatten som en annan växt sedan kan använda sig av för att fotosyntisera.


Växthuseffekten

Lite om växthuseffekten nudå. När människor hör ordet växthuseffekten så är oftast det första man tänker är att det är dåligt för naturen och att vi måste få bort den för att klimatet ska vara oförändrad. Men i själva verket är växthuseffekten till viss del bra för miljön. Eftersom ozonlagret är det som håller kvar värmen på jorden så är det viktigt för att vi inte ska få det för kallt här. Medeltemperaturen på jorden är 15°c men utan vårt ozonlager så kommer temperaturen vara -20. Ozonlagret är en stor del av den ökade växthuseffekten då dess tjocklek ökar hela tiden och gör så att ingen värme släpps ut från jorden. Anledningen till att dess tjocklek ökar successivt är för att vi människor har för hög energianvändning som tex. koldioxid. Koldioxiden kan komma från bilar och flygplan men också från olika industrier (som vi skrivit lite om i ett tidigare inlägg). För att förbättra våra utsläpp behöver vi tänka på våra val i vardagen. När vi åker inlandsresor kan man välja annat transportmedel än flyg då det finns många andra mer miljövänliga alternativ. Vi kan också välja elbilar framför bensinbilar samt samåka för att minska utsläppen ytligare.

Likes

Comments

Är det rimligt att alla länder ska minska sina utsläpp lika mycket?

Nej det är inte rimligt att alla länder ska minska sina utsläpp lika mycket. Eftersom att alla länder har inte tillgång till lika många fordon samt inte har ekonomin för det. Men å andra sidan är det ju inte rättvist att alla inte får tillgång till olika fordon, men i första hand är det ett ekonomiskt problem. Däremot borde man kanske minska antalet semesterresor eller att flyga inrikes ganska mycket eftersom att det inte i alla fall är fullt nödvändigt. Ett flygplan släpper ut väldigt mycket mer koldioxid än t.ex. en bil.

Likes

Comments

Idag har vi gjort en undersökning om vilket isoleringsmaterial som håller värmen bäst. De två ämnena vi hade var glasfibrer och sågspån.


Innan vi började så behövde vi tänka på vilka saker vi skulle hålla konstant och vad som skulle ändras.

Konstant

-Mängden isolering

-Mängden vatten i flaskan

-Temperaturen på vattnet när vi började

-Temperaturen utanför flaskan

-Storleken på vårt svarta papper som är yttersidan


Ändras

-Vilken slags isolering vi använda


Vi började med att tejpa ihop ett svart papper till en cylinder som skulle agera ytterskölje till vårar experiment.


Sedan tejpade vi fast två stycken sådana på en bricka. Nu hade vi en stängt rör.

Vi fyllde tre stycken flaskor med varmt vatten från en hink, så at alla flaskor skulle få samma temperatur. Två av flaskorna satte vi ner i rören och den tredje hade vi utan isolering bredvid de andra för att kunna jämföra. Vi la sedan i de två isoleringsämnena i de två rören med flaskorna.


Vi tog sedan bort locken på flaskorna och satte i termometrar för att mäta starttemperaturen på vattnet för första gången. Vi mätte sedan tre gånger till med en halvtimmes mellanrum och fick fram vårt resultat.

Efter vi förberett allting så började vi fundera på vad vi själva trodde skulle hända härnäst. Vi var alla överens om att isoleringsämnena skulle kunna bevara värmen bättre ingen isolering alls. Men sen var frågan om vad som var bäst, glasfibrer eller sågspån? Efter ett tag så kom vi fram till att eftersom glasfibrer är nyare och vad man vanligtvis isolerar med nuförtiden så borde det vara utvecklat till kunna hålla värmen bättre än vanligt sågspån.



Nedan är ett linjediagram som sammanställer resultatet från vårt experiment. Som du ser så kan man inte se glasfibrelinjen (den gröna) för att både sågspån och glasfibrer fick exakt samma resultat vid alla mätningar. Utan isolering så sjönk temperaturen snabbare.

Tankar kring resultatet

För oss så var både sågspån och glasfibrer lika bra på att hålla värmen. Vi vet dock i gruppen att det är luften emellan materialen när man isolerar som håller värmen. Sågspån är väldigt tätt packat och värmen kan då röra sig bättre bland molekylerna och då gör det till ett sämre isoleringsmaterial. Jämför värmen med ljud som också färdas bättre i ett tätt packat ämne. Glasfibrer är däremot väldigt luftigt och då ett bra isoleringsmaterial. Men varför stämde inte vårt experiment med våra kunskaper sedan innan? Det finns många anledningar. Vi kanske råkade kolla fel på temperaturen vid de olika tidpunkterna eller råkade göra så att det som skulle hållas konstant inte blev det. Vi kan också ha packat fel så att sågspånet fick mer luft emellan sig och resultatet blev fel.


Men om vi nu utgår från endast vårt resultat och inte våra kunskaper sedan innan, hur vet man då vad man ska välja av sågspån och glasfibrer? Det är där miljön kommer in. Glasfibrer och sågspån är gjorda av återvunnet krossat glas och träspill från sågverk o.s.v. Så de båda är återvunnit material. Däremot så innehåller glasfibrer olika gifter som gör att det inte är bra om det skulle komma i naturen, men eftersom sågspån bara är trä så är det helt ofarligt för naturen. Dessa giftiga isoleringsmaterial, såsom glasfibrer, ger också ifrån sig gifter i våran luft som vi sedan andas in. Miljön i våra hus försämras alltså av dessa material också. Om du ska välja isoleringsmaterial så är det viktigt att du väljer ett som passar för ditt hus. Isoleringen kan annars bli sämre. Då kan värme släppas ut lättare och man måste använda mer energi för att få huset till den temperaturen man vill ha. Mer energiförbrukning tär på våran miljö. Dessa småsaker i våran vardag, som att välja rätt isolering är de som i längden verkligen kan göra skillnad!


Likes

Comments

Det var bättre förr, ett känt ordspråk.

Genom åren så har mycket hänt. Det är stora skillnader mellan 1800-talet och idag. På 1800-talet fanns varken elektricitet eller maskiner. Men vad har det här med miljön att göra? Förr i tiden fanns inte fabriker i den mängden som är nu. Visst infördes fabriker i det tidiga 1800-talet men mängden av de utsläppen som industrierna släppte ut kunde naturen kunde ta upp. Idag är det helt annorlunda, industrier och fabriker. Kina bidrar till en stor del av alla utsläpp o världen, himmelen är full av smog.

Flygplan och bilar bidrar också till en stor del av alla utsläpp. Dessa maskiner fanns inte förr och därför var inte inte koldioxidutsläppen lika höga. Däremot så har mycket bra kommit igenom alla våra transportmedel. Vi kan nu resa mycket snabbare och folk kan ha kontakt med andra människor runtom världen mycket enklare. Transportmedlen har också öppnat dörrar för sjukhusen då patienter kan komma till sjukhus och få vård snabbare samt olika organ kan transporteras snabbare till sjukhusen. Detta är några av alla uppfinningar som har kommit igenom åren. Element, lampor, gräsklippare, värmepumpar och mycket annat. Radion, telefonen, tv:n har också bidragit till hur världen ser ut idag.

Våra matvanor har förändrats väldigt mycket under åren. På 1800-talet så odlade man mycket av sina egna råvaror. Matvaror från utlandet ansågs vara mycket exklusivt och därför även mycket dyrt och svårt att få tag på. Det var främst kungar m.f som hade chansen att avnjuta dessa delikatesser. Under 1800 - talet transporterade man inte mat i samma mängd som man gör idag. Det fanns inte samma utbredd av transportmedel som gick tillräckligt snabbt. Det var även svårt att hålla maten fräsch i varma förhållanden. Under 1800- talet hade man inte tillgång till varken kyl eller frys på samma sätt som idag. Istället rökte, saltade och torkade man stor del av maten. Eftersom att vi idag importerar mycket av våran mat från utlandet (främst frukt, kryddor och kött) leder det till långa transporter. Maten måste hållas fräsch under dessa resorna som oftast är väldigt långa. Detta sker genom att man håller maten sval. Det krävs mycket energi för att hålla den låga temperaturen konstant. Resorna till Sverige är som sagt långa och släpper ut mycket avgaser vilket i sin tur leder till mängder utav koldioxid i våran atmosfär som bidrar till växthuseffekten.

För att minska dessa utsläppen som påverkar våran miljö negativt är det viktigt att vi värnar om de bönder som finns här runt omkring oss. Istället för att välja det lite billigare köttet (som oftast är importerat) tänk och värna om våra egna bönder. Om vi slutar att köpa det ekologiska och svensk köttet bidrar vi till att mer kött från utlandet kommer att behövas importeras. Fler transporter kommer behövas och mer koldioxid släpps ut. Vi kan inte säga nog hur viktigt det är att vi tänker på våran miljön. Det här är en sån liten grej som har en sådan stor påverkan.

Likes

Comments

Idag har vi pratat om två stycken utav världens största klimatproblem - växthuseffekten och utsläpp. En av dessa konsekvenser som vi diskuterade var smältande isar och påverkan den har på isbjörnarna. Eftersom isarna smälter så försvinner deras hem centimeter för centimeter, och tvingar dom att komma närmare och närmare våran civilisation. Smältande isar påverkar även oss människor. Vattennivån i världen höjs och detta resulterar i att vissa öar som tex. Maldiverna kommer under havsnivån. Länder som nästan är under havsnivån har tvingats bygga murar för att kunna försätta leva där. Om vi fortsätter att släppa ut koldioxid i luften så kommer växthuseffekten öka och göra så vi får ett varmare klimat på jorden och flera länder kanske kommer under havsnivån.

Var och en kan göra sitt för att minska växthuseffekten. Det är allas ansvar att bidra med olika åtgärder. Här är bara några av sakerna som vi enkelt i vardagen kan göra för att minska växthuseffekten:

-Vi kan börja köra med elbilar 

-Cykla mer

-Om flera personer ska åka till samma plats så kan man samåka för att minska utsläppen

Börja idag!

Likes

Comments