Dethär med att leva singelliv är nog inget för mig. Jag hör nog hemma i ett förhållande. Klart så e de ju skönt att ha fått vara singel en stund nu och hitta sig själv. Jag har tvingat mig själv att bli mer social så jag har ju fått en massa nya vänner och nya hjärtevänner och jag skule inte byta ut det mot något. Men jaa, börjar förstå varför jag aldrig varit singel så långa perioder.


Jag känner mig jätte hemsk för att klaga över detta men är ju som dritleij på att ha en massa karar som försöker på en. Speciellt dom som man själv skulle kunna tänka sig något med. För de första vet man ju int vad deras plan är. Är dom no good eller e dom pojkvännsmaterial. För de andra så kommer dom hållas kvar efter nån månad eller kommer dom bara krossa ens hjärta?

Jag vet inte om jag vill utsätta mig själv för att bli sårad på det viset. Speciellt då såren som finns kvar ännu är ganska djupa så känner man sig som att man är bakom en mur och det finns ingen dörr till andra sidan. Fast då igen så blir jag jätte lätt förtjust och börjar gilla folk en massa jätte snabbt. Så är jag väl lite blåögd dessutom så jag vill tro det bästa om folk.


Laddade ner tinder desutom.... Som att jag inte skulle ha tillräckligt med män efter mig... Satt och räknade att under dessa 2-3 månader som jag faktist tänkt att de får va slut nu med att sörja över någon som inte finns sååååååå 12 personer som försökt eller försöker... Var ju dessutom på min första tinder-date, jätte gullig person, rolig och trevlig och kom bra överens och allt. Så va ju positivt att det inte var något psyko. Det va min första ever "date" så inte helt illa. Stackaren kom dock ända från tammerfors bara för en date. Inte är det lätt att vara lättomtyckt och fin.


Ja sku int få klaga men prince charming sku nog få svepa iväg mig redan. Undrar vad han väntar på...


Om det är ett täcken du väntar efter så är detta DET täcknet.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Hur skulle jag beskriva mig själv. Vem är jag? Är jag vad som finns kvar efter en hemsk olycka, en person som blivit sliten i tusen bitar och bara blivit ihopskrapad till en hög. Hur skall man ta sig upp efter det? Var är limmet som skall hålla ihop bitarna? Kommer jag vara en söndrig person resten av mitt liv? Kommer jag bli en person som är rädd för att älska bara för att jag inte vill bli sårad? Kommer min själ att dö för att folk bara trampar på högen som är kvar?


Nej du, absolut inte. Efter all bajjs med allt som har med känslor att göra så tror jag att min "känslo-hög" har vuxit ihop igen och blivit starkare. Skalet jag har skyddat mig själv med är mer eller mindre borta och ut kom en ung vacker mer social kvinna. Jag tror faktist att om jag inte skulle blivit behandlad såhär så skulle jag fortfarande bara sitta hemma och typ tycka synd om mig själv. I det stället har jag ju lärt känna en massa nya härliga och mindre härliga människor. Jag tror jag börjar hitta en del av mig själv som jag haft undanlåst väldigt länge. Det är en så befriande känsla att bara få vara och fara hur man vill och inte behöva fundera på vad någon annan tycker förutom mina katter.


Denna sommar har jag lärt mig att jag kan bli arg, och det är okej att bli arg. Det är okej att vara glad. Det är okej att vara ledsen. Man kan börja tycka om någon ny efter att en annan förstört allt i känsloväg för en. Man kan gå fram och bara prata med nya människor och lära känna nytt folk. Det är okej att vara snäll. Det är okej att vara öppen för nya saker. Det är okej att vara envis. Det är okej att bry sig. Det är okej att vela veta saker som angår en själv. Det är okej att prata om dina känslor.


Helt enkelt


Det är okej att vara jag


Va dej själv


Finns ingen annan som jag, och ej heller någon annan som du


Likes

Comments

Jag är så otroligt trött på att vara snäll. Varför ska jag måst vara snäll och vänlig och omtänksam o genuint bry mig om folk? Jag är en underbar person, en fantastisk människa! Jag trooor att de finns intenmånga i världen som tycker så gott om människor och är så snäll och bryende som jag(som dessutom int e ful, ja e kanske int världens snyggaste men nog ser ja ju bra ut i allafall)... Imellan önskar jag att jag faktist sku vara en elak psyko bich för ja menar "snygga" brudar som e snäll blir ju bara runtbollade och utnyttjade medan dom som faktist int bryr sig om nåt annat än typ eget välbefinnande får typ allt... Vad är fele liksom? Okej jooo jag skulle ju kunna få en dude hur lätt som hellst, men då man inte vill ha vem som hellst heller. Någo kriterier måst man ju få ha på människor och jag tycker int att min lista är allt för lång. Men som jag konstaterat förr, Karar som vet om att dom ser bra ut är dom värsta. Ändå vill man ha det man inte kan få...


Och detta fenomen.... När fan har folk börjat få så jäkla svårt att prata om saker? Har haft nåt på gångs med en typ nu ett litet tag, han sade att han tycker om mig på fyllan för ett tag sedan, jätte gullig typ och super charmig. Allt har gått hur bra som hellst tills jag kommenterar att jag tycker ju faktist om personen jag också, what now and where to?

Nää då istället för att våga komma ut och diskutera om saken så ignorerar man det och väntar att det ska gå om? News flash! Jag är envis och även om det är ett nej så är jag faan mer än värd att få höra nej istället för att bara bli ignorerad på ettnunderligt sätt... Och dessutom. Tycker man om nån så går det inte bara om som en förkylning... Altså angst. Man kan va envis om sånthär tycker jag. Jag är inte ett psyko bara för att jag inte vill vara en spelknapp i ett vrickat spel utan vill ha nån form av svar oberoende av vad svaret är. 


Nice girls finish last...

Likes

Comments

❝ She’s a human traffic accident, and everybody’s slowing down to look at the wreckage. She’s doing the best she can with what she has left, and I know you can’t see this ‘cause you’re in it, but you can’t help her now. You’ll only make it worse. Walk away. Leave her to mend.

— Dr. Bailey


Sagan tog en paus men vem vet. Kanske den får ett lyckligt slut, kanske prinsessan får tillbaka sin groda. Sagan kan inte vara slut. The queen needs her king. Får bara hoppas på att det var slutet på ett "avsnitt" och att det kommer ett "to be continued"


Väntar, önskar, längtar, saknar, hoppas

Älskar

Likes

Comments

Så i början av April var vi på en liten resa till Kuusamo och Ruka, bara jag och älsklingen. Helt skönt att komma iväg faktist och få se något annat mellan varven. Vi for på en måndag och kom tillbaka redan på fredagen. Måndan och fredan så gick ju åt till att sitta i bilen hela dagen. Tisdagen körde vi runt med snöskotrarna och kollade lederna. Faktist fint i omnejden där vi var, och stugan var liten och mysig, riktigt passlig för två personer. Onsdagen var vi till Ruka och kollade. Lyckades snurra runt i backen lite obekvämt så sträckte ryggen, men försökte bita ihop och åka vidare. Vi tog en paus och for till Rukakylä och äta en burgare med franska och efter det var det kört för ryggen så vi fick ge upp redan efter 4 timmar. På kvällen var vi ännu ut och körde lite med kälkarna meeeeeen kälkan vi lånade så hade så slut fjädring så det resulterade i att jag satt mitt ute på en led och väntade på att sambon skulle komma med bilen och släp efter mig. under senkvällen då vi hade kommit tillbaka till stugan och fått upp värmen så for vi med bilen på sightseeing in till Kuusamo. Torsdagen och vår sista dag. Vi hyrde en snöskoter för 4 timmar och for och kollade lederna runt Ruka och mot ryska gränsen. Ställevis började lederna vara bara frånsnö men i allmenhet så var det ganska ok. Lite väl stuntigt ställevis med sjuk rygg. Men det var kul. Och glädjen blev ju större då jag fick vara med och göra något som sambon verkligen gillar, får vara glad han vill dela med sig av sina intressen. Vi var till ett kafe/huskyfarm påväg tillbaka till Ruka och åt vääärldens goooooaste plättar. Efter 4 timmar skulle kälkan tillbaka, så älsklingen fortsatte köra med sin och jag for själv in till Rukakylä och kolla läget. På kvällen var det bastu och brasa som gällde igen då båda kom tillbaka till stugan. Vi packade även ihop våra saker lite och plockade undan det vi inte skulle behöva på fredagen. Fredan kom och så startade vi hem igen. Lördagen var det språkprov i vasa, världens onödigaste grej att betala för. Och på söndagen så hände det inte så mycket. Och det var min semester det då. Födelsedagen firades i år först på arbetet med gamlingar och min samis, och på kvällen var jag ut med sambon på hans arbete. Ännu ett år utan några samtal, vilket gör en lite småledsen i ögat men inte kan man väl hinna alla gånger. Mina gåvor var två mumsiga kinder-bueno av sambon och en middag med bff dagen efter. Inkommande vecka då sambon är ledig så skall vi antagligen ut och äta så i väntan på det.

Likes

Comments

så nya bilen har äntligen anlänt. Och fastän det åter igen är back to ford så måste jag säga att den är otroligt bekväm och fin att köra med. Bilen var en sverige import så den har det där lilla extra som jag säkert skulle få för en bra mycket större peng om den skulle vara helt finsk.

Nååågra små förbättringar är ju dock oå listan fastän det är en så gott som ny bil. taket är teipat, sänkningsfjädrar är införskaffade och skall bytas vid något skede då gubben hinner. Oljebyte är inbokat om några dagar och pengar sparas för chipning (mera bhp = mera kiva) oooooch så skall jag införskaffa någo fina sommarskor ännu då de som kom med bilen ser bedrövliga ut.

Så i stort sett så är jag ändå ganska nöjd.

Likes

Comments

Hej... Oj, nu var det länge sedan jag skrev. Och som ni kan ana så är det mycket som har skett sedan senast. Förra inlägget handlade alltså om skolan och dimissionsdagen. Sedan dess har jag jobbat på samma äldreboende, mitt vikariat tog slut 1.2 men till min fördel så hann jag bli färdig i tid så fick ansöka om fast tjänst, och vet ni va. Jag kommer vara på samma ställe många många år framöver och det stör inte mig alls.
Jag har längtat till denna dag då man känner att det finns en ekonomisk stabilitet och man vågar fundera på framtiden.

Första stora beslutet med fastanställningen var att jag skulle ha en ny bil! Ett bra beslut så jag slipper höra argumentet "men du får jug köra med min bil som jag betalar". number one reason. Plus att det började bli dags att uppgradera, så riktigt passligt då jag vill ha en vettig bil och herrn i huset vill ha något roligt som man även kan köra ca. 15 km åt gången till och från arbetet en gång i veckan.

Utöver detta så hoppade jag med på lappfjärdsrevyn. ganska så annorlunda från degerbyrevyn och vad man är van med men det är helt roligt. Kul att försöka sig på att prata "laffjöl" så flytande som möjligt.  Premiär om två veckor och då har vi 5 föreställningar.

Sedan så har jag medverkat och kommer medverka i Kristinestads bröllopsmässa 1.4. Fick vara reklammodell och det var faktist riktigt roligt måste jag säga. Gör nog gärna om det.

Var på en familjesemester med min andra hälfts familj till Tammerfors på spa. Även om jag stressar för minsta lilla (dålig ovana) så gick veckoslutet riktigt bra. Varnoch prövade på örtmassage och inpackning. huden kändes mjuk och behaglig efteråt, såå grymt avslappnande. Faktist tror jag att jag somnade då jag hade på masken. Så var jag även på enhelt vanlig rygg/nack massage och konstaterade att jo jagmåste nog börja gå lite oftare hos en massör.

Som sagt så har jag många bollar i luften och stundvis känns det som att de flesta bollar är väldigt tunga och ma. skulle vela släppa dem men man biter ihop och fortsätter, änn så länge går det bra och snart är ju allt extra förbi så får jag ta lite "semester" sedan :)

Men nu, då flere pusselbitar börjar falla på plats och framtiden knackar på så är det dags att uppdatera mina mål lite. Vad vill jag. Jag får även kryssa av flere saker.

Underbar och stöttande kar ✅ (fastän kanske liiiiiite irriterande ibland, vilket hör till)
jobb ✅
bil ✅
kissen ✅
bra lägenhet ✅
börja spara ✅
delad ekonomi ✅
inplanerad semester ✅

nu bara:

förlovning (wedding somewhere along the road)
sluta med medicinen
kids
hus
en maine coon katt
hund
äga en fin rx någon dag
resa x (många)
kanske banta lite...

hmm... finns säkert flere saker på båda listorna men måste väl hålla något för mig själv också. Men såhärlångt så ser framtiden väldigt ljus ut, så gör även denna dag. Kanske jag skall gå ut på en promenad.

Likes

Comments

nästan två år har gått, många nya människor har man fått vara med om att träffa och nya vänskaper har man fått. Man har tråffat människor som accepterar en för den man är och uppskattar ens åsikter fastän dom kanske inte alltid håller med om det, men det är en annan femma. Jag tror starkt på att denna utbildning gett mig vänner för livet.

Första skoldagenvar man lite blyg, jag kände egentligen bara två personer den dagen, jag visste vem några var men ingen jag hade diskuterat destu mera med. Sakta mak då veckorna gick började man diskutera mera med de andra i gruppen och märkte att det fanns ju riktigt kivoga människor på klassen. Vi gick från att fävara främlingar till att bli bekanta till vänner allt i ett huij och bra har det gått. Efter första året blev det dags för inriktning och gruppen fick en liten törn då vi splitrades till en del.

Det har varit opp och det har varit ner. Vissa av uppgifterna har vi fått in i tid och andra har vi suttit uppe sent kvällen innan för att få klar i sista minuten, vi har whatsappat frågor hit och dit om någon har en aning om vad uppgiften handlar opp och vi har hjälpt varandra så gått det går. Vi har lärt oss jobba i grupper och jobba individuellt, och nu kommer 5 nya super duktiga närvårdare ut på arbetsmarknaden (varav 2 kommer lite i eftersläp pga. familjetillökning) så nu österbotten är vi färdiga för vad ni har att erbjuda oss.

Likes

Comments

Nu börjar det bli spännande. Har varit och diskuterat med skolan och gjort min slutraport om praktiken i norge. Stipendiet har blivit godkänt så jag kommer få lite cash tillbaka från resan,vet dock inte när... Är på sista praktiken nu och har 2 fulla veckor åter. ET-planen är inskickad för sista praktiken så nu väntar jag på godkännande och på bedömningsdiskussionen. Så är det bara att vänta på avslutningen och papren från valvira.

Har beställt kit till mössan så jag får band på min studentmössa (behöver altså inte heela mössan som tur är) så sparar jag lite pengar på det.
Nu åt jag på jakt efter klänning ännu... Har två favoriter.
Eller egentligen en.
Den i mitten.
Jag är inställd på att DEN är den finaste klänningen någonsin och jag vill ha den till avslutningen! 

Ett litet problem bara,,, den passar inte riktigt in i min budget (160euro :(   ) och nu har jag jätte svårt att hitta något annat som jag skulle kunna tänka mig använda. Men jag försöker. Beställde hem några från nelly att pröva så hoppas att jag skulle fatta tycke för nån av dem... Får väl gå naken annars, hehe.

Efter praktiken kommer jag återgå till K-hemmet och vara där i allafall över julen. Hoppeligen får jag fortsätta ännu efter det men det kvarstår att se.

Check-lista att ordna.
Et-diskussion
Super-möte
mössa
klänning
inbjudningskort
(festplanering)
öva in närvårdarlöfte

och allt detta på en månad...

Likes

Comments

Och så var jag hemma i Finland igen. Skönt att vara hemma.
Jag blrjade skriva redan på tåget men tänkte sammanfatta ännu i ett inlägg hur resan hem gick.

I tåget satt jag brevid en dam från ukraina. Hon var trevlig. vi satte som sagt i fel riktning och enda vi såg var en vägg, ryggsäten och en stor vägg med resväskor. Hade önskat sitta brevid ett fönster i färdriktning så jag skulle sett de fina landskapen i Sverige men så blev de inte denna gång, satt i stället och var åksjuk och satt och funderade vilken wc jag skulle springa till om åksjukan blev värre... Aldrig mer åka med ryggen mot färdriktningen och utan utsikt,,, usch... Tåget var en halv timme försenat till Stockholm då det var någon som hade valt fel spår vid ett tidigare skede.
Väl framme i stockholm stötte jag på min bff från innan jag flyttade upp. Han studerar i Stockholm så han kom emot mig till T-centralen och vi for och äta. Ville inte äta på tåget då jag tyckte man fick så lite gemfört med vad man betalade så jag var vrååålhungrig.
Fick någon timme att gå åt på det viset och då tog jag en taxi från t-centralen till hamnen. Aldrig i världen att jag skulle släpa på allt en sålång väg eller på någon buss eller så, stod dessutom på nätet att det skulle kosta mycket mindre än vad det gjorde men jag kom ju fram i allafall fastän jag kände mig lurad... Han som körde var dock helt trevlig.
Jag anlände på terminalen c. 1 och en halv timme före ombordstigningen så hade gott om tid att få biljetten och finna en bra sittplats att vänta på.
Vid ombordstigningen hade dom en noggrann granskning, man skulle visa pass (id) och biljetten. blev dock fast då mitt namn var felskrivet så hamnade på granskning då dom inte förstod varför jag inte hade skrivit mitt namn rätt och så var det konstigt att jag hade så mycke saker. Fick visa bokningsbiljetten och förklara för dem att det var skolan som bokat och att jag varit på utbyte i Oslo. tog c. 15-20 minuter med förklaringar och utredande förrän jag fick gå ombord. Som tur så var jag ute i tid får man ju bara säga. Skulle inte varit något problem om dom inte hade haft en så noggran kontroll på boardingen. Väl ombord så var jag brevid/ovanför bildäck. Måste medge att jag aldrig varit så långt ner på en båt och ljudnivån var mycket mer än vad man kunde föreställa sig. Men jag hade en tv så det var bra. For till taxfree och handlade lite godis och så gick jag till baren och lyssnade på båt-bändet en stund före jag bestämde mig för att gå och lägga mig.

Följande morgon så kom jag igång helt bra. Åt några karameller som morgonmål (hälsosamt jag vet men hade inte råd att gå till buffén eller såå) medan jag lagade mig färdig och kollade på Fran the nanny,  eller vad nu prugrammet heter. Plockade ihop mitt och satt lugnt och väntade på rummet framtills man fick gå av båten.

Väl i åbo fick jag vandra en bit till svärfars bilen då han var och lossade ett lass. Det typiska var ju att det stod tre karar och bara kollade då jag försökte få upp mina "små" väskor i slastbilshytten... Typiskt karar säg. En stund senare kom svärfar ut och sade att det nog kommer ta en stund så jag lutade sätet bakåt och sov en stund. Då det var färdig lossat så åkte vi till sjömansparkeringen och böt till en personbil som vi sedan åkte upp med. Det var riktigt kul att umgås på tumis med svärfar, det är sällan man får kvalitetstid såhär i allafall så helt kul. Vi åkte så långt som hem till svärföräldrarna där jag äntligen kl.1 åt morgonmål och vi satt och diskuterade resan och hur allting hade gått.

Ungefär halv 3 så kom min svåger och kastade hem mig den sista sträckan. Sambonhade precic vaknat så fick umgås med honom en liten stund förrän han åkte iväg och jobbade natten. Så fick jag ju skrapa om kissen.

Så där har ni gott folk. Resan började 11:32 och ca. 15.10 så var jag hemma i egen bostad med "familjen" igen!

Likes

Comments