Header

Hej på er! Vet ni, jag kommer aldrig någonsin besöka en hundrastgård igen. Jag var på rastgårdar ganska mycket innan när min ena kompis fortfarande bodde i stan och innan jag blev sjuk, vilket jag då älskade. Men jag kommer aldrig mer gå dit med hundarna. Det finns tyvärr de människor som hatar hundar så pass mycket att dom förgiftar antingen köttbullar, korvar eller bröd som dom senare sprider ut på rastgårdar. Och att släppa lös en hund, efter man själv gått en runda och kikat som man måste, kan det ändå hända att man missar något som hunden senare sniffar upp och äter. Det går på några sekunder sen lägger alla organ av och hunden har minimal chans att överleva. Jag blir tårögd bara jag tänker på det, hundarna betyder allt för mig. Jag älskar självklart dom och skulle någon av dom bli förgiftade och behöva avlivas så vet jag inte vad jag hade gjort.

Hur kan man hata hundar så mycket att man väljer att förgifta dom? Hur kan man ens bara ha dom tankarna? Okej att man inte gillar hundar eller att man kanske är rädd för dom, man kan inte gilla allt, men förgiftning!? Det kan ju inte röra sig om människor som inte gillar djur/hundar, utan det måste fattas något i huvudet hos dessa personer som gör det!? Det blir som att dö på en bästa vän..

Kan vi bara ha en tyst minut för dessa människor och låta dom brinna upp? Hade varit perfekt rent ut sagt!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Det är många som undrar varför jag tycker om just gråa dagar, alltså med regn eller när det bara är molnigt, just för att jag ofta brukar önska regn. Och det är många som också undrar varför jag gillar hösten och vintern bättre än våren och sommaren. Jag gillar gråa dagar för att jag inte tycker om solen. Eller jo jag gillar solen, men inte ljuset. Mina ögon, speciellt det högra, börjar rinna ganska lätt av ljuset för att jag inte ser med det. Det är som ett litet handikapp för att det sätter käppar i hjulet, just därför föredrar jag regniga eller molniga dagar. Som sagt, det börjar rinna men jag får också ont i det högra. Tänk er att en kniv, en liten liten kniv, sitter i ögat och skär. Den smärtan är det. Eller som när en frans satt sig där, fast en värre smärta typ. Det stör oftast inte, iallafall inte när jag är inne eller i skuggan. Men när jag kör bil och glömt solglasögonen och det börjar rinna eller svida, blir det väldigt irriterande. Jag är besatt av mina solglasögon pga detta. Skulle jag glömma dom och vara ute känner jag mig "tom". Jag vill inte visa mina röda och rinnande ögonen, jag vill gömma dom när det är som värst. Jag kanske är oartig som inte tar av dom när jag pratar med folk, men hellre att jag har dom på mig än att se ut som ett troll som kisar.

Gråa dagar är det bästa som finns för mig! Inte bara för ögonen, man får också en anledning till att bara vara inne.

Likes

Comments

Hej på er! Kan ni förstå att det redan är den 13 augusti idag? Jag kan iallafall inte förstå det, tiden går verkligen för snabbt och jag får panik över det faktiskt. Vad gör jag av mina dagar liksom? Sjukt lite. Iallafall, det är söndag och som vanligt är en söndag för mig väldigt tråkig, jag vet inte varför men det är en sån dag där man bara vill sova, och ja det finns fler som tycker det. Men är det någon som vet varför? Dock finns det de små saker som gör dagarna till det bättre. Att träffa en underbar vän till exempel. I eftermiddags var jag i Kristianstad och träffade Tilda, som jag har saknat henne!! Bara hennes sällskap är bäst. Eftersom ingen av oss hade pengar och eftersom det är söndag gjorde vi inte så mycket, körde en runda och lyssnade musik och bara njöt helt enkelt. Jag behövde verkligen komma ut.

Förutom att träffa henne har jag inte gjort mer än att kolla vidare på Grey's, det är typ det mina dagar består av. Jag är bokstavligt talat besatt i serien. Jag skulle dock behövt städa idag, mitt rum är kaos. Men har jag det? Nej. Tonårslivet. Dagen, jag har inte gjort det skulle behövt göra, men jag tog mig istället till Kristianstad och träffade Tilda. Bra.

Likes

Comments

Sjukhus & psykiatrin

Hej på er! Har ni haft en bra dag? Själv har jag spenderat mesta delen av dagen hos syster. Var bland annat i Karlshamn på sjukhuset då Vilgot skulle till habiliteringen. Under tiden satt jag i väntrummet med Emil och Madicken. Dom höll låda precis som andra barn och det störde inte mig, jag läste tidningen medan dom städade och körde dockvagnen. Från ingenstans kom en av personalen, gav mig en tidning och jag frågade om jag var ungarnas mamma. Dom är 9 och 7, jag är 19.. Lite för ung tycker jag, men enligt många ser jag tydligen äldre ut. Så jag svarade att jag var deras moster och hon började garva och gick därifrån.. Det blev bra och dom skötte sig efter lite tjat!

Det gick bra för Vilgot också, han ligger lite efter i talet men det märks inte. Det är många barn som gör det och efter allt han varit med om under 2,5 år, så är han enligt mig en superhjälte. Oavsett om han inte pratar tydligt eller alla bokstäver så är han en megahjälte. Även om han lärde sig gå för bara någon månad sen är han en hjälte! Charmören själv. Allt gick bra.

Likes

Comments

Jag känner en person som oftast är väldigt vidrig av sig. En vuxen människa som kollar ner på andra, speciellt på dom av lite större storlek. Jag har känt henne hela mitt liv eftersom hon är släkt med mamma och morfar, och sen första stund har jag bara hört negativa ord ifrån henne. Du är för tjock! Så kan du inte se ut! Du måste gå ner i vikt! Trivs du verkligen att vara så stor? Själv är hon spinkig som ett stuprör, nästan sjukligt! Idag var jag nära på att träffa denna människan igen då hon var hemma hos morfar. Denna människan som jag känner ett enormt hat emot. Hon beter sig fruktansvärt illa och jag är sjukt glad över att jag slapp hennes skånska och äckliga röst. Varje gång vi ses försöker jag göra det bästa av situationen, vara vuxen liksom. Men när ord som sårar kommer ur hennes mun lever hon farligt. Jag skulle aldrig tveka att ge henne en örfil, hon förtjänar det. Kanske till och med två. En gång har hon varit "stolt" över mig, när jag var som sjukast. Den tiden då jag slutade äta, den tiden jag gick ner mycket i vikt. Trots förklaring till varför viktnedgången brydde hon sig inte. För henne var, och är vikten viktigast.

Såna människor som hon är vidriga. Det är inte konstigt att anorexia, bulimi och andra ätstörningar uppkommer och växer sig större. Folk som denna kvinnan, som tror sig har rätt att säga vad som helst, skadar andra. Jag förstår inte vad skillnaden på smal och tjock är? Människa som människa? Eller är man mer värd pga storleken på sin kropp? Alla som har retat mig för min vikt och storlek kan brinna. Visst jag är överviktig, absolut! Men ingen, mer än jag själv har rätten att säga det. Nu är jag inte den typen av människa som tar åt mig, jag lägger det åt sidan. Men dom som inte är som mig? Ska dom behöva må dåligt för att människor är sinnessjuka? Ätstörning är något som många får leva med resten av sitt liv, det är en daglig kamp. Det är inget man blir fri ifrån, hjärnspöken är hjärnspöken. Ätstörningen kan gå så långt att ett liv förloras om hjälpen kommer försent, föräldrar mister sitt barn, syskon förlorar en syster eller bror.

Det är mobbning. Att vuxna håller på är inte klokt. Att trampa på en tonåring som redan mår dåligt, hur sjukt? Jag trodde det värsta idag, att jag skulle träffa kärringen. Att jag skulle få utstå negativa ord. Att jag skulle behöva slå till henne för att hon skulle förstå. Som tur är slapp jag detta idag. Men det kommer komma den dagen då jag verkligen måste träffa henne tyvärr. Och även om jag inte tar åt mig, gör det ont att veta att den människan är släkt med min mamma. Hade jag fått välja hade jag aldrig träffat kvinnan från första stund. Men det som är gjort är gjort. Det som är sagt är sagt.

Det jag vill säga med detta är att vi alla är lika mycket värda. De som väger 130 kg är lika mycket värda som dom som väger 60 kg. Det är inte människan som är 130, det är kroppen. Människan i sig sitter i huvudet, även en tjock människa kan vara trevlig. Likaså en smal. Vad DU än gör, klaga aldrig över någons vikt! DU vet inte varför personen väger som den gör. Antingen är det mat/godis/socker eller en sjukdom. Det skadar mer än det hjälper. Ni som klagar på vikten, låt er få må som dom ni klagar på!

Tack för att du läste och jag hoppas att du inte är en av dom som trampar på folk!

Likes

Comments

Hej på er! Just nu är jag riktigt förbannad faktiskt. Jag började kolla på unga mammor igår, endast sett få avsnitt innan och där var det iallafall en mamma som bestämde sig för att göra hål i öronen på hennes 8 månaders bebis.. Jag är riktigt förbannad över detta! Man gör inte så mot ett barn, för oss äldre som har eller haft hål öronen vet hur det känns. Det sticker såklart till och svider efteråt. Skillnaden är att vi kan hantera smärtan, så var det iallafall för mig. Kanske ingen big deal för oss, men för en bebis!? Seriöst. När hon började gråta/skrika av panik gjorde det så ont i mig trots att jag inte känner barnet och det är inte mitt. Men jag är så barnkär att jag mår dåligt när ett barn gör det, det spelar ingen roll om jag känner barnet eller inte. Men ännu en gång, hur fan rent ut sagt kan man som mamma göra sånt?

Hennes dotter hade inget att säga till om, hon kunde inte protestera, hon kunde själv inte bestämma om hon ville eller inte. Det ända hennes mamma gjorde var att hålla henne hårdare och hårdare i famnen tills det var över. Hur dum får man vara? Det klart att man väntar tills barnet är så pass stort att hon, eller han för den delen, själv kan välja om dom vill ha hål i öronen eller inte. Jag förstår inte hur denna mamman bara kom på idén och sen dessutom bestämde sig för att göra det.

Det händer säkert inte bara att unga mammor/föräldrar gör det, utan det händer säkert i vilken ålder man än är. Men i detta fallet, varför skaffa barn om man ska använda ungen som en docka? Varför pumpa ungen med örhängen? Nagellack kan jag ändå förstå om man vet att barnet inte ha några allergier mot de ämnena som i det, det går bort och gör inte ont. Men hål i öronen? Jag blev arg och ledsen när jag såg det, jag ville ärligt talat bara ta ungen ifrån henne innan dom hann göra det. Jag ska inte säga att hon är en dum och ung mamma, men oansvarig det är hon till 100 procent. Och även dom som gjorde hålen, borde det inte finnas en åldersgräns? 8 månader, ett barn ska få vara barn utan en massa smycken och smink, ett barn ska inte behöva se ut som Barbie eller liknande bara för att mamman gör det och vill att dottern också ska det. Det finns gränser! Och det gäller alla föräldrar, ung som äldre! Hade min mamma gjort så på mig när jag var 8 månader så hade jag varit jättearg på henne. Jag hade inte haft någon talan om jag ville det eller inte.

Behövde ventilera om detta då jag inte alls tycker att det är okej. Jag tycker verkligen synd om dottern som var tvungen att bli utsatt för den smärtan. Fy fan!

Likes

Comments

Hej på er babes! Jag kan inte riktigt förstå att det bara är två veckor kvar tills skolan drar igång igen. Jag börjar 3:an, TREAN. Hur ballt? Hur stort? Och hur bra är inte jag som faktiskt kommer ta studenten trots motgångar och skit? Om någon månad kommer jag få prova studentmössa, studentmössa! Wow. Bara ordet får mig glad. Jag har redan funderat på vad som ska stå på den, hur den ska se och allt, verkligen allt måste vara perfekt. Min studentmottagning lika så, perfekt! Jag hoppas på det perfekta året, det bästa året i mitt liv vill jag ha. Det året som jag aldrig någonsin kommer glömma. Om två veckor händer det. Jag är stolt och jag hoppas att jag kommer vara ännu stoltare när jag hoppar och sjunger av glädje i juni nästa år. Det är häftigt. Jag kommer äntligen få jobba med det jag vill. Kanske redan nästa sommar om jag har tur.

Två veckor tills jag börjar. 10 månader tills jag slutar.

Likes

Comments

Utåt sett ser jag ut att må strålande bra, jag skämtar och har mig, jag är som jag är med min energi. Eller åtminstone försöker jag hålla uppe den lilla energin som finns. Men den energin är inte hög och jag blir lätt både trött och irriterad. Därför har det kommit upp så få inlägg. Jag har hållt igång hela helgen, både lördag och söndag har jag varit hos morfar och firat honom då han fyllt år och mycket mer har jag inte orkat. Jag somnar sent, långt in på nätterna trots sömntablett, jag är halvt trött när jag vaknar, speciellt om jag vaknar vid 8-9. Det är glest, jag vet. Men jag behöver vila upp mig helt enkelt. Jag har visserligen haft ett långt sommarlov på mig att göra det, men det har inte varit ett roligt och lyckligt sommarlov.. Jag börjar snart skolan igen, det är inte långt kvar och just nu är jag inte taggad på sena nätter och tidiga mornar, jag är mer taggad på att få sova ut och tidiga kvällar/nätter.

Jag försöker vara pigg och glad och positiv, men som för alla någon gång så går det inte alltid varje dag, varje timme, varje minut. Ja ni förstår vad jag vill ha sagt med det och vart jag vill komma. Alla mår vi dåligt, mer eller mindre, just nu mår jag jättedåligt. Kanske mest pga av sömnen, men även det som hållit på i tre år. Tänk hur något litet kan bli så stort. Jag behöver ett mirakel, ha någon som muntrar upp mig och att jag kanske någon gång kan le eller skratta och verkligen mena det. Just nu har jag ingen sån person i mitt liv. En pojkvän skulle sitta fint. En kille som verkligen älskar mig för den jag är, hur jag än beter mig. Irriterad som inte irriterad.

Jag mår helt enkelt inte bra nu.

Likes

Comments

Hej alla! Det har varit spöregn exakt hela dagen här i stan och jag fullkomligt älskar det! På riktigt alltså, jag älskar när det regnar och är grått så man får en anledning till att sitta inne och inte göra något. Dessutom så himla mysigt! Iallafall var meningen att jag skulle träffat Tilda idag och att vi skulle kört någonstans, men tydligen blev det inte så vilket är sjukt tråkigt då jag verkligen hade sett fram emot det. Men kommer väl andra dagar antar jag.. I förmiddags tog jag iallafall en sväng till vårdcentralen och lämnade ett intyg jag fick av kirurgen att jag legat inne, så jag kan få lite mer pengar än för bara den dagen jag jobbade. Jag var ju sjuk, jag sket inte i det. Även om det inte blir mycket mer, så blir det åtminstone lite och det räknas! Alla slantar är välkomna in på mitt konto, lite som mycket.

Dagen har varit hyfsad. Jag har inte mått jättebra, inte ens bra. Men jag är uppe på benen och jag är inte döende!

Likes

Comments

Usch vad det varit glest med inlägg på sistone.. Jag hade tänkt mig en sommar med massor av inlägg, bilder osv. Men det blev visst inte så tyvärr! Jag kan ha det tråkigaste sommarlovet någonsin, inte på det sättet jag är otacksam eller liknande för dom fina och roliga stunderna. Utan att det varit sjukhusbesök, inläggning, inget jobb som planerat, Göteborgsresan som inte blev som tänkt och nu förkylning. Förkylningen är självklart det minsta problemet! Och pga detta har det blivit glest med inläggen. Jag har inte haft samma ork eller inspiration som jag velat, men jag vill få ändring på detta nu. Jag vill ha mer ork, som förhoppningsvis kommer efter förkylningen och jag vill ha mer inspiration. Men samtidigt vill jag inte tvinga fram något att skriva bara för att skriva, det blir liksom inte "på riktigt" om man gör det, iallafall min åsikt! Men det blir ändring, kanske inte just nu men någon gång.

Likes

Comments

Hola folket! Hur har er dag varit? Det är onsdag och andra augusti vilket betyder att lilla jag har namnsdag! Yäy!! Jag har namnsdag en gång om året och alla, förutom jag, glömmer bort det.. Annat var det när min älskade mormor levde, ett sött samtal varje gång och några slantar. Det var goda tider och dagar som denna saknar jag henne extra extra mycket! Grattis till mig. Iallafall, jag har spenderat min namnsdag med att kolla vidare på greys' anatomy och spela Sims. En sorglig onsdag med andra ord hehe.

Iallafall mår jag hyfsat idag, varit smått sjuk hela tiden sedan vi var i Göteborg. Inte nyttigt att vara ute på roadtrip.. Vet inte om det var det kassa vädret eller om det var gubben inne på Ullared som stod bredvid och nös sig i handen.. Det är något av det vidrigaste! När folk nyser sig i händerna, det är fullt med baciller och smittorisken är hög! Har alltid tyckt att det varit sjukt äckligt, men ännu mer sen jag började plugga till undersköterska. Men idag som sagt mår jag lite bättre, dock fortfarande trött och extrem varm. Detta sommarlovet har inte blivit som jag tänkte mig, sjukdom efter sjukdom.

Kanske kan få ett grattis?

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Hej alla! Tänkte att jag skulle berätta något som jag är väldigt besviken över och som gör att mitt liv inte är så lätt. Målet med Göteborgsresan (var ju där torsdag-lördag) var att vi skulle till Liseberg och besöka klubbland som är en del av Håkan Hellströms karriär kan man säga. Och skulle senare avsluta dagen med konserten på Ullevi. Jag var verkligen taggad till 1000 och att det äntligen hade blivit lördag var det bästa som kunde hända. Vi körde från stugan i Ullared in till Göteborg och Liseberg på förmiddagen, körde fel några gånger men hittade till slut dit iallafall. Gick in på Liseberg och bara strosade runt i affärer och till slut i klubbland där jag köpte en Håkan-tröja, har sedan tidigare bara ett linne. Eftersom det var kö in till själva klubbland tog vi affären först. Bestämde oss senare för att stå i kön och det gick snabbt, de tog bara in ett par åt gången så det var ju bra. Men när jag väl hade ställt mig i den mörka hissen tillsammans med mamma och syster och främmande människor, började jag känna mig yr och svimfärdig. Mamma såg på mig att det inte gick och att jag inte mådde bra, så vi klev av hissen helt enkelt.. Det här var första gången under dagen som jag var riktigt arg på mig själv! Jag fick panik och visste inte vad jag skulle ta mig till.

Vi beslutade iallafall oss för att spela på chokladhjul och så småningom lämna Liseberg, hade ändå varit där några timmar och bara myst runt, så vi kände oss färdiga. Åker ändå inte karuseller så betalde bara inträdet och vi gjorde det vi ville. Gick till en restaurang och beställde asgod hamburgare. Här någonstans började jag känna mig ännu mer yr, febrig, förkyld, skakig och fick mer panik. Mamma frågade flera gånger om vi verkligen skulle till konserten eller försöka få biljetterna sålda eller få pengarna tillbaka. Jag mådde piss men ville ändå gå dit, det var trots allt ett datum och en sak som jag längtat efter ett halvår. Jag och syrran ställde oss i kön, gick igenom allt och hittade våra platser. Jag var beredd på mycket mycket människor, det var ju trots allt Håkan Hellström, hallå? Vi köpte vatten och cider och satte oss. Bättre sikt till scenen än vad jag först trodde det skulle vara. Allt var perfekt!

Konserten började, jag kände mer och mer panik, jag blev mer febrig och gråtfärdig. Jag ville bara ut därifrån. Det slutade med att jag och syrran fick avsluta konserten efter en tid då jag inte klarade mer. Jag fick aldrig se hela, jag fick aldrig se slutet pga av panik och feber. Blev så ledsen inombords att jag fortfarande inte kan sluta tänka på det! Han kommer inte ha någon turné nästa år, jag får aldrig den chansen igen. Men visst, det var roligt så länge det varade! Men jag är sjukt besviken på mig själv, det händer alltid något när jag ska hitta på roliga saker. ALLTID! Jag skäms jättemycket vilket jag inte borde göra egentligen. Men jag gav upp. Min dröm om att få se honom gick inte igenom. För att göra en lång historia kort..

Likes

Comments

Yoyo! I torsdags körde vi äntligen till Ullared och Göteborg, som jag har längtat efter det. Ullared var fullt som vanligt, ingen ledig parkering och lång kö.. Dock trängde vi oss i kön för att jag verkligen inte orkade med det, (och ja, jag hatar när andra går före mig!), men jag var inte direkt på så bra humör tyvärr. Jag hade kört hela vägen dit och var väl "trött"!? Kunde bytt med mamma eller pappa så dom kunde kört, men jag ville verkligen köra hela vägen och då får man räkna med att bli trött! Kändes som halva Sverige var där just den dagen, vilket var dagen då de flesta fick lön.. Smart val av dag. Iallafall köpte jag två bomberjackor, en mörkgrön och en svart eftersom jag inte kunde bestämma vilken färg jag tyckte bäst om, och jag köpte även ett par Adidasbyxor. Dock hade jag nog köpt mer om jag hade orkat att kolla hela affären, men eftersom alla med kundvagnar var på dåligt humör så blev det inte så. Handlade för knappt tretusen vilket är bra!

Sen körde vi till stugan vi hyrde och jag är riktigt jävla besviken! Inte för att klaga, man ska vara glad att ha någonstans att bo. Men jag tycker att det är ansvarslöst, både från den som hyr ut och av den som hyr, att inte städa efter sig. Golvet var grusigt, uteplatsen var full med fimpar och hela huset luktade rök.. Sängarna ska vi inte ens prata om, så mjuka att man kände fjädringen och både madrass, kudde och täcke var det stora gula fläckar på. Inget var rent om man säger så! Iallafall, vi hann typ vara i stugan en halvtimme typ och sen försvann Nemo. Jag fick panik och tänkte direkt på bäcken som låg vid stugan, vet liksom inte om han kan simma. Började leta överallt och hittade honom vid bilen, stackarn ville hem direkt. Men att resa med en liten vovve är ganska enkelt måste jag ändå säga. Rekommenderas för dom som har koll på hunden vart dom än är!

Torsdagen annars var toppen!!

Likes

Comments

Godkväll alla! Imorse blev det ingen sovmorgon för mig tyvärr då jag var hos min psykläkare. Han undrade mest om hur det har varit dessa veckorna som gått och hur det blev med jobbet som jag skulle varit på, alltså vårdcentralen. Förklarade att det inte blev något av det och berättade historien om magen. Annars har det liksom varit stabilt. Det med magen stör mig inte längre, inte psykiskt iallafall då jag lärt mig leva med det osv. Inget långt samtal direkt, men kollat av lite.

I förmiddags fick jag iallafall äntligen prata med kirurgen om röntgensvaret. Det han trodde var allvarligt, alltså bråcket eller barrettes, var inte allvarligt. Jag behöver inte opereras vilket självklart är bra. MEN istället ska jag försöka med 24 timmars pH-mätning igen.. Förra gången när jag skrev det så gick det inte. Jag klöktes alldeles för mycket, jag fick panik och allt blev så rörigt. Jag blev förbannad på mig själv. Dessutom var sköterskan arg och irriterad redan när vi hälsade på varandra, och istället för att försöka få mig lugn när det var som värst så blev hon arg. Man kan inte bli arg på en patient som har fullkomlig panik!! Men kirurgen vill verkligen att jag ska göra den, känner mig själv så bra att jag vet att det inte kommer gå nästa gång heller. Men innan det andra försöket ska jag iallafall få en tid till mottagningen för ett samtal och planera min framtid.

Jag är både glad och besviken. Det är bra att ingen operation behövs då varje sövning kan innebära risker, men samtidigt är jag besviken för det. Jag hade hoppats att det kunde få ett slut och att jag skulle slippa slangen genom näsan. En operation är inget, jag har blivit opererad förut och jag skulle hellre göra tio operationer istället för slangen. Vilket inte många håller med om, men jag som får panik av mätningen känner att operation hade varit bättre. Förstår ni? Jag får absolut ingen panik av att bli sövd eller opereras. Men nu är det som det är och då får det väl vara så!

En god nyhet iallafall!

Likes

Comments

Godkväll! Hur har er måndag varit? Min måndag har varit helt okej, har dock inte gjort så mycket som vanligt hehe. Sov ganska länge imorse, till 11 faktiskt, och snacka om skönt! Vädret har varit riktigt trist hela dagen, eller jag gillar regniga och molniga dagar så för min del gör det inget, och då har jag såklart passat på att lyssna på podcasten "mordpodden" som är riktigt intressant. Snart lyssnat på alla avsnitten av podden och det är synd att det inte finns fler avsnitt då jag verkligen har kunnat slappna av genom den och det är riktigt bra! Rekommenderar verkligen! Har bland annat lyssnat på mordet på en 17-åring kvinna här ifrån Sölvesborg, som jag visste vem det var och vart hon bodde, och jag minns när detta hände och tidningarna skrev om det, vilket är 7 år sedan! Så hemskt att det finns människor därute som är kapabla att mörda.. FY!

Iallafall, över till annat. Jag har fortfarande inte fått reda på något resultat från röntgen än. Ringde till avdelningen men kirurgen var inte där, men om han bara inte var där idag eller om han har semester fick jag inte reda på. Hoppas inte på semester iallafall. Jag vill ha reda på resultaten helst nu så jag slipper undra längre och lägga energi på det! Vill inte tänka på det denna veckan så jag ska inte göra det mer, haha vem försöker jag lura!? Gud vad jag tjatar om det..!?

Annars har min dag varit bra, ny vecka med bra start.

Likes

Comments

Godmorgon på er! Det är måndag och äntligen ny vecka. Det är äntligen veckan jag väntat och längtat på i över ett halvår. Jag kan fortfarande inte förstå det, men på fredag ska jag se härliga Håkan!!! Min förebild. Jag ska vara på Ullevi och bara lyssna på hans ljuvliga stämma tillsammans med syster. Hur fett? Min största önskan ska gå i uppfyllelse på fredag. Och även om min syster inte gillar honom, så hoppas jag verkligen att hon kommer njuta av honom precis lika mycket som jag kommer göra under de timmarna! Kan tillägga att jag har mutat henne till konserten genom att betala hennes biljett också.. Snäll lillasyster.

Iallafall, nog pratat om det just nu! Min helg var faktiskt helt okej. I lördags var jag och familjen på östersjöfestivalen i Karlshamn där vi bland annat kollade på Tobbe trollkarl och ungarna åkte karuseller. Var inte jättepepp på Tobbe som ni säkert förstår då allt bara är fejk och trollkarl.. Men han riktade verkligen sig till alla åldrar, även vuxna.. Mest åt pappas håll skulle jag säga eftersom han njöt av det. Man blir aldrig för gammal för sånt! Efter det åkte barnen som sagt karuseller och hade jag velat hade jag åkt en på det större tivolit, men karuseller är inget för mig helt enkelt. Det blev iallafall några timmar där och sen åkte vi hem. Och igår var bara en lugn och kanske lite tråkig dag!

Hur var er helg?

Likes

Comments

Hej alla! Tänkte visa en av sakerna som jag köpte på Bromölla möbelaffär. Jag vet att det var längesedan jag var där nu, typ två veckor? Och jag har inte visat det jag köpte än. Kommer iallafall visa den ena saken eftersom den andra inte riktigt är färdig, utan den saknar en stor blomma som jag senare kommer köpa på Ikea tror jag och förhoppningsvis kommer det bild på den då, om jag kommer ihåg såklart.. Men första saken är en..

Lightbox som jag först nu vet vad det ska stå på. Alltså "Good night sweetie". Först tänkte jag att det skulle stå "glömma, älska, förlåta" men ändrade mig ganska snabbt faktiskt. Den ska jag iallafall ha på mitt nattduksbord efter att jag gjort det lite finare där.

Iallafall har jag velat ha en sån sen jag såg den första gången. Jag har bara inte vetat vart man kunde köpa en, men nu vet jag och nu har jag äntligen en själv. Minns jag rätt kostade den 299 kronor vilket är som hittat tycker jag, inte speciellt dyrt och jag är såld på inredning.

Som sagt, den andra saken saknar tyvärr fortfarande en blomma. Men jag ska fixa det så snart som möjligt för att jag verkligen vill ha den färdig också! Nöjd!!!!

Likes

Comments

Hallå alla! Det är onsdag och vädret har varit på topp hela dagen! Love it. Vad jag har hittat på när det är så fint väder skäms jag liiite över, men jag är inte den typen som tillbringar timmar för att sola, utan jag är mer skugg-personen. Jag blir ändå inte brun utan endast röd och jag vill inte vara en tomat.. Så det jag gjort mest är att jag suttit bakom ratten större delen av dagen och bränt bensin, miljövänligt måste jag säga! Men jag har också varit ute med Nemo på en runda och även kollat klart säsong två av greys' anatomy.. Älskar dessa sommardagar!

Dock har jag varit extremt nervös idag också. Det har gått en vecka sedan röntgen och jag har inte fått svar än. Jag tror inte att det är något annat än ett bråck, men tankar om andra sjukdomar snurrar också och jag är inte den som tänker katastroftankar i vanliga fall, men nu gör jag. Men jag hoppas på bråck eftersom det går att operera, den andra sjukdomen dom var inne på går inte att bota. Inte ens med medicin. Så jag trodde att jag skulle få reda på något om det idag, så i eftermiddags ringde det ett nummer som vården har (typ hemligt) och jag trodde att det var dom. Dock hann jag inte svara, men pulsen var på 120 när jag fattade att det kom från vården eller vad man ska säga..? Dom ringde igen efter någon timme och återigen var pulsen på 120!!! Svarar och det är från vårdcentralen som undrade om jag fick sjukintyg när jag låg inne eller överhuvudtaget, så jag kunde få mer pengar än för bara en dag.. Där satt lilla jag i ett soffhörn och nästan svimmade och så var det bara dom. Det var en stor lättnad efteråt, men jag väntar fortfarande det samtalet.

Förutom detta så har allt varit lugnt. En bra dag!

Likes

Comments

Hej på er alla! Igår (måndag) träffade jag Tilda i Kristianstad, det var verkligen så längesen sen sist! (Alltså över en månad!!) Vi hade det iallafall jättebra och roligt vilket jag är så glad över. Självklar har vi alltid det när vi umgås, men detta var verkligen vad jag behövde just nu i denna stunden. Iallafall, vi var på H&M och Stadium eftersom jag fick presentkort där när jag fyllde år och jag hittade lite saker faktiskt. Och självklart tappade jag bort mitt presentkort inne på Stadium.. Så jävla typiskt mig! Hur lyckas jag ens? Gick flera rundor där inne och letade men till sist fick jag fråga en kvinna och då hade hon tydligen lagt det i kassan.. Och i kassan stod en snygg kille, pinsamt och jag blev röd som en tomat i ansiktet när han kallade mig slarver på ett charmigt sätt.. Hehe jodå, slarvig är jag allt med sånt! Efter det körde vi bara runt lite och pratade om saker och ting vilket också behövdes, om inte för oss båda så iallafall för mig. Hon tog ussen och jag körde hem. Saknar henne redan, men en bra dag hade vi iallafall!

Likes

Comments

Hej alla! Som jag skrev igår så skulle jag till röntgen på kvällen och innan det skulle jag dricka kontrast för att det skulle bli bättre bilder osv. Jag skrev också att jag gjort röntgen en gång innan, för sex år sedan faktiskt fick jag reda på, och att det var svårt att få ner kontrasten då, och likaså även denna gången. Jag har väldigt lätt för att klökas, vilket jag har haft sen jag föddes, och jag klöktes efter varje klunk, stor som liten. Blandade ut med vatten och även lite citron för att få bort den värsta smaken och det hjälpte lite. För att förklara smaken som bäst, tänk er att ni lagt djungelvrål i vatten och låtit det stå en stund i solen, exakt den smaken var det. Och jag bokstavligen HATAR att lägga något med lakrits i vatten och sen dricka det. Jag har så svart med den smaken och därför klöktes jag extremt mycket. Sammanlagt skulle jag drick en halv liter, men jag kunde inte det. Jag skippade lite mer än en halv deciliter för jag tänkte att det var väl bättre att göra det än att spy upp allt liksom och dessutom skulle jag också få det direkt in i blodet på sjukhuset. Jag behövde inte fasta innan vilket var skönt.

Vi körde dit och möttes av två underbara sköterskor som hade nära till skratt och skämt. Klädde av mig och fick en blå skjorta som jag kände igen mycket väl. Hoppade upp på britsen, fick nål och kontrast. På något sätt älskar jag känslan av att bli varm i kroppen från huvudet till fötterna!? Sen var det igång med att åka fram och tillbaka, hålla andan osv. Allt gick självklart bra! Har man varit på sjukhus så mycket som jag varit sen jag var mindre så är man van vid detta.

Sen åkte vi hem och nu väntar jag bara på svaren. Max en vecka ska det ta, tar det längre tid ska jag ringa dom. Om jag är nervös? Ja lite faktiskt om jag ska vara ärlig!

Likes

Comments