Header

Hej allihop! Idag är det fredag igen och vecka 32 är här!🌸 Nu är det ju bara 7 veckor kvar till vecka 40, känns så mysigt och tiden bara rusar iväg! Nu är det inte länge kvar tills vi får kramas, pussas och mysa❤️ Snart får jag se hur fin du är, se dig skratta och le❤️ Längtan är enorm efter dig!

Sammandragningarna och värkarna fortsätter, men för varje dag som går så blir världen utanför säkrare för dig och du blir starkare så att du kan klara av det, om du vill komma ut tidigare 🌸 Man kan ju aldrig veta om det blir några veckor för tidigt eller inte, men för att vara på den säkra sidan har jag börjat redan nu att plocka fram saker inför BB- väskan, inte riktigt klar än men det är på gång i alla fall 😊

Du är mitt allt❤️ hopps du har det bra där inne ❤️

Och hoppas ni får en super mysig helg!!!😊

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Hej allihop! Hoppas allt är bra med er och att ni njuter av solen! :) Jag kom in i vecka 31 i fredags och dagarna som går nu är otroligt jobbiga enligt mig, magen är tung, tröttheten kommer, illa måendet är brutalt och jag längtar verkligen till bebisen kommer ut nu! Jag har fått lära mig att det är vackert att vara gravid men hur blir det då när man inte ens känner sig vacker? Är det andra som ska avgöra vad jag ska känna och inte? Är det inte viktigast att kvinnan känner sig vacker? Förlåt men jag förstår inte.... Varje gång jag ser mig utan kläder i spegeln så fylls mina ögon i tårar, jag känner inte igen mig själv... Tycker det är enormt jobbigt när människor påpekar min mage, när jag hör människor säga till mig att magen har blivit så stor eller orden som, har du tvillingar i magen? Vet att dom inte menar något illa men det trycker ner mitt självförtroende... Mina kläder är alldeles för små, jag kan inte ha dom kläder jag hade förr och det blir ju bara ännu jobbigare. Ska jag bara inbilla mig att jag är vacker och leva i en värld då jag ljuger för mig själv, är det så man ska göra? Eller är jag en jätte hemsk blivande mamma som har dessa tankar? Förlåt igen men jag kan fortfarande inte förstå våra normer i samhället... Dessa tre bilderna jag har lagt upp så är den första bilden innan graviditeten, den andra är i vecka 10 och den sista i vecka 31, det är en stor skillnad enligt mig och det är jätte jobbigt! Känns som att det är en helt annan människa på den sista bilden. Vet inte va jag ska göra men det kanske bara är alla mina hormoner som gör mig galen! Vet att detta inlägget är sjukt negativt, men låt oss gravida vara negativa ibland! Allt är inte positivt och så bra hela tiden! Jag lovar dig... Det är inte lätt att vara gravid hela tiden! Tolka mig inte fel nu, för jag älskar den lilla bebisen över allt annat och jag ångrar verkligen inte att jag blev gravid, det är bara hur samhället fungerar som gör mig frustrerad! Jag och lillen kommer fixa detta! <3

Likes

Comments

Hej allihop! Som rubriken lyder så har det hänt mycket... 28 mars då jag var i vecka 22+ så hade jag känt av värkar under dagen som gick då jag hade praktik, så direkt jag kom hem så la jag mig i sängen för att försöka lugna magen.... men smärtorna och sammandragningarna blev bara värre och mycket tätare... Så tillslut beslöt vi oss för att ringa in till förlossningen då dom ville att vi skulle komma in direkt.
När vi väl kom fram till förlossningen i Karlstad så satte dom CTG på magen, tog blodtryck, puls och urinprov och allt såg bra ut men dom ville även göra ett vaginalt ultraljud för att kolla livmodern ifall det skulle vara något problem där.
Livmodern var stängd men tappen var förkortad... så jag fick en spruta med bricanyl i låret för att få minskade sammandragningar. Efter detta var vi tvungna att stanna på patienthotellet för att kolla livmodertappen dagen efter och ifall det skulle bli värre under natten.
Dagen där på gjordes samma undersökning och det hade inte blivit några förändringar.... så läkaren skrev in mig på BB's förvård för bevakning ifall det skulle komma en bebis. Direkt jag kom in på avdelning så fick jag en kortison spruta i låret för att barnets lungor skulle utvecklas snabbare.
Värkarna och sammandragningarna fortsatte och jag fick bara mer och mer sprutor för att minska dom... men efter 4 dagar inläggning så beslöt läkaren att jag äntligen fick åka hem, men jag skulle vara sjukskriven i minst 1månad på grund av hotande förtidsbörd,  och jag skulle komma på täta återbesök för att hålla koll på livmodern!

Nu är vi inne i vecka 29 och jag har äntligen fått komma tillbaka till skolan igen som känns underbart!! Men allt är såklart inte helt bra... värkarna kommer och går fortfarande, så vi får se hur det går och hur länge den lilla människan vill stanna kvar i min mage ❤️ Ju fler dagar som går desto större chans är det ju att den lille överlever ❤️❤️ Så klart bättre i vecka 29 än vecka 22 ❤️

Men jag hoppas att ni har en trevlig fredag ❤️❤️

Likes

Comments

Igår eftermiddag var vi på barnmässan, det var mycket att se på och mycket produkter att ta del av! Detta var uppskattat då vi fick 7 blöjpaket, många paket våtservetter, oljor, tallrikar och mycket annat! Så nu har vi en del nya saker till lillen❤❤Jag fick också möjlighet att hämta ut vårt startpaket från babyproffsen! ❤ och vi fick köpt en madrass till skötbordet! Så detta var absolut en givande kväll❤

Så just nu taggar jag för jobb och sedan lördags mys när jag kommer hem ❤ ha en bra helg allihop!❤❤

Likes

Comments

Hur gamla är du och din pojkvän?

Jag är 18 år och Robin är 20.

Hur fick du reda på att du väntade barn?

Jag tog ett graviditets test då min mens var sen.

Vilken vecka va du i när du fick reda på din graviditet?

Vecka 4-5.

Hur reagerade du på ditt positiva graviditets test?

Jag blev så klart super glad, men trodde absolut inte att det var sant så jag tog två tester till.

Hur berättade du för din pojkvän om att du var gravid?

När jag hade tagit testet så gick jag där ifrån ett tag, sedan när jag kom tillbaka och fick se två streck på stickan så skrek jag och bad han att komma, vi kollade bara på varandra och blev jätte glada.

Hur lång tid tog det innan ni bestämde er för att behålla barnet?

Både jag och Robin ville ha barn så det var ingen tvekan om att behålla det, men när veckorna gick och jag kom in i vecka 7-8 så blev jag jätte tveksam om jag verkligen ville ha barn, men jag ångrar dessa tankar idag!

Vem i eran närhet fick veta om eran graviditet först?

Det var min stora syster då hon och jag står väldigt nära och jag visste att hon kunde finnas där för mig både när det blev jobbigt och när allt var bra, hon fick faktiskt veta det samma dag :)

Hur gick ni ut med det offentligt

Jag var jätte ivrig med detta först, jag tyckte det var så jobbigt att behöva hålla en sådan sak hemligt, men efter ett tag så gick det bättre. Så i vecka 13-14 när vi hade fått en bra bild på lillen efter KUB- Testet så la vi ut bilden på nätet!

Hur lång tid tog det innan ni berättade för era föräldrar?

Det tog kanske 5-6 veckor, vi ville ju helst hålla det hemligt till vecka 12, men det gick inte så bra ;)

Hur känns det att ha ett barn i magen?

Det känns helt underbart så klart! Jag älskar att vara gravid och jag längtar tills att bli mamma. Och jag vet också att Robin längtar lika mycket tills att få bli pappa!

Har ni planerat några namn?

Ja det har vi, och det känns nästan som att namnet redan är satt på bebisen, vi är väldigt överens om just ett namn! :) Men vi har två andra också så vi får se när barnet väl kommer.

När är bebisen beräknad att komma?

Den 27 juli 2017! <3 :)

Likes

Comments

Lillen skrämmer mig där inne.... idag blev jag riktigt orolig då jag inte hade känt några rörelser i magen fören igår morse.. Och jag har känt sparkar direkt jag har satt mig ner innan. Så vi ringde in och fick komma på kontroll, som tur var fick vi se att hjärtat slog där inne så det var bara att åka hem igen❤❤ Du får inte busa så med oss och göra oss så oroliga 😌
Men vi älskar dig lillen❤❤

Likes

Comments

Hej hej! Igår fixade vi en heldel i både barnrummet och i vårt sovrum, trots min förkylning som aldrig släpper.... Förkylningen blev ju inte bättre av att vara så aktiv kan man ju säga, men jag försökte ändå 😊 Resultatet blev inte som jag hade tänkt, men det är en början i alla fall då jag vill ha allt klart på samma dag!

Idag bestämde vi oss för att ta en promenad med min syster och hennes underbara små barn!❤❤ Det var super mysigt att få träffa dom igen och det var ett tag sedan man fick litet tid över för att bara vara ute ett tag.
Denna helgen är jag ledig så jag passade på att få njuta lite av solen 🌸

Men nu väntas bara en lördags kväll full med mys och bara vila för att försöka att bli frisk igen! ❤
Önskar er också en mysig lördag! Kram kram❤❤

Likes

Comments

Hej allihop! Idag går vi in i vecka 22❤ känns underbart så klart. Vi har också fått reda på om det är en flicka eller pojke som gömmer sig där inne! ❤💙 Det är ju aldrig 100% säkert men dom såg det väldigt tydligt på ultraljudet och det var det vi misstänkte 😉

Jag hittade också två jämförelse bilder på min mage, den första är från vecka 8 och den andra är vecka 20, men nu är den ju ändå lite större! Så sjukt vilken skillnad det är!! Går inte att förstå enligt mig att magen kan växa så mycket på bara 12 veckor!!🙈🙈 Men det är ju också extremt mysigt att ha en riktig bebis mage ❤

Igår fick både jag och Robin uppleva något jag har längtat efter super länge..... Vi fick se bebisens sparkar utanför magen!!! Så underbar känsla❤ Varje gång jag känner sparkarna på min hand så får jag tårar i ögonen för att jag blir så glad❤❤ Lilla du där inne❤ Vi älskar dig redan galet mycket❤❤

Hoppas vi hörs snart igen! En liten uppgradering blev det, men det finns så klart mycket mer att berätta 😉 ha det så bra❤ Kram!!

Likes

Comments

Igår var vi hos barnmorskan och lillen där inne visade barnmorskan hur fint hans/hons hjärta slog ☺ hon såg också dina sparkarna på min mage❤ Sparkarna blir bara mer och mer tydliga och känslan är obeskrivligt underbar! Vi älskar dig❤

Har också fått tillbaka urinvägsinfektionen igen, det känns ju sådär men hoppas det blir bättre 😊jag tar detta lätt för din skull och bara du mår bra där inne så är jag nöjd❤

Och imorgon taggar vi för att gå in i vecka 18!!! Det går mycket snabbar nu än va det gjorde för 5-10 veckor sedan känns det som iaf 😉

Hoppas ni alla mår bra! Kram❤❤

Likes

Comments

Idag är det den 14 februari, alla hjärtans dag och..... idag skulle vi fått träffa vårt förlorade barn💔

Den 1 juli åkte vi till akuten på grund av kraftiga smärtor i magen, vi blev inskickade i ett rum i timmar, då tillslut en jätte stressad läkare kommer för att göra en gynekolog och ultraljuds undersökning på mig, jag fick höra den lilles hjärta och även se de lilla livet där inne. Det tog ca 2 minuter då hon säger att jag har drabbats av en infektion i underlivet och att jag ska ta antibiotika. Sedan blir vi lämnade kvar i rummet igen.

När vi kommer hem så hämtar vi ut medicinerna och jag läser på om tabletterna om graviditet och de står att det ska undvikas då det finns risk för missfall, som de även gör om man har denna infektion, så jag tar dom i tre dager.

Den 5 juli åker vi till akuten igen då besvären inte försvunnit, dom gör en undersökning och jag hör läkaren säga "jag ser ingen hjärt aktivitet" allt blir bara svart... jag känner att tårarna börjar komma men jag orkar inte gråta, jag vill bara försvinna under jorden, jag vågar inte heller tro på honoms ord, för 5 dagar sedan hade jag ju hört och sett hjärtat slå! Detta stämmer inte!!

Han gav mig en tid om 2 dagar för att säkerställa om det är ett missfall eller inte.

Den 7 juli åker vi in på den bokade tiden, jag är helt bestämd på att vi kommer se hjärtat slå! Jag kan inte föreställa något annat! Men tyvärr.... så fanns det inget....
Så jag fick med tabletter hem som jag skulle ta.

Kvällen den 7 juli så klarar jag inte ta tabletterna då jag fortfarande inte trodde att det var sant... så jag somnade...

Den 8 juli klockan 05.00 vaknade jag... jag har brutala smärtor i magen och vet inte vart jag ska ta vägen... jag har helt ensam... jag förstod ingenting, tillslut satte jag mig på huk i ett hörn.... och då kom något sakta men säkert.. jag började trycka och då kom fostrets döda kropp ut...

Du kommer aldrig bli glömd! Vi älskar dig otroligt mycket!! Våran lilla ängel där uppe! ❤ denna dagen är din❤ vi tänker på dig❤

Jag önskar med hela mitt hjärta att denna graviditet kommer gå bra och att vi får träffa dig vid liv den 27 juli då du är beräknad❤ mina älsklingar ❤

Ett missfall går aldrig att glömma....

Och så klart så hoppas jag att ni alla har haft en super mysig alla hjärtans dag❤❤

Likes

Comments