View tracker

Den 5e april 2012 blev jag kallad till eksjö för att får veta vad som va fel. Redan när läkaren kom in i rummet så fattade jag att något va fel, han berättade att jag hade en tumör, det enda jag tänkte på va om den va godartad eller elakartad men han svarade mig inte, han berättade bara att jag skulle åka till Ryhov den 17 april för undersökningar, så det vara bara att vänta in den dagen, det va sömnlösa nätter tills den dagen va där.. när jag berättade för nära och kära att jag hade en tumör och att dom inte visste om det va en elakartad så ville alla lugna mig genom att säga att det är ingen fara, du ha inte cancer, du är så ung för det, men man känner bäst sin egen kropp och jag visste att något va fel, jag va säker på att jag skulle ha cancer men jag kunde inte tro det för jag va ju bara 16 år, jag kan ju inte får cancer..?!  Men dagen kom och när jag klev in innanför dörrarna på dagvården på Ryhov så hade jag ont i magen, jag va så sjukt nervös, jag visste bara att jag skulle dit och göra massa undersökningar. Jag fick ett rum och en sköterska kom in och sa att vi skulle ta blodprov och kolla blodtryck, och jag som hatar det va så nervös så jag började prata och ställa frågor, jag visste inte då att jag hade cancer men jag ställde frågan "om jag skulle får cellgifter, kommer jag tappa mitt hår då??" hon svarade bara "ja Vendela du kommer tappa håret" då fattade jag att jag hade cancer, blodtrycket blev helt fel vilket inte är så konstigt jag hade ju precis fått en cancer diagnos slängd rätt i ansiktet. jag fick genomgå en massa undersökningar, dom kollade hjärtat med EKG, skeletteundersökning, hörselprov och så va det fler undersökningar, till sist så fick jag träffa en läkare som berättade vad jag hade för cancer, jag hade fått alveolärt rabdomyosarkom, ett namn jag inte ens kunde uttala, en sjukdom som jag inte ens visste fanns, jag hade hört andra namn på cancer som är vanligare. Jag visste inte då att det va en början på något nytt, ett helvete som inte trodde fanns..! Jag fick veta att jag skulle göra en kontrast röntgen dagen efter och att jag sen skulle får komma till Drottning Silvias barn och ungdoms sjukhus i Göteborg den 19e april.  När jag åkte hem ifrån Ryhov så snurrade hur mycket tankar som helst i huvudet, det gick ju inte att fatta att jag hade cancer.. En av alla tankar va ju självklart om jag skulle överleva detta, jag skulle behöva kämpa mot en sjukdom som kunde kosta mitt liv.. Ingen visste hur det skulle sluta.. det va bara vänta och se hur medicinen skulle bryta ner tumören!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Det va ett tag sen jag gjorde något inlägg här, hade som sagt tänkt att lägga ner bloggen, men jag har tänkt om för jag ser det här som en bearbetning efter allt det jag gått igenom. Jag har tänkt att blogga om min resa, hur det va att får ett cancer besked som chokade alla i min närhet. Men framförallt så kommer jag berätta om hur det är att vara i denna situationen som ung, nyss börjat leva livet men allt får plötsligt ett stopp när cancern tränger sig på. Jag vet att jag är långt ifrån ensam om att känna såhär, men ingen skulle förstå hur det verkligen är om man inte gått igenom det själv. Cancer är en sån jävla grym sjukdom, en sjukdom som vi ofta är rädda för att möta, en sjukdom som tränger sig in i folks liv och vänder helt upp och ner, den får människor att sväva mellan liv och död, folk mister dom människor som betyder allt för dom!

2012 va ett år i helvete på ren svenska! Men jag avslutade 2012 med underbara personer som bryr sig och älskar mig för den jag är, med eller utan hår, med eller utan cancer, dom som ställer upp i vått och torrt! Dom personerna går jag genom eld för! dom skulle bara förstå vilken stor plats dom har i mitt hjärta! 2013 kan inte bli sämre, jag längtar efter värmen, att får känna vinden ta tag i håret och gå och njuta av att det är sommar!

Likes

Comments

View tracker

Tack till alla som läst min blogg under denna tiden som jag bloggat men jag har bestämt mig för sluta blogga för jag orkar inte och jag vill inte längre. Jag håller på med min rehabilitering och det ta tid och jag vill bara vara Vendela utan blogg. För mig är det viktigt att bara vara Vendela, att folk ska se mig som Vendela. Cancern kommer följa med mig hela livet, det är inget man glömmer. Det är ett helvete jag gått igenom! Det är ett ärr som alltid kommer finnas med mig. Tack vare all sjukvård och alla som jobbar på Silvias barn och ungdomssjukhus som har fått mig att orkar med alla behandlingar, dom har varit ett stort stöd! Och såklart min familj och nära vänner och släkt som stöttat mig!

Likes

Comments

Har verkligen inte orkat blogga på ett tag, har så mycket annat att tänka på.. Dagarna rullar på och jag vill bara att tiden ska gå! Är trött jämt, spelar ingen roll hur mycket jag än sover men det är ju inte konstigt, har haft förjävliga behandlingar 6 månader med cellgifter och 28 dagar med strålning. Denna vecka så är det 6 veckor sen jag slutade med strålningen och biverkningarna blir bara bättre och bättre men det går med myrsteg och det är 4 veckor sen jag slutade med cellgifterna så snart kanske håret börja växa, och jag använder mitt medel för att ögonfransarna ska växa lite fortare. Åh längtar tills jag får se ut som Vendela igen, hatar alla speglar, det gör ont att se den Vendela som är där nu. Även att jag är färdig behandlad så är jag inte klar, jag har en lång väg att gå med rabelitering och att komma in i en vanlig vardag igen, jag ska orkar ta tag i allt med skolan. Många tror nog att så fort man är färdig behandlad så återgå livet till det normala med en vardag men jag kan säga att så enkelt är det inte, för man har ett stort ärr i hjärtat och det ta tid för det att läka, och kroppen måste får tid till att återhämta sig. Helst av allt vill jag bara att allt ska vara som vanligt. Hoppas Gbg hör av sig snart så jag får operera bort venporten och sluta med blodförtunnande sprutor och så är det en till undersökning som ska göras, skönt att slippa det! Så jävla lycklig över att jag har en familj som ställer upp och gör allt för mig! Likaså nära och kära har också gjort otroligt mycket för mig vilket är guldvärt! Har inget mer att säga, blogga när orkar eller när jag har något att skriva.

Likes

Comments

Har verkligen inte orkat blogga på ett tag. Sover nästan hela dagarna, är trött jämt, spela ingen roll hur mycket jag än sover så är jag alltid trött och det kommer ju sitta i ett tag. Smärtan gå upp och ner, vissa dagar har jag skit ont och vissa dagar känner jag inte så mycket. Men idag så blev äntligen den där MR-röntgen gjord, det tog över 1 timma och det är trångt och jag hatar trånga utrymmen så jag bad om lugnande, jag älskar stesolid, höll på att somna när jag låg där. Nu skickas bilderna till Gbg så hoppas jag att det inte finns något att se på bilderna! Planerna ändrades för denna veckan.. blir bara en undersökning denna veckan i Gbg och jag får inte plocka bort venporten för att jag hade infektionen förra veckan, värdena måste bli bättre, så känns lite surt men hoppas det går att ta bort den snart !

Likes

Comments

Jaha.. Då blir det ingen MR-röntgen imorgon bara för att jag ligger här på ryhov. Mitt CRP va ju på 177 igår och när dom tog prover idag så ligger dom på 200, dom ska ju bli lägre och inte högre.. Men dom andra värderna börja bli bättre. Jag skulle kunna får göra min MR-röntgen här på ryhov men jag vill göra den i Eksjö för hon som är på röntgen är jätte gullig och hon vet att jag inte tycker om det. Så jag får göra den nästa vecka på tisdag. Annars har jag sovit nästan hela dagen för jag har så ont.. Fy fan 2 månader kvar tills det börja vända.... 2 månader och det känns som en evighet..!

Likes

Comments

Har haft sån jävla smärta sen i lördags och idag så åkte vi in så har fått mycket morfin men ska får ännu mer om en stund, skönt när smärtan försvinner och man får känna sig lite hög. Sen så ska jag får blodtransfusion, först va det tänkt att jag skulle får åka hem efter det men nu när CRP ligger på 177 så måste jag får antibiotika igen.. Jag orkar inte med det här, kan inte bara får gå framåt nu, det är ju så mycket planerat inför nästa vecka och jag hoppas att dom fortfarande kan göra det. Låg inne 24 dagar i bara september och det räckte.. livet blir inte riktigt som man tänkt sig när man har cancer. Jag är trött irriterad och arg för massa saker.

Likes

Comments

Minns inte när jag sov en hel natt utan att vakna och har ont, rullar på tabletter hela tiden bara för att smärtan ska va lite nere. Men idag är en sån där skit dag då inget funkar.. Har haft dom här biverkningarna sen ett antal veckor tillbaka och kommer får har det ett par veckor eller någon månad till. Men det tar tid för kroppen att läka efter allt den utsatts för, jag har ändå haft en ganska lindrig behandling jämfört med många andra vilket jag är glad för, jag har mött så många som går igenom cancer men alla har sin egen historia, det gör ont att höra dom, det är sjukt att man ska behöva gå igenom det här som barn! Bara jag får slippa mina smärtor så ska jag försöka komma tillbaka till ett någorlunda normalt liv efter allt det här. Jävla äckliga cancer!!!!!!

Likes

Comments

På onsdag ska MR-röntgen göras, usch hatar att ligga i den där tunneln, det är trångt och det låter, jag hatar trånga utrymmen. Tur ändå att huvudet slipper vara i maskinen. Det kommer nog ta någon timme och bilderna brukar vara 6 min.. Det spelar ingen roll att jag redan vet att tumören är borta eftersom dom inte kunde se den under förra röntgen i juni så är jag nervös, jag behöver nog höra det att den inte finns där. Sen skickas dom upp till Gbg så läkarna får kolla på dom. Jag bara hoppas att det inte gå att se något! Och v43 så ska jag upp till Gbg på undersökningar, så jag hoppas att det också visa bra, är nervös inför allt som ska göras, bara hålla tummarna att dom inte kan se något! Men det ska bli skönt att får undersökningarna gjorda och att plocka bort venporten och jag ska får sluta med inohept sprutor eller blodförtunnande sprutor. Så hoppas jag att alla smärtor försvinner snart, börja blir riktigt trött på att har ont överallt. Längtar tills allt börja gå tillbaka till det normala.

Likes

Comments