Reykjavik i sig har inte så mycket att erbjuda så även idag fick vi ta en tur ut med buss.
Dagens guide verkade vara i vår ålder och hette Harpa och busschauffören fick vi kalla Biscuit då hans namn mest lät som det. Guiden var väldigt trevlig, berättade många små Isländska folkhistorier och lärde oss även sjunga på Isländska - föreställ er en buss på ca 50pers från Hongkong, Singapore, Chile, USA, Irland, m.fl. sjunga på Isländska. Lika pinsamt som mysigt faktiskt, haha.

Första riktiga stoppet var vid en krater som bildats då magma på något sätt sjunkit undan och skapat en enorm grop helt enkelt, dessutom var all jord röd pga den mängd järn som finns i berggrunden. Även denna gången blev vi tillagda att vi inte hade tid att gå runt hela kratern meeeen det gjorde vi ändå och vi hann dessutom ner till vattnet nere i kratern också.
Påvägen fick vi se många stora lavafält som är mycket coolare än vad de ser ut att vara, under själva ytan går ett enormt tunnelsystem som är naturligt skapat då lavan har stelnat olika fort, som choklad ungefär, ytterst stelnar först men insidan fortsätter att rinna vidare och därför bildas tunnlar och grottor under marken! Kanske bara jag men det tycker jag är coolt iallafall!

Vi hade ett längre stopp vid ett stort vattenfall vid namn Gullfoss, så fruktansvärt kallt var det där och alla vattendroppar frös så fort de landat, så allting som var riktat mot vattenfallet hade ett tjockt lager med is på just den sidan.

Vårt huvudsakliga mål var att se geischers eller geysir som det heter på Isländska. Så nästa stopp var vid den s.k. golden cirkel. Flera geischers på samma område. Ungefär var 8e minut fick man se hur vattnet sprutade ca 20 meter upp i luften för att sedan ånga iväg som ett stort fluffigt moln. Inaktiva geischers användes för att tillaga ett speciellt bröd som blir ganska hårt på utsidan men väldigt fluffigt och gummiaktigt på insidan - svårt att beskriva och jag kan inte avgöra om det var gott eller inte heller...

Det är många filmer som spelas in på Island pga den varierande naturen, t.ex. Walter Mitty och game of thrones är inspelat bl.a. på Island. Game of thrones är inspelat där Europeiska och amerikanska kontenintalplattorna möts, och där finns stora sprickor längs med själva kanten av plattorna och här växer Island ca 2cm om året och bildar en fantastisk fin natur och mark som inte ligger på någon kontenintalplatta.

Det var sista stoppet för dagen och vi var helt ärligt ganska slut när vi kom hem till rummet. Visst var väl detta inget ansträngande i sig men även om vi hade väldigt fint väder så var det sjukt kallt och vinden från norr är allt annat än snäll.
Men efter lite vila tog vi oss ut igen, mest för att leta föda men ändå. Vi har flera dagar gått förbi en nudelresutrang där det är trångt med asiater och om asiater trängs på en liten asiatisk nudelbar på Island så borde det vara väldigt goda nudlar, eller?
Även om en himla skål med nudlar kostade 185 svenska kronor så var det ändå billigt för att vara på Island.


Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Jag började bygga upp mina förväntningar inför denna dagen redan då vi bokade resan, så gissa om jag var taggad i morse!?
Ridkläder på och ute redan en halv timme innan bussen skulle komma.
Jag har ridit islandshäst en gång innan, och jag kunde seriöst inte sluta le på hela turen - hittade flugor mellan tänderna på väg hem. Det är verkligen en upplevelse men idag hade jag nog för höga förväntningar. Men jag menar på Island ska ju detta vara det absolut bästa stället för islandshästridning eller hur?
Vi fick hjälmar och blev tilldelade varsin fin häst, Herman hette min. Måns fick en vars namn jag inte är säker på hur det stavas - Braarth.
Vi red med i den snabba gruppen och det gick utmärkt även om Herman var tjurig till en början. Måns överraskade med sina skills och var hur duktig som helst!
Herman däremot tyckte tydligen inte om att tölta sa dem så jag skumpade mest fram som en idiot medan alla andra juckade så fint fram i sina sadlar. Hans galopp var däremot grym!
Först snubblade en häst på en sten och en liten asiatisk tjej ramlade av och fick åka hem. Sen blev Måns häst Braarth lite för exalterad och började tävla med min häst, och om ni inte visste det så kan det gå riktigt riktigt fort när de väl får upp farten, jag hann få kontroll över Herman medan Braarth och Måns flög förbi som en blixt - Måns gjorde allting rätt för att bromsa henne men hon kastade ned huvudet och han tappade stigbygeln och kom nog åt henne med foten på sidan och flög av. Tursamt nog var det inte så mycket sten just där men han skrämde ändå livet ur mig så jag var framme hos honom på 1/3 sekund men det slutade med en stort blåmärke och lite stelhet även om han fick ta bil tillbaka och vi fick skippa eftermiddagens ridtur. Det kunde hänt vem som helst men tyvärr blev det Måns denna gången.
Även om naturen lamslog en med sin skönhet och lavafälten sträckte sig så långt ögat nådde måste jag nog ändå säga att ridturen på Hallandsåsen var bättre, ner avancerad, fartfylld och rolig trots att vi nu är på Island. Jag saknar Poppen 🐎
Vi fick Lunch där innan vi åkte hem och Herman slutade hata allt och alla och var väldigt mysig och ville följa med mig ut igen. Gosig gosse 😍
För att hinna med lunchen bestämde vi oss för att ta en senare buss och äta i lugn och ro. Ändå kommer busschaufför nummer 1 i springande och ropar på oss att vi ska minsann åka i hans buss NU. När han precis avslutat sin mening kommer busschaufför nummer 2 och säger att alla i hans buss väntar på oss nu. Sen kommer den lilla receptionisten inspringade och skakar frenetiskt på huvudet men ändrar sig plötsligt och nickar åt oss, förvirrade men klara med maten hängde vi på busschaufför nummer 2. Han körde som om han stulit bussen och saktade inte ner för farthinder så vid varje farthinder flög man ca 2 - 5 cm över sätet, alla andra trafikanter här på Island kör så otroligt lungt och fint men han ville uppenbarligen inte det då.

Hemma i vårt rum fick Måns vila lite och sen drog vi ut på "stan", för att vara en storstad så är Reykjavik inte så stort så i princip en gata men mycket att titta på ändå. Islänningarnar verkar glada för färger på husen så något hus är limegrönt medan något annat är rosa, sen finns det dem som ser ut som en regnbåge. För att liva upp det ytterligare finns det massvis av olika konstverk på husgavlar och andra väggar.
Vi köpte glass och hittade en sjö men massvis av fåglar, såväl ankor som gäss och svanar. En liten kille stod och matade svanarna och ironiskt nog hade han en angry birds mössa, det funkade ändå så jag tror inte svanarna brydde sig så mycket jag menar ungen var ju bara 4år.

Ikväll fick vi spara lite pengar genom att beställa pizza och äta på rummet. Allting är så fruktansvärt dyrt här, en nyckelring kan t.ex. kosta 250 svenska kronor, och då är den inte så värst speciell heller, kanske bara en liten puffin med text under. Puffin är dem där fåglarna med färgglada näbbar som The Mighty Sven i happy feet! söta små saker som är offer för många skämt häromkring. Iallafall, pizzan var god och nu hoppas vi på en bättre morgondag!

Jo juste vi hittade ett penis museum också! Många sorter och världsrekord och ljus och pasta och kläder m.m. i giftshoppen. Vi betalade dock aldrig för att gå in på riktigt men det jag hann se var nog mest läskigt för där var stora vätskefyllda rör med vad jag antog var olika sorters djurpenisar. Så kanske bara bra att slippa ha såna bilder i huvudet. Vem kommer ens på idéen, sjukt!

Det kliar på ryggen efter ridturen, då rullar alla hästarna sig i grusen. hihi 😍

  • 132 Readers

Likes

Comments

Som start på långfredagen blev det picknick i sängen innan vi åkte iväg på en busstur för att VANDRA PÅ GLACIEÄREN!
I turen ingick först några snabbstopp vid vattenfall och Islands svarta strand. Island är inte känt för sin värme precis så eftersom det var kallt i bussen sattes värmen på full effekt, det ingen tänkte på var att 50pers i en buss genererar mycket värme och lite luft, så varje paus var en lättnad även om reseledaren hade mycket intressanta saker att säga.
Skogafoss var det första vattenfallet och där fick vi max 20min och enligt reseledaren hann vi absolut inte gå upp till toppen av vattenfallet, MEN som de små rebeller vi är sprang vi upp dit på 10 min (dog bara lite men borde verkligen börja träna backintervaller 😨)
Fina regnbågar som vi följde till dess slut där vi hittade allt annat än guld (se bild).

In i bussen och iväg igen! Den Isländska naturen är verkligen fin och efter lite övning kunde vi dessutom uttala Eyjafjallajökull utan större problem, åtminstone i fem minuter efter det, haha 😜

Vi åkte förbi vulkaner, glaciärens olika delar, berg och klippor samtidigt som vi följde kusten på andra sidan - pga Islands alla vulkanutbrott och det faktum att stora delar har vuxit upp från havet är naturen så öppen och knappt några träd förutom dem som förhindrade laviner att ta sönder husen.
Man kunde se hur husen var byggda tätt intill bergen och sedan flrstörts av stenas och sedan byggts upp på nytt en bit framför. Häftig kontrast mellan enorma berg och små små hus.

Det var lunchstopp vid "lava" stranden - namnet beror på all svart sten och lavastenar som finns där. Jag klättrade på klippor och Måns stod nedanför och tyckte att jag var löjlig, inte mitt problem vad han TROR när jag ser honom som en lite insekt flera meter ner. Nej men jag fick helt enkelt inte klättra högre.
Stora farliga vågor och grottor att kika in i fanns där också men det var inte heller ett långt stopp här då glaciären väntade!
Så efter att vi tagit oss ur ångesten man får när man måste välja vilka fina stenar man kan ta med hem så rullade vår fräcka terrängbuss iväg igen.
Totalt nästan 3 timmar i denna buss och så blir vi meddelade att det blåser för mycket på toppen av glaciärtungan så vi får inte klättra!! Besvikelse gånger tusen när hela resan var just för glaciärvandringen. Jag måste ha en himla förbannelse som gör att allt blir inställt -> först Navagio strand i Grekland och nu denna supercoola glaciärupplevselsen på is som är över 2000 år gammal!

Det blev en tidigare hemresa men samma stopp vid Skogafoss vattenfall så upp igen för backen som ingen annan hann med innan och en snabb dusch i själva fallet.
Det blåste OTROLIGT mycket så kan ju förstå att vandringen blev inställd för man kunde seriöst ligga ner mot vinden!!

Väl hemma bestämde vi oss för att prova lite isländsk mat, dock är tydligen ett av de bästa sätten för det att äta japanskt, dvs sushi. Skaldjur och fisk här är det bästa man kan hitta...nästan. EXYREMT fruktansvärt dyrt men ändå värt det tror jag.

  • Resa
  • 131 Readers

Likes

Comments

Som tidigare år bär det av på en weekendresa, första tanken är ju inte Island men varför inte Island liksom? Islandshästar, norrsken, runor och vikingar är väl hur spännande som helst!

Upp ur sängen och helt klarvaken efter bara tre timmars sömn. Fick ovanligt lätt med mig Måns (Det är här ni gör ett imponerande "ooooh"-ljud)
Snabbt iväg till sjukhuset för tuberkulosspruta, som egentligen helst skulle vilja slippa... jag menar inte att jag vill ha tuberkulos men en knöl på armen resten av livet står inte överst på önskelistan precis.
Tåg till Kastrup och sen efter att ha provat parfymer och hudlotion i taxfree:n (mest jag) intog vi våra platser på planet. TILL ISLAND!

Bussförbindelsen till Reykjavik var riktigt bra men däremot var vårt "hotell" inte lika enkelt att checka in på även om bussen släppte oss fem meter ifrån dörren, där det fanns en lapp med telefonnummer att ringa för in-checkning. Vad bra att ingen av oss hade täckning bara...
Men det löste sig och Måns fick tillslut tag på rätt person.
Runt bland radhus och butiker med udda saker och souvenirer traskade vi i ett bra tag, vi upptäckte inte bara alla roliga grejer men också att priset var onödigt högt för onödiga saker som borde vara billiga. Tydligen tycker islänningar mycket om konst och därför är minst varannat hus målat med någon rolig spexig bild eller färgkombination😃

God mat och trevlig kvällspromenad med fin utsikt över fina berg och ett kalt och stenigt landskap med sol som lös upp snön så att det glittrade.
Nu har jag redan somnat två gånger under tiden jag skriver detta så tack för att ni läser och glad påsk och GODNATT

  • 156 Readers

Likes

Comments

Bara för att jag kan skryta om min bror, då måste jag göra det också.
Dubbeltree by Hilton har precis öppnat i zhenshen, Kina. Mr. Fredrik Johansson "the typical Swede" som det skrivs i intervjun (skrattar högt för mig själv) är Hiltons hotell manager och jag tvivlar inte en sekund på att han är bäst på det han gör heller.

Dessutom har jag äran att kunna säga att jag är gudmor/faster till hans dotter Chloe.
Att ha sin familj 12h aktiv flygresa bort är inte kul, men när dem kommer hem blir allting så mycket mer speciellt. Inte för att jag skulle säga nej till att ha dem nära...
Jag följer Chloe's skola YCIS och håller mig uppdaterad, eller ja iaf på den engelska delen (mandarin eller kantonesisika är inte min starka sida).

Likes

Comments

Officiellt kan jag inte kalla mig student här i Lund förrän imorgon men börjar redan ta in studentlivet. Jag har hunnit packa upp och fått mitt rum på mindre än 7 kvadrat att se mindre ut som en fängelsecell och mer som något jag faktiskt kan trivas helt okej i.

Än så länge har det gått... nja inte helt fläckfritt. Till en början flöt allt på bra, bar in grejer och åt lunch med pappa och Måns men sen, när det väl var dags att ta sig till den s.k. välkomstfikan gick det mer eller mindre utför. Ingen luft i däcken, men det hade tagit för lång tid att gå så jag cyklade jag iallafall. Kedjan hoppade av minst 3 gånger men som dotter till händiga föräldrar "lagade" jag den var gång. Däremot var bakhjulet skevt och skrek "iiiih iihr" var gång jag trampade lite för hårt så utåt sett såg jag mest ut som en tant där jag cyklade i promenadhastighet, och gick i uppförsbackarna där kedjan hoppade av... som tur var så var det inte så många ute just ikväll...

Svinkallt ute och laga cykelkedja är ingen bra kombo, händerna blev svarta och oljiga och ännu mindre bra när man dessutom måste hälsa på folk. Jag hittade en annan tjej som irrade runt med gps så vi tog följe sista biten så efter några missvisande lappar och faddrar som letade upp oss kom vi tillslut rätt. Inget stort gäng jämfört med klassen på 40st men tillräckligt för att tabba sig i namnleken... Felet med vissa namnlekar är dock att man bara kommer ihåg det personen säger efter sitt namn t.ex. mitt namn börjar på E så då måste jag säga någonting som börjar på E, i mitt fall blev det eskimå, men vissa av dessa klasskamrater kommer jag bara ihåg som jättebläckfisk eller rumpa. mindre bra...

På vägen hem letade jag upp en cykelpump så att jag åtminstone kunde rulla lite bättre och inte dra till mig lika mycket uppmärksamhet. Ser verkligen framemot morgondagen och hoppas av hela mitt hjärta att vi inte behöver legitimation med oss. (Glömde plånboken hemma)

Kom och hälsa på mig snart!

Likes

Comments

Jag vet egentligen inte varför jag tycker så mycket om julen. Det är inte direkt så att jag längtar efter julen under resten av året men när julen väl är här då är jag den som går in för kung och fosterland. Det är jag som vill pynta hela huset med röda girlanger, baka pepparkakshus i stil med franska renässansslott och köpa julkalappar till alla som sett mig som en vän under året. I början av december är jullåtarna redan uppradade i spellistor och julklapparna till de mest speciella påbörjade. Jag vet inte om jag kanske försöker kompensera för jultiden då jag var liten, inte för att den var dålig, men kanske för att traditionen och känslan av gemenskap brinner inom mig. Jag vill att en julklapp ska ha en tanke bakom sig, att den ska vara uttänkt och planerad just för personen som ska få den, saken i sig är inte viktigt bara den visar att man sett hen.

Trots att större delen av juletiden går fantastiskt bra och allt flyter på som det ska slutar det ofta med att jag går och lägger mig med en klump i magen. Inte på grund av all julmat eller allt godis man stoppat i sig utan för att det alltid är något eller någon som sviker en. Hur mycket jag än tycker att jag visar omtanke och bryr mig så får jag knappt ens ett sms eller en blick tillbaka. Hur mycket gott man än gjort under julen kvittar så fort man råkar pausa någons favoritlåt (med all avsikt att starta den igen) för då rivs allt och man känner sig fullständigt värdelös.

Den här julen har varit både den bästa och den värsta på så många olika sätt att jag inte ens orkar skriva alla. Till att börja med så har jag en stor familj runt omkring mig, Phoenixs’ första jul och dessutom är min bror med familj hos oss. Jag har fått vara barnslig, ansvarsfull och glad på en och samma gång! Jag har fått skratta så att magen skriker av kramp tillsammans med nära och kära. Och inte minst så har jag fått en framtid som jag faktiskt kan se mig själv nöjd i. Wow, det låter fantastiskt!

Men var kommer då den där klumpen i magen när man ligger här i sin säng nu på kvällen den 24 december ifrån?
Familjen är inte hel. Min storebror blev plötsligt och ganska oförberett tvungen att åka tillbaka till Kina, mitt på självaste julafton. Självklart värst för honom själv, min mamma som inte kan dölja tårarna och hans fru som lämnas själv med Chloe och oss utan att förstå svenska. Men jag kan inte hjälpa att bli ledsen för att han lämnar mig, och ledsen för att se dem bli ledsna.
Det är ett heltidsjobb att försöka hålla alla sams och tillfreds och av någon anledning ser jag det som mitt jobb. Jag vill att alla ska vara med, ha det bra och kunna komma ihåg den här julen med varma känslor. Ändå lyckas jag göra så att min pappa stormar ut och det sista jag ser av honom är den där besvikna och fruktansvärt arga blicken som är riktad till ingen mindre än mig.
Min familj slutar inte HEL.

Jag har fått vänner under det här året som betyder oerhört mycket för mig, jag säger inte att de är många eller att det är ömsesidigt men dem har ändå en speciell plats i mitt hjärta. Man lär inte känna någon till fullo på ett år

och även om jag inte vill erkänna det så krossar det mitt hjärta så fort jag blir utfrusen, ignorerad eller ja helt enkelt inte verkar ha betytt något för dessa längre.

Under det här året har det hänt mycket, samtidigt har jag inte kommit så långt. Jag har gått från en period i mitt liv till en annan, som på många sätt är helt tvärt emot den jag befinner mig i nu och ibland längtar jag tillbaka trots den destruktivitet som fanns då, bara för att rymma från den verklighet som är nu. Man kan aldrig ta in en gammal känsla till 100%, därför är jag ofta osäker på vad som faktiskt är eller var bäst.

I år har jag…

… på pappret blivit frisk.
… fått en väldigt speciell och betydelsefull individ i mitt liv. Mitt allt. Min Phoenix.
… fått vara med på hundevent som skänkt både glädje och skratt.
… för första gången varit på semester med min absolut bästa vän och syster.
… varit nära kanten mer än en gång.
… provat många jobb där jag lärt mig mer än jag anat och fått inse saker som alla kanske inte förstår.
… lagt mig i argumentationer fler gånger än vad jag egentligen borde gjort.
… Haft födelsedagfirande värd att minnas, som fått mig att känna mig omtyckt och uppskattad.
… Varit i Asien dit mitt hjärta så länge önskat åka. Japan och familjen i Kina.
… Gjort en once in a lifetime exprience på 233m.
… Stärkt självförtroendet med ett jobb som jag kommer sakna oerhört mycket.
… Saknat mycket gammalt.
… Fått lära mig allt från avancerad julbocksbyggning till hur min hjärna funkar.
… Varit på så många hundkurser att jag skäms över hur lite jag jobbat med Phoenix.
… Fått en ny syn på framtiden.
… en jul att minnas…

(läs mellan raderna)

Likes

Comments

Hej! Jag är en tjej på X underbara somrar och min största hobby är stickning, Vill DU bli min vän?

NEJ det ska inte föreställa någon himla kontaktannons... Hell NO. Just making a statment.

Detär svårt att hitta motivation till livet när man inte riktigt kan se någonframtid. Vad kommer hända? Hur ska jag ta hand om Phoenix på bästa sätt?Plugga? Jobba? Dessutom förväntar sig alla ett konkret svar.

Jaghar trampat runt i samma fotspår, i samma lerpöl, väldigt länge nu. För ett tagsen tog jag äntligen ett hopp framåt bara för att mötas av en ny lerpöl, ochden ständiga frågan ekar: är det här bättre?

Jagvet att det kommer gå framåt i sinom tid men det är fortfarande oklart vart…Jag kan inte ta vilket jobb som helst för då stänger jag dörren för att ta uppstudierna igen, för många jobb resulterar i för lite tid till det som gör migglad men jobbar jag däremot för lite blir det tortyr att gå hemma och samtidigtbli nedvärderad. Jag vet ju att allt kommer att ändras om jag börjar plugga mentänk om jag inte gör det? Eller tänk om jag GÖR det, vad kommer jag förlora då?

Jaghar jobb nu, en del åtminstone. Men jag har också för mycket dö tid och jag ären person som mår fruktansvärt dåligt om jag inte har gjort någonting vettigtoch bara kastat bort en hel dag på saker som inte gör någon nytta. Samtidigt orkarjag inte, min motor behöver en knuff, och gärna någon som samåker om man sägerså…

Menhur mycket jag än försöker dra med någon för att hitta på något verkar det helatiden aldrig finnas tid. Alla bor långt bort, jobbar, pluggar eller kommer påandra ursäkter. Så jag har bestämt mig för att ni får svara mig den här gången,jag tänker låsa in mig med en påse godis (eller fler?) och helt enkelt vänta…

Vikanske har sagt:

”Hey,vi borde ses snart och göra något” HÖR AV DIG! händer aldrig.

Eller

”Viborde ta en fika och catcha upp lite.” JA! HÖR AV DIG! händer inte heller…

Eller

”Skavi ta en promenad tillsammans?” På Stranden, runt huset, ja varsomhelst.
HÖR AV DIG!
Nope, aldrig hänt…

Jagär öppen för ALLT.

Roadtrip,Vandra, Träna, Hundaktiviteter, Middagar, Fikastunder, Leka (Ja du läste rätt menmer riktat till Tilde och Meja då kanske) Maskerad, Fest, Gå ut, Om du villagera slagpåse tränar jag gärna lite karate också ;) . Playdate med Phoenix. Jani fattar, vad sjutton som helst så att man kommer ut lite, alla behöver det,det blir kul! Jag har massvis av energi om jag bara får möjlighet att släppa utden!



Härär en Igelkott, mest för att; Vem kan INTE le när man ser en igelkott?!

Likes

Comments

Jag vet att jag inte skrivit på ett tag nu men Kina har skärpt censuren kring Facebook så nu kan man inte sneaka in sig ens med ett blogginlägg... Dessutom har jag en liten huligan som hoppar på mig varje kväll så får aldrig riktigt möjligheten att skriva heller.

För er som undrar och bryr er så är Kina väldigt bra. Längtar förstås hem en hel del ibland. Kan komma på mig själv när vi är ute och shoppar med att tänka "åh DET HÄR borde jag köpa till (personsomärsaknad)" eller bara tänka saker som " Se där! Det vill jag köpa till (annansaknadmänniska)"
Men väskan väger redan för mycket och är orolig att det blir lager på lager klädstil på hemresan...

Jag kom ju hit framförallt för att träffa Chloe, såklart Figge m.fl. också men fokus faller ju självklart på Chloe. Så vi har varit på disneyland, lekt på lekplatser, pysslat och bara tramsat runt. Just nu är det väldigt kul att stoppa in mynt i öronen och blåsa ut dem genom andra örat, o man behöver verkligen inte vara duktig på att gömma mynten för hon köper det direkt! Again!Again!Again! så har nog gjort det ett par hundra gånger nu...

Igår var jag och hälsade på i hennes Skola. Väldigt kul att se hur det fungerade där, ungefär som svenska förskolan fast lite mer lära skriva och läsa osv. På tre olika språk då, en lärare som bara pratar engelska med barnen, en mandarin och en kantonesiska så alla barnen ska kunna prata och förstå allt. Chloes skola är väldigt bra har jag förstått för det är lite mer lek och dagis än skola om man jämför med många andra här. Barnen pushas från 1års ålder till att plugga och då är det flera som kan skriva bra mycket finare än vad jag kan, inte för att att det är någon prestation i sig men för en barn på 4år så är det ganska imponerande. I andra skolor är det lite mer militäriskt och föräldrarna pluggar och går på kurser med barnen även efter skolan.
Iallafall, jag var med en stund och vi lekte lite och jag fick se vad de höll på med. Sen blev jag presenterad för hela klassen och Chloe fick visa mina bilder om Sverige, hon var så stolt! (Vill nu göra det varje dag). Barnen tyckte väldigt mycket om vår gris Nasse och ballerina/singoalla kakorna jag bjöd på.

Imorgon drar jag och Figge till Macau och gamblar lite. Så imorgon är jag antingen miljonär eller pank... Håll tummarna för mig för jag har aldrig varit på ett kasino förut.

Jag tänker inte skriva så mycket mer för jag vill gärna få berätta någonting personligen när jag kommer hem. Dessutom är det roligare att veta om någon är genuint intresserad och faktiskt bryr sig 😉

Ses i Sverige

Du vet att du är i Asien när Mc Donalds serverar ris. 👌

Likes

Comments

Sista dagen...
Ja vad ska man säga, sista dagen känns ju alltid lite sådär vemodig. Jag saknar Phoenix så otroligt mycket men jag ska vidare till Kina och Figge med familj. Ser såklart fram emot det samtidigt som det är tråkigt att lämna Japan, speciellt utan att få träna lite karate... Måns ska hem till Sverige så han försvinner också...

Vi har gjort så mycket på så kort tid här att idag var en sån dag där vi inte riktigt vet vart vi skulle ta vägen. Allt vi ville shoppa var klart och nerpackat, allt vi ville göra var gjort, allt vi ville se var sett osv.
Jag lät Måns sova ut lite på morgonen och sen tog vi en sista chansning och tog oss till JKAs högkvarter. Vi gick och vi gick och vi gick, tillslut var vi där och det var tält med försäljare utanför. Måns kände igen mannen som sålde min dräkt så han frågade honom om det fanns möjlighet för oss att få komma in och komma eftersom han visste att jag tränar karate i Sverige. Han pratade med någon som bestämde och efter en lång diskussion fick vi ett nej. Pga att det var etr stort läger där som började idag, fattar dock inte varför det skulle vara någon skillnad, vi kunde ju åtminstone fått tittat lite men men ett nej är ett nej.

Vi traskade vidare till Shinjuku, samma område som dagen innan och tittade runt i en 100yen affär, mest skräp men ganska roligt skräp. Sen hittade vi en workshop för hur man gör plast maten som dem har överallt. Japaner är ju experter på just låtsas mat i plast. Dem hade gjort just dessa till bl.a. mobilsmycken, öronhängen eller hårsnoddar. Jag ville ha en sushi i håret men dem var oturligt nog slut...
Vi avslutade med en tidig middag på ett ställe i Akihabara. Det blev lite dyrare än vanligt men det fick det vara värt för en avskedsmiddag. Vi åt Yakiniku, ni som inte vet vad det är så är det lite liknande Korean BQQ, man får en grill på bordet och beställer in rått kött som man sen får grilla själv. Köttet är halvtinat och skuret och kryddat på olika sätt för bästa smakupplevelse. Otrolig gott så rekommenderar verkligen att ni provar detta någon gång om ni får möjlighet.

Hem till vårt Hostel och vägde väskorna, sen följde jag Måns till stationen. Sa hejdå och gick tillbaka för att sova, kunde inte sova så läste ut min bok istället, ganska korkat kom jag på nu i efterhand men den var så bra!

Nästa inlägg bli från Kina!

Puss på er!

Likes

Comments