Det här är min plats att uttrycka mig. Rensa hjärnan, samla tankar, få filosofera fritt. Jag skriver anonymt för att jag ska kunna ta med detaljer och beskriva utförligt utan att någon blir träffad, utan att bli dömd. Texterna är till för min egen skull, för att få rensa mina tankar. Ni är välkomna att läsa om ni känner för det.

Just nu är jag uppslukat av ett litet killdrama "ytliiiiiig" skulle folk kalla mig om de visste vem jag var, men det gör ni inte. Så jag har fått en kärleksförklaring av en kille, en annan tror att jag är intresserad av honom och den tredje tycker jag om. En av dessa killar ska jag träffa i veckan och tyvärr är det inte han som jag faktiskt är intresserad av (Det låter helt korkat när jag skriver det haha) Detta är självklart inte ett problem utan bara lite drama i vardagen, och såklart något att tänka på under lektionerna...

Jag jobbar just nu på att försöka reparera mig själv från en kille som förstörde mig väldigt mycket. Han förstörde min självkänsla och jag förlorade mig själv och mina värderingar under tiden jag var umgicks med honom. Jag kände honom inte alls länge, men det räckte för att det skulle lämna ärr. Jag blev utsatt för härskartekniker och manipulation. Jag ska berätta en sak om ärr, de kommer aldrig läka men det hindrar dig från att få ett sår på samma ställe. Tro mig, jag har aldrig lärt mig så mycket om mig själv som under denna perioden i mitt liv. Vill bara tillägga att killen inte är mitt ex utan han lyckades förstöra för mig utan att vi ens blev tillsammans.

Jag älskar att plugga! Ja tänk, ni läste rätt. Att plugga mycket inför ett prov och sedan kunna sätta sig på provet och ha så mycket information i huvudet och bara skriva ner allting och filosofera kring betydelse, konsekvenser, detaljer osv är en härlig känsla. Att få tillbaka ett prov med bra resultat är det som driver mig. Jag älskar att lära mig. Jag älskar kunskap. Kunskap är makt.

Jag festar inte, röker inte, blir inte full. Vet ni, jag har roligt ändå. Jag pluggar, läser, lyssnar musik, gör musik, umgås med människor och dricker smoothies istället för alkohol och jag har ändå ett roligt liv. Alla har motgångar, vissa större än andra men jag mår bra ändå.

Jag är besatt av uppmärksamhet, men diskret. Tänk efter, är du? Gillar du när någon tittar på dig lite för länge? Tycker du om att få beröm när du gjort något bra? Gillar du att få likes på din instagram? Får du en liten självförtroende boost när du går i korridoren med klackar och folk tittar på dig? Det gör jag. (okej, den sista var lite random). Jag tänker nu officiellt erkänna att jag gillar uppmärksamhet. Kan ni känna igen känslan att ni kanske är lite mer högljuda, skrattar lite högre eller låtsats vara omtyckt när någon ni tycker om sitter i rummet. Så känner jag väldigt ofta.

En annan sak jag är beroende av är att vara omtyckt. Jag HATAR att jag mår så fruktansvärt dåligt om någon tycker att jag är dryg, jobbig, taskig osv. Jag klarar inte av känslan av att nån annan inte gillar mig. Jag hatar det men jag kan inte göra något åt mina känslor. (Min favoritgrej att säga till killar när jag inte tycker om de tillbaka "Tyvärr kan jag inte styra mina känslor" haha, varför är jag så random? ingen bryr sig)

Nu ska jag faktiskt sova men ha det så bra

/En dag ur ungdomen

Likes

Comments