Header

Internationella kvinnodagen till ära tänkte jag prata om något som i allmänhet förväntas av kvinnor: Att sminka sig.

På grund av väldigt intressanta och tankeväckande kurser i studierna har jag den senaste tiden börjat fundera på något som jag aldrig riktigt reflekterat över. Varför sminkar jag inte mig? Det är ju en så naturlig del av mångas liv, varför har det aldrig kommit naturligt till mig? Hänger det ihop med att jag inte heller dricker alkohol eller svär? Vad har hänt till mig som gjort att jag aldrig blivit intresserad av saker som de flesta andra blir? I lågstadiet blev jag nästan arg på mina kompisar när de började sminka sig, för jag tyckte att det förändrade hela deras personlighet. Istället för att själv också börja sminka mig, haha.

Ju mera jag tänker på det, desto konstigare känns det. Jag har ju till och med fått höra hemifrån att jag borde börja sminka mig. I mina tonår led jag av ganska stark akne, och det känns konstigt att jag aldrig började sminka mig för att dölja den. Då hade jag sluppit alla kommentarer. Barn frågade mig varför jag har så många prickar i ansiktet, och sa att de själva inte vill få såna när de blir äldre. Familj och släkt var mera bekymrade över min dåliga hud än jag själv var. När jag var till läkaren för en helt annan orsak skrev han ut salvor och mediciner för att förebygga akne UTAN ATT JAG ENS BAD OM DET. Han tyckte bara att ingen ska behöva lida av så mycket akne som jag hade. Varför led jag inte så mycket av den som jag tydligen borde? Varför började jag aldrig sminka mig för att dölja min dåliga hud?

De få gånger som jag använt smink har jag fått otroligt mycket kommentarer om hur söt, fin eller snygg jag är. Kommentarer som jag annars får väldigt sällan. Gångerna som jag tänker på är gamlas dans, studenten och mina bilder från Model lab, ett tillfälle där jag blev sminkad och fotograferad av proffs. Andra tillfällen som jag sminkar mig är för dansuppvisningar. Varför började jag aldrig sminka mig för att få flera komplimanger för mitt utseende? Det är ju ganska känt att människan är en uppmärksamhetstörstande varelse som vill bli omtyckt.

Jag har faktiskt inget svar på frågan. Jag har ingen aning om varför jag aldrig lagt så mycket vikt vid utseendet. Jag har ingen aning om varför jag inte gått igenom samma osäkerhet gällande min kropp som många av mina vänner gjort. Jag har ingen aning om varför jag tycker att det känns onödigt att sätta ner pengar och tid på att sminka sig - varför inte bara vara som man är? Jag har ingen aning om varför jag inte känner något behov av att sminka mig.

Jag tycker till och med att det är helt roligt med smink ibland, så nuförtiden sminkar jag mig faktiskt lite till fester ibland, men då är det nästan bara maskara. Jag är ju så otroligt dålig på att sminka mig också, haha, eftersom jag aldrig gör det. Men sen tycker jag att det är riktigt jobbigt att tvätta bort det efteråt, kanske det är därför jag inte sminkar mig? Haha. Kanske allting bara beror på lättja. ;)

Hoppas att ni har en bra dag, och fortsätt kämpa för jämställdhet! Och våga stå emot trycket som säger att alla kvinnor ska vara utseendefixerade. Vill du sminka dig - gör det! Men har du inget intresse för det - låt då bli. Du är fin som du är.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Liknande inlägg