Då snubblade man in igen på bloggen för andra gången för i år, om tant inte missminner sig.

Vardagen för mig har med milda ord inte varit den bästa, åtminstone inte början av året. Men allt tog en vändning till det bättre i början av maj.

Sedan dess har man sakta men säkert byggt upp sig själv igen. Så från att vara en hagga utan motivation och ork som vaggar fram och tillbaka i gungstolen och väntar ut sina sista dagar, har man gått till att vara sitt gamla muntra och påhittiga jag igen och inväntar en ny morgondag med öppna armar (även fast energin inte hänger med alla gånger haha).

Så vad kan man utöver detta dela med sig må ni tro?

Jo, för cirka fyra år sedan införskaffade jag en gammal LP-byrå. Köpte loss den för ynkliga fyrtiofem riksdaler på Erikshjälpen i min lilla hemstad ( som för övrigt står i mitt "fina" och absolut-inte-överfyllda-förråd med funktionen att hålla ordning på alla mina mappar, lexikon och böcker ).

Vad kan vara så märkvärdigt att skriva ett blogginlägg om en gammal byrå kanske ni undrar nu?

Något som jag ej ännu hunnit nämna var att den billiga byrån innehöll en skatt, eller ja, i mina ögon eller skall jag säga öron var det som så..

Den var fylld nämligen med en massa kasettband, som fungerar(!)
Hade helt glömt bort de faktiskt men blev påmind av min mor idag, då man ställde en liten halvdum fråga vad det rektangulära hålet på instrumentbrädan på min bil var för något.
Kan i mitt försvar tillägga att jag sällan tillbringar långvariga stunder i bilen.

Efter ett tag av rotande i lådor hittade man några godingar och på vägen hem från mors hus kunde man inte låta bli att starta kasettbandet med Rick Astley.
Ni ska bara veta vilket glädjeskutt mitt tanthjärta gjorde när man inser att låten den förra ägaren lyssnade på senast var Never gonna give you up...

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Fredag den trettonde och återigen har jag, tant, haft alldeles för mycket att göra. Vi är inne på ett nytt år och det ser ut som man lär jobba bort det allra första månaderna, vilket har inte en stor betydelse då vintermånaderna är inte till min förtjusning.

Jobbar för övrigt minimum tio timmar per dag på jobbet, eftermiddag till sen kväll. Börjar känna att det sliter rätt hårt på kroppen och psyket, sedan att man fick influensan har inte jobbet direkt varit en dans på rosor. Ända sedan mitten av november har man varit sjuk till och från, men man stannade inte hemma ifrån jobbet i första taget.

Har saknat motivationen att dela med mig av alla roliga aktiviteter man gjort och allt man stickat, virkat och "pysslat" ihop här hemma. Har även lite renoveringsprojekt på gång hemma i lägenheten, men som tyvärr har blivit stillastående då jag inte haft någon ork i kroppen.
Önksar att min karl var lite händig men efter katastrof målningen av min fina kökssoffa har man förstått att så var inte fallet.. men, men, ingen är ju perfekt så att säga. Men allt har sin tid och rum det gäller bara att vara tålmodig så skall allt nog gå till sig så småningom.

Och ja, det blev ett litet sisådär halvtråkigt inlägg, men vad gör det om hundra år?


Likes

Comments

Långt span sen man skrev här återigen men så kan det vara när man har fullt upp! Eller om man helt enkelt inte har något internet till datorn...suck.
En glad nyhet angående internet är att en tekniker (peppar, peppar ta i trä) förhoppningsvis ska komma förbi på fredag och kolla upp problemet.
Sen en rolig grej jag gjorde idag var att anmäla min katt till en fototävling, dammade av den gamla systemkamera för några dagar sedan men tog inte tag i fotograferandet tills nu.

Så detta är min 2-åriga maine coon Zima-Lou Iska.

Hennes hud är rosa på grund av albinism

Hon är även döv, men ack så pratglad.

Detta är mina tre absoluta favoriter, kommer inte berätta vilken jag lämnade in som bidrag till tävlingen. Kan ju inte avslöja allt för mycket.
Så nu ska man bara vänta till slutet av månaden och se vad resultatet blir. Skulle vara jätteroligt att vinna, men med den oturen jag har så förväntar jag mig inte det haha. Fast man vet ju inte om man aldrig provar, eller hur?

Likes

Comments

Häromdagen fyllde lilla jag 21 höstar,
kan säga på en gång att jag inte känner mig så värst mycket äldre.

Eftersom jag jobbade samma dag blev det inget stort firande med familjen, men blev åtminstone firad av karln min.

Söt som han var klev han upp extra tidigt (han börjar jobbet 3 h innan mig) och gjorde frukost. Det var så gott och så gulligt av honom!
Fick även tre superfina presenter i form av ett stort set med tuschpennor i alla möjliga sorters färger, en jättemysig stickad oversize tröja med en stor lös halskrage och ett halsband från Edblads.

Det enda tråkiga var att man inte hann mera än att äta upp innan karln skulle strosa iväg till jobbet..

Sen idag har man iallafall förberett sig inför lördagens besök, har storstädat hela dagen varav morgonen börjades med tvättning och bakning i stora lass. Kändes som man var fast i köket mellan maskintvättarna.

Fick en sån söt liten pumpa igår som nu är en fin liten färgklick i köket.

Har prövat på några kakor jag i normala fall bruka köpa just på grund av lathet, blev inte dom finaste kakorna kanske men smakerna sitter åtminstone haha. På bilden ska de föreställa drömmar, upptäckte för sent att jag nog hade snålat lite på mjölet men trots att formen inte var önskvärd var dom otroligt spröda och mumsiga. (Gjorde även havreflarn men dem blev alldeles för fula för att vara fotovänliga haha)

Det är lite mer som ska bakas dock men det får man ta tag i imorgon efter jobbet, ska bara se om man orkar kliva upp 03:30 för det men det återstår att se.

Likes

Comments

Som rubriken lyder så har man vart utan internet (på datorn) ett bra tag nu, borde skaffa en annan bredbandsoperatör men är alldeles för orkeslös för tillfället. Har fått en så ihärdig förkylning som varvas av med feber och hosta.
Men som tur börjar man att pigga på sig och man har till och med ork att sitta och läsa och omvandla stickbeskrivningar så idag har ett nytt stickprojekt startats, jag har till störst del bara stickat enkla hängiga mössor och en liten babykofta sen sist man skrev något här.

Och jag har gått och kärat ner mig totalt i denna färgkulör på detta garn ( är snäppet mörkare i verkligheten).
Det är samma typ av garn som bäddkoftan stickades i och det är ett tjockt/tätt garn som är perfekt för kyla. Sparade dock aldrig banderollen till garnet så lär bli rätt jobbigt att försöka få tag i mer när det sista har stickats upp...
​ man får lära sig av sina misstag ibland.
 

Likes

Comments