Min lilla prins växer så det knakar och för varje dag som går hittar han på något nytt, utvecklar nya kunskaper, små men ändå kunskaper. Att se den förändringen är så otroligt häftigt, spännande och inspirerande. Han utvecklas i sin EGEN takt, och fyller oss med glädje och trygghet varje dag. Att bli mamma är en sån obeskrivlig känsla, en helt magisk grej som man bara förstår när man själv är där. INGEN kan någonsin beskriva hur det verkligen är och det är bara din egen bild, känsla och uppfattning som har någon som helst betydelse.

Att bli mamma är inte heller alltid så himla lätt. Man stöter dagligen på olika sorters oro och känslor som man inte kan kontrollera. Andas han inte lite konstigt nu?! Varför är han röd där?! Vad är det för en prick?! Mår han bra, är han frisk?! Utvecklas han som han ska?!

Tusentals frågor snurrar och alla andra runt omkring verkar ha just det svaret eller just den kunskapen som du saknar?! Åtminstone så känns det så. Alla andra har ju alltid svar på tal, i alla fall på Facebook och alla dessa mamma-grupper som existerar. Grupperna är jättebra när de används till det som de är till för - att stötta och finnas till för varandra, med egna erfarenheter och tips och råd. Men så finns det alltid dem där "mammorna" med sina pekpinnar. "Såhär ÄR det, det vet jag pga bla bla bla" och har någon en motfråga eller motargument så avvisas det oftast med påhopp, kränkningar och fula ord?! Vad är det om?!

Jag vill, här och nu, ge ETT ENDA råd till ALLA mammor där ute, oavsett ålder, bakgrund, nationalitet eller erfarenhet.

Följ ditt EGET hjärta, gör det som DU känner är rätt för dig, ditt barn och er familj. Lyssna till andras ord men ta till dig och anpassa det till er situation/tillvaro. ❤ 💪

Det är DU som är mamma till DITT barn, oavsett om det är du som burit barnet inom dig, adopterat eller hur du än fått ditt lilla kärleksknyte! Du ÄR mamma, det är du som lägger grunden och styr för ditt barns uppväxt. Det är DU som skapar en ny egen fantastisk människa, som kanske hjälper till att göra vår värld till en bättre plats en dag?

Ta vara på tiden ni har tillsammans, gör det som känns rätt för er, som fungerar i er familj och som tar er dit ni vill i ert föräldraskap och er relation. Barnen påverkas av ALLT i sin omgivning - de är som tvättsvampar som suger åt sig allt! ❤ Var rädda om dem, ta hand om dem, visa dem kärlek och godhet, uppfostra dem rättvist och kärleksfullt - på DITT eget sätt! 

❤❤❤

Inget är RÄTT, inget är FEL

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Nu närmar sig hösten med stormsteg och det innebär för många förskolestart och inskolning! ❤

För många känns det säkert både roligt och spännande men även lite ovant och läskigt - ska mitt barn vara hos någon helt främmande en HEL dag?!

Många föräldrar känner en oro inför första tiden på förskolan, eller vilken verksamhet barnet nu ska börja i. En oro över att barnet inte ska trivas, känna sig ensamt och otrygg. En oro att lämna barnet i någon annans ansvar i flera timmar. Medans andra känner sig helt trygga med att lämna sin barn och vet att de blir väl omhändertagna och har bra dagar varje dag.

En inskolning på förskolan är så mycket mer än att bara få barnet att lära känna miljön och känna trygghet.

Oftast handlar det mer om att få föräldern att känna tillit till pedagogerna, miljön och barngruppen. Föräldrarnas första intryck är det som sätter grunden för hur den fortsatta inskolningen kommer gå och sedan kommande tid på förskolan. Är föräldrarna lugna och trygga, kommer det att smitta av sig på barnet och visa barnet att här är du trygg. Barnet kommer då själv vänja in sig i miljön och barngruppen, hitta en stabil start och tillit till de vuxna. Det kommer göra att varje lämning på morgonen går smidigt, och varje hämtning likaså.



Här följer en lista på bra saker att ha med eller tänka på inför inskolningen:


1. Se till att du som förälder är lugn och rofylld första dagarna. Låt barnen utforska miljön och barngruppen på egen hand - försök hålla dig i bakgrunden och låt barnet styra. Tvinga inte barnet till någonting, vissa barn vill iaktta och studera innan de själva ger sig in. Vissa barn rusar direkt in och nästan "glömmer bort" föräldrarna direkt. Inget av det är fel eller mer "rätt". Alla barn är olika!

2. Prata med pedagogerna om era önskemål och funderingar kring inskolningen. Oftast är en inskolning på ca 2 veckor - med det är pedagogernas ansvar att anpassa dessa dagar efter ert barn och hur dess inskolning fortgår. Ni har rätt till både längre och kortare inskolning, ni har rätt till att styra och komma med egna önskemål. Men se även till att lyssna på pedagogernas råd och ta till er av vad de säger - de har oftast haft många inskolningar och vet vad som fungerar för barnen.

3. Om ni kan, och är 2 vårdnadshavare, dela upp inskolningen emellan er och försök ta varannan dag eller halva tiden var. På så sätt blir båda föräldrarna trygga och vana redan från start.

4. Försök ha ett färdigt schema för barnet så tidigt som möjligt. Pedagogerna uppskattar om ni tidigt vet hur barnet kommer att gå, hur långa dagar det blir och när hämtning och lämning sker. Vem som hämtar och lämnar är oerhört viktigt att ni VARJE dag berättar. Då kan pedagogerna prata med barnet om det under dagen och barnet är på så sätt mer förberett när det väl är dags. Tänk på att små barn inte ska ha "för långa" dagar på förskolan i början - försök att anpassa era scheman eller ta hjälp vid hämtning/lämning så barnens tid på förskolan inte blir för lång.

5. BARNETS KLÄDER! Barn utforskar och lär sig genom att använda alla sina sinnen - och det blir ofta både kladdigt och blött! Se till att det finns gott om extrakläder till barnet, både ytter-och innekläder och att ALLT är väl uppmärkt med märkpenna eller namnlappar, även nappar, strumpor, vantar, mössa och underkläder ska märkas!

Kläder som SKA finnas på förskolan VARJE dag:

> 2-3 uppsättningar sköna mjuka kläder som barnet kan ha inne, ex. leggings/mjukisbyxa + t-shirt/topp

> 4-5 par extra strumpor och underkläder

> 1-2 tjockare tröjor att ta på övriga kläder, om det blir lite kyligare. men för varmt med jacka

> 1 vindtät fleecejacka som kan användas som jacka när det är småkallt, eller extra lager under skaljacka.

> Skaljacka + byxor

> Vattentäta och gärna fodrade regnkläder + gummistövlar (även de märkta)

> 1 par extra skor/stövlar ifall barnet skulle blöta ner de ordinarie skorna

> Tunna fingervantar och tunnare mössa (till tidiga hösten)

> Regntäta vantar, fodrade eller med möjlighet att ha tunnare vantar under

> Tjocka vintervantar och tjock mössa som täcker öronen ordentligt (till sen höst/vinter)

> Halsduk eller halskrage (uppmärkt med namn)

> Varma täck-kläder, som gärna är vattentåliga. Overall är oftast bäst till de minsta barnen som inte rör sig lika mycket som de äldre. Två delat, jacka+byxa är bra till de lite äldre så de har möjlighet att ta av jackan om det blir för varmt för dem (se då till att ha tjockare fleece/tröja under)


Försök att ha som vana att VARJE dag kolla igenom barnets ALLA kläder och skor och uppdatera eller ta hem och tvätta om det behövs. Ett bra tips är att varje fredag, inför helgen, ta hem och tvätta det som blivit smutsigt. Se bara till att ALLT kommer tillbaka till förskolan efter helgen igen!

🍂🍁🍂🍁🍂🍁🍂🍁🍂🍁🍂🍁🍂🍁🍂


6. Försök att inte låta barnet ta med egna leksaker till förskolan. Det kan lätt uppstå konflikter då de andra barnen blir nyfikna och vill låna leksaken, det är lätt hänt att leksaken kommer bort eller går sönder och ditt barn kan bli "fäst" vid sin leksak och då inte ägna sig åt det material som finns i verksamheten. Många förskolor har speciella dagar där barnen får ta med en leksak och visa upp för de andra barnen.

7. Ha en tydlig och öppen dialog med alla pedagoger på förskolan. Ska ditt barn hämtas tidigare eller vad det än kan vara så prata gärna med flera av pedagogerna om det. Har ditt barn varit lite oroligt under natten - berätta det!

Allt som rör ditt barn och kan påverka det under dagen är det viktigt att pedagogerna vet om. Det blir mycket enklare för dem att hantera situationen om de vet om vad som ligger bakom.

8. Ta gärna med syskon vid hämtning och lämning någon gång ibland. Många barn känner en stolthet och lycka att få visa upp sina kompisar och saker som barnet brukar ägna sig åt under dagarna. Låt barnet få visa och berätta, både för dig som förälder men även sina syskon eller mormor/morfar eller farmor/farfar.

9. Se till att lämna och hämta på överenskommen tid. Har ni anmält att barnet hämtas kl. 15.30 så försök verkligen att varje dag hämta just 15.30. Barnen lär sig snabbt och har som ett sjätte sinne - de känner på sig när det börjar bli dags och vet att ungefär efter så lång tid efter mellanmålet kommer mamma eller pappa. Det är också mycket lättare för pedagogerna om barnet känner sig oroligt/ledset att prata om och visa på klockan att snart kommer mamma/pappa och hämtar dig. Det är okej att någon gång bli sen, vi alla är människor och kan inte kontrollera bilköer osv - men ring och förvarna så fort du märker att du blir sen!

10. Ta dig tiden att fråga och lyssna på barnet om hur dagen har varit. Visa intresse för hur barnet har haft det och försök att ställa olika typer av frågor varje dag - så du inte varje dag ställer samma fråga: "Hur har du haft det idag?"

Istället kan du fråga: "Hur har din dag varit idag?" (Berätta även hur din egen dag varit för barnet)

"Vad gjorde ni för roligt idag? Var det något som var mindre roligt tycker du?"

Försök alltså att variera dina frågor, lyssna noga och försök skapa en kommunikation kring detta med barnet. Det över barnets tal men även sociala förmåga - låt även barnet ställa motfrågor till dig och svara detaljrikt.

Barn är som tvättsvampar - de suger upp ALL information de får!

Prata mycket med barnen, om ALLT och ingenting, använd ett rikt ordförråd och förklara noggrant, lyssna och titta på barnet när det pratar och låt det ta sin tid att förklara saker och ting.


Hoppas du får någon nytta av denna lista - har du något annat som du tänkt på inför skolstarten? Kommentera och dela gärna min blogg



Likes

Comments

Här följer nu fler tips på pedagogiska leksaker och hur du som förälder eller pedagog kan anpassa miljön för det lilla barnet.



Aktiv lek är så oerhört viktigt för både de allra minsta barnen, men även de äldre, och i en tid full med mobiler, I-pad's och dator-/tv-skärmar så kan det vara svårt att aktivera dem små liven.

Ett tips är att locka till aktiv lek genom att ta fram NYTT roligt material, som du antingen har ett förutbestämt syfte med eller bara presenterar för barnet/barnen och låter de själva utforska materialet och skapa leken utifrån det.

Ibland kan det till och med vara så enkelt som att plocka ut något inifrån, ex. papper och pennor/kritor/färg och låta barnen skapa ute i det fria - lägg till lim och låt dem använda sig av naturens/trädgårdens material och skapa utefter det. Det blir ofta väldigt roligt och barnen skapar genom kreativ, aktiv, lek.

Just den AKTIVA leken är så enkel att få till även utan en massa material - använd er av naturen, gå ut i skogen och låt barnen utforska helt fritt! (Under uppsikt såklart!) Våga ta ett kliv tillbaka och låta barnen utforska helt på egen hand, låt dem känna sig fram och använda alla sina sinnen för att utforska den miljön.


Bollar är något helt fantastiskt som de allra flesta barn ofta hittar på väldigt mycket skoj med, oavsett ålder. Men istället för att köpa de klassiska bollarna, besök en djuraffär och titta på deras sortiment av bollar till hund/katt. Där finns det ofta en himla massa spännande material och färger som det lilla barnet kan undersöka och leka med.

Ni kan då prata om bollens färg, är den tung/lätt, mjuk eller hård, len eller sträv.

Med korgar eller hinkar så kan du även låta barnet träna sin förmåga att sortera - Den lilla bollen i lilla korgen, stora i den stora - eller varför inte tvärtom?!






Att läsa för barn, små som stora, är ett så enkelt sätt att träna barnets språk, utveckla fantasin och mycket annat. Det finns så många fördelar med att läsa för, eller med, barnen - ta den tiden!


Här följer ett litet tips hur du kan placera böckerna i barnets rum, eller på avdelningen på förskolan/skolan.

Istället för de klassiska bokhyllorna, där böckerna är placerade på rad med ryggsidan utåt, införskaffa "tavelhyllor" eller liknande hylla och placera böckerna med deras framsida SYNLIG direkt för barnet. Placera hyllan i barnets höjd så att det enkelt kan se vilken bok hen vill läsa, nå boken själv och även kunna ställa tillbaka boken snyggt igen.


Dessa hyllor finns bl a på Ikea, Lagerhaus, Åhléns, InochFinn och många andra butiker.

Vill ni ha fler tips eller råd kring pedagogisk lek? Eller hjälp med inredning av barnrummet eller avdelningen - Hör gärna av er med en kommentar eller mail så ska jag försöka hjälpa er så gott jag kan. ❤


Dela gärna vidare min blogg och kom gärna med förslag på ämnen att skriva om!

Likes

Comments

Här fortsätter nu min lista på pedagogiska leksaker och övningar. Alla dessa leksaker finns på bl a Ikea.

Barn är helt fantastiska på fantasilek och att hitta på olika historier att följa i lekens värld. Det finns liksom inga gränser, allt är tillåtet och vem som helst kan dyka upp var som helst.
Barn som leker "fantasilek" tränar på så många viktiga sociala moment som de kommer ha en otrolig nytta av i framtiden, inte bara i skolan eller tonårslivet utan även i vuxenlivet så småningom.

De övar sin sociala förmåga. De övar på sitt språk, ofta får de även automatiskt in tal och färger i leken, och fin- och grovmotorik.

Dessa leksaker är helt perfekta för just fantasileken, som är så viktig. Barnen kan leka allt från affär, café, familj. De kan åka på utflykt/picknick till ett magiskt ställe eller bara känna och se de olika formerna och färgerna på de olika föremålen.

Eftersom allt är i tyg så är det enkelt att hålla rent, maskintvätt, och barnet får inte i sig några gifter som ex kan hittas i vissa plastleksaker.

Låt barnen leka sina lekar helt utan några regler, låt dem sväva iväg i sin förtrollade värld och följ gärna med dem! ❤

Den här fantastiska tågbanan finns även den på bl a Ikea.

Även här får barnet träna:
fantasilek
det sociala samspelet
finmotorik (att passa ihop bitarna och få tåget att åka runt).



Hoppas ni får lite tips och inspiration från den här listan, som fortsätter i nästa inlägg. Tack för att ni följer, läser och delar min blogg! ❤

Likes

Comments

Om ni någonsin besökt en leksaksaffär, Lekmer, Babyshop, Jollyroom osv osv så vet ni att det finns en HEL uppsjö med leksaker till våra underbara barn. Både nödvändiga för barnens utveckling, men även en hel del meningslösa och rent av onödiga leksaker som egentligen inte har något syfte alls.

Framförallt små barn, behöver leksaker som stimulerar deras sinnen och utveckling. Leksaker där de får träna sin fin-och grovmotorik, känseln, hörsel, synen och ja egentligen alla våra sinnen.

Bara för att leksakerna helst ska ge barnet detta, behöver INTE det betyda att leksakerna är "tråkiga" för barnet och inte tilltalande. Det är viktigt att barnet själv lockas och finner en nyfikenhet kring leksaken, pusslet eller vad det nu kan vara.

Alla barn har OLIKA intressen, de dras till olika typer av saker.

Alla barn har OLIKA sätt att använda leksaken på.

Alla barn har olika lång koncentrationsförmåga, vilket innebär att de kan sitta olika lång tid med samma leksak, men få ut precis samma "träning" och övning av leken/arbetet.

Jag tänkte här tipsa om leksaker/övningar som jag anser stimulerar barnen på RÄTT nivå, (kommer ett inlägg inom kort gällande överstimulering) som lockar barnet till lekfull träning och förbereder barnet inför livet.

Här kommer en första lista på några saker som jag tycker är helt fantastiska och själv har sett att barn dras till och älskar att "jobba med".

Dessa övningar passar till lite mindre barnen, ca 1-3 år.

Liknande övning kan även göras med liten sked och små skålar.

Hur: Barnet öser ris, eller liknande, med hjälp av skeden, från en skål till en annan.

"Ösa och hälla"

Hur: Barnet häller ris, eller liknande, från en kanna till en annan.

Varför: Tränar Öga-hand koordination, finmotorik

IKEA är ett fantastiskt ställe att fynda och komponera olika typer av givande och lekfulla övningar till

barn i olika åldrar. Här följer några exemepel:

Till Vänster: Ett torn med lösa delar där barnet tränar öga-hand koordination, finmotorik (greppa), och storleksordning (se skillnad på delarna och placera dem i rätt ordning). Barnet har även chans att träna på färger och antal.


Till Höger: En låda med geometriska figurer där barnet tränar öga-hand koordination, finmotorik (greppa), geometriska former, färger och antal.

Nedanför: Köksredskap som tillåter barnet till aktiv fantasilek, eller möjligheten att få hjälpa till i köket med redskap anpassade för den lilla handen. Låt barnet vara med i köket och hjälpa till med matlagningen - de allra flesta barn ÄLSKAR att få va med!

Mer tips på fantastiska leksaker och övningar kommer i nästa inlägg - hoppas att ni och era barn får någon nytta av mina tips! 

Hör gärna av er om ni vill ha tips på någon speciell övning, lek eller leksaker till just ert barn/era barn.

Likes

Comments

Missa inte chansen att fynda!

Nu slår vi upp portarna igen efter en tids uppehåll, då vi fått tillökning i familjerna för 2 av oss i företaget! Passa på att fynda underbara kläder till 50-90%! Klicka in på hemsidan redan idag: http://www.wildandcute.nu


Som några av er säkert redan vet så är jag delägare i en e-handel där vi säljer helt underbara kläder till de allra minsta!

Vi hade länge drömt om att starta eget företag och när vi äntligen kom fram till VAD vi ville göra var det en självklarhet! En butik där vi får jobba med de allra minsta - barnen!

Hårt arbete och mycket slit ligger bakom men det är så himla roligt, nu är vi äntligen igång igen efter ett uppehåll då 2 av oss fått tillökning, med endast 7 veckors mellanrum! Helt underbart! ❤


Dela gärna vidare så fler får chansen att fynda dessa underbara kläder och kom gärna med förslag på hur vi kan förbättra oss!

Likes

Comments


Idag finns det så otroligt mycket åsikter om hur man är en "BRA FÖRÄLDER"?! Vad man ska säga, göra och visa sina barn och framförallt vad man INTE ska säga, göra och visa barnen. Men en bra förälder till ett barn, kan visa sig vara en riktigt urusel förälder för någon annans barn - alla barn är ju olika och behöver HELT olika förebilder och olika uppfostran i sina liv.

Däremot så blir det mer och mer tydligt att när man är ute bland folk, då måste man PRESTERA som förälder och vara den där PERFEKTA mamman eller pappan, som säger precis rätt saker till sitt barn, agerar helt pedagogiskt i alla situationer, helst utan att höja rösten och brusa upp osv osv.

Och ärligt talat, hur enkelt är det? Och VEM är det som avgör vem den perfekta föräldern för mitt barn är och hur denne ska vara?



Jag läste för inte alls länge sedan, i ett forum på kära Facebook, en het diskussion kring barn på restaurang och hur vuxna människor, då UTAN barn, menade på att "barnen störde" deras middag och att är man en familj med framförallt små barn så SKA man inte gå ut och äta på restaurang för att respektera "de andra utan barn". Redan där reagerade jag starkt och undrade hur dessa personer tänkte när de skrev dessa ord?!

Men det slutar inte där.

I kommentarerna så pågick det en ännu hetare diskussion - som jag inte förstår hur den ens uppkommit från början och överhuvudtaget existera...

Det var FLERA som menade på att föräldrar till barn med särskilda behov skulle absolut INTE ens tänka tanken på att besöka en restaurang?! Det var föräldrarnas "fel" att deras barn i fråga inte kunde, enligt dessa människor, bete sig "normalt" och att det då störde alldeles för mycket. Därmed var denna kategori av familj INTE välkomna, på ja, egentligen alla offentliga platser där det fanns en risk att barnen skulle störa?!

Jag förstår verkligen inte hur man som vuxen människa är funtad när man tänker och skriver såna saker? Jag hoppas att dessa, förlåt men HEMSKA, människor aldrig får egna barn! Egentligen är det ju faktiskt dem som borde stänga in sig och absolut inte vistas i offentliga miljöer.

Många reagerade ju väldigt starkt på dessa kommentarer och det var självklart fler än jag som ifrågasatte deras tankar och åsikter - visst, alla har rätt till en åsikt men snälla det finns väl en gräns?!


Det är skrämmande hur långt det har gått, och vad folk har för åsikter framförallt om familjer med barn. Att de har mage att inte bara tycka utan också kommentera och uttrycka sina åsikter på alla möjliga sociala medier, aldrig öga mot öga såklart!

Vem är de att tycka att du är en dålig förälder för att du gör på ett visst sätt, eller pratar på ett visst sätt till DITT barn?

Vem är de att anse hur DU ska uppfostra ditt barn?



Den enda personen som har rätt till åsikter om din uppfostran, ditt sätt att prata till ditt barn och hur du vill vara som mamma, pappa eller styvförälder är ENDAST DU!

Lyssna på andras åsikter - men ta till dig av de du känner är rätt för dig och ditt barn!

Våga lita på dina instinkter, åsikter och känslor - Våga vara dig själv, våga vara den förälder som du VILL vara och anser ÄR BÄST för ditt barn!

Det är bara du som vet vad ditt barn behöver.

Det är bara du som kan styra, så gott som du kan, hur ditt barn ska växa upp och sedan bli för person ❤

Likes

Comments

Den 25 mars 2017 föddes äntligen vår älskade lilla skatt, Vilmer! Precis som alla som själv fått barn säger, det går INTE att beskriva känslan när du ser ditt alldeles egna barn för första gången någonsin. Det är en känsla som inte kan jämföras med något annat och en känsla som länge kommer sitta kvar i dig, ren och skär LYCKA! ❤

Den första tiden är precis så som du förväntat dig, och samtidigt inte alls! Du lever helt och hållet i din alldeles egna lilla värld, din bebisbubbla och det enda som existerar just nu är DIN bebis. Stoltheten, känslan att snälla kan jag få visa HELA världen vilken underbar och fin bebis jag har, den enorma kärleken, inte bara till den lilla fantastiska varelse du har i din famn, utan även till den fantastiska människa som står bredvid dig i det här - din partner in crime som du bara känner ännu mer kärlek för! ❤ Troligtvis spenderar du, precis som jag, den första tiden som fastklistrad i soffan och det ENDA som gäller är bara MYS MYS och ännu mer MYS.

Den första tiden med bebis är helt MAGISK och ingen kan ta den ifrån er!


Precis så var den första tiden även för oss, dagarna bestod till största del av mysstunder och beundran över denna lilla krabat, få påhälsning av familj och närmsta vännerna och den helt otroliga känslan av att VI ÄR EN FAMILJ! Vilket än idag kan kännas svårt att förstå, vi två har blivit vi tre! ❤


När lilleman var omkring 12 veckor gammal, vaknar vi båda två upp i ett ryck, av att han ligger och kräks, ordentligt, och verkar ha svårt att få luft stundtals pga detta. En panikkänsla växer fram men vi försöker båda två behålla lugnet och tänka att det bara var en engångshändelse - han mår bra!

Det går en liten stund, vi somnar om alla 3, denna gång med Lilleman emellan oss i sängen, men vaknar lika snabbt upp igen av att han kräks på samma sätt, det rent av sprutar ur munnen på honom! Panik igen och denna gång lite svårare att behålla lugnet. Vi avvaktar en stund och det känns som att han trots allt verkar oberörd, han somnar lugnt om och verkar endast lite små tagen.

Tidig morgon vaknar vi upp igen, Joakim ska gå till jobbet och vi funderar fram och tillbaka om det känns rätt, verkar lilleman okej? Vi bestämmer oss för att allt känns ändå helt okej och att det säkert går bra under dagen. Jag matar Lilleman som visar tecken på hunger och vi somnar om, han i min famn och jag halvt sittandes mot sänggaveln som så många gånger förut. Men det går inte lång stund innan jag bestämmer mig för att lägga ner honom i sängen bredvid mig och somna om ordentligt. Men i samma stund som jag lägger ner honom, så sätter det igång igen, denna gång värre än tidigare. Det sprutar kräks ur mun och näsa på honom, han är helt slapp och väldigt blek. I panik ringer jag Joakim som tycker det är bäst att ringa 1177. Efter ett kort samtal med en urgullig kvinna där, går nästa samtal till min mamma - Vi rekommenderas åka in DIREKT eftersom han är så liten och troligtvis förlorat så mycket vätska under natten.

Snabbt packar jag ihop oss och klär på mig det första bästa jag hittar - iväg i bilen och hämta upp mamma på vägen, som så underbar som hon är ser det som en självklarhet att åka med till akuten - TACK och lov för det!

Väl inne på akuten så blir vi väl omhändertagna, redan i receptionen. Vi får komma in på ett rum på en gång och han undersöks samtidigt som läkaren ställer frågor till mig. Han har förlorat mycket vätska och de sätter igång dropp. Han undersöks flera gånger av alltid lika fantastiska och trevliga sjuksköterskor, läkare och allt vad de nu var. Man märker på honom att han inte alls mår bra, en blek liten kille som bara sover och är väldigt slö - men inga mer kräkningar!

Vi spenderar hela dagen inne på ett rum på akuten, precis utanför håller personalen till och man ser hur de hela tiden kikar in och vill bekräfta att allt är bra - både med mig och självklart med lilleman. Flera gånger kommer de in i rummet, ibland för att undersöka honom, kontrollera droppet, eller för att checka av mig och min oro. Aldrig har jag känt mig mer omhändertagen på ett sjukhus, bortsett från hans födelse som var helt fantastisk!
Han undersöks flera gånger och för att kunna utesluta både det ena och det andra så blir det även iväg på skiktröntgen och ultraljud - och vilken duktig liten kille vi har!

När kvällen närmar sig så får vi reda på att läkarna vill att vi ska stanna kvar över natten så att de kan hålla ett öga på honom, han blev inte bättre av droppet och verkade fortfarande väldigt slö. Vi blir inlagda på barninfektionsavdelning och i samma stund som vi kommer in på rummet märker både jag och min mamma av att han känns ännu blekare och otroligt slö - han bara hänger i man famn. Han har nu fått feber den lilla krabaten. En underbar norsk läkare möter oss på rummet och berättar om hur allt går till och fungerar på avdelningen - hon märker av att lilleman är slö men lugnar mig snabbt med att de har full koll och kontroll över situationen, men vid minsta lilla förändring så är det bara att ringa på dem så kommer de in och hjälper oss. Hon bestämmer att vi avvaktar febern, men bör ge honom lite mat.

I all den här stressen och oron, som självklart blir när ens eget barn är sjukt, så kan jag inte amma, det kommer ingen mjölk alls från brösten och en ond spiral har startat - känslan att inte kunna ge sitt barn mat är hemsk, och ännu värre när barnet är sjukt! Men tack och lov finns det något som kallas för Modersmjölksersättning och självklart hade de flera olika varianter på denna avdelning. Eftersom jag redan hemma, innan han blev sjuk, börjat känna mig otillräcklig och som att han inte blev mätt alla gånger, så hade jag läst på lite om alla olika sorters ersättning och bestämt mig för en som jag kände var bra för vår lilla kille. Men det som var mest jobbigt i det här var att de ville sondmata honom, alltså en slang genom näsan ner i magsäcken. När de väl skulle sätta den på plats, fick jag höra det värsta skrik jag någonsin hört - tårarna sprutar direkt och en ordentlig obehag känsla i hela kroppen får mig att helt släppa taget och lämna rummet. En av sköterskorna fångar snabbt upp mig och kramar om mig hårt - precis det jag behövde! Det där skriket skar i mitt hjärta och kommer eka i huvudet i många många år, och säkert kommer jag få höra något liknande igen, men jag hoppas jag slipper det så länge det bara går!

Tillslut kommer äntligen Joakim till oss och allt känns så mycket lättare, trots vetskapen att han inte får spendera natten med oss (men dock får stanna hur länge han vill). När vi sen var ensamma igen, jag och lilleman, kändes natten så lång och tung - det blev endast några få timmar sömn för mig, jag ville hålla stenkoll på min skatt och släppte honom inte ur min famn under hela natten.

Från det att vi blev inlagda på rummet tills det att vi lämnade sjukhuset, skulle allting noteras och vägas. Varje blöja skulle vägas, lilleman skulle vägas innan och efter matning och allting skulle skrivas ner. De ville se så att han ökade i vikt, även om det var med små små marginaler, och inte förlorade för mycket vätska.

På morgonen kommer Joakim tillbaka och allt känns så mycket lättare igen. Vi börjar se en förändring hos lilla Vilmer som verkar bli mer och mer pigg - ökar i vikt och får tillbaka sin naturliga färg igen. Det konstateras tillslut att det endast är ett otäckt magvirus som han dragit på sig, varifrån kan ingen veta, och vi får åka hem om vi känner oss trygga med det. Den känslan när läkaren berättar det och vi samtidigt ser att han verkar må bättre, en otrolig lättnad!

Vi packar ihop oss, meddelar familjen att vi nu är på väg hem och väl hemma myser vi ner oss i soffan, bara vi 3 ❤



När jag blev mamma så förstod jag att självklart kommer han bli sjuk, vi kommer besöka sjukhuset och han kommer troligtvis att skada sig någon gång i livet - men jag ville inte uppleva det så tidigt! Nu var det inte så farligt för vår lilla skatt och självklart finns det de som får uppleva tusen gånger värre saker, ALL styrka till dem! Men det är verkligen det värsta som finns att se sitt älskade lilla knyte sjukt och inte veta vad man som mamma kan göra. En mamma ska ju alltid finnas där, alltid vara till hands och alltid stötta.


Likes

Comments

För 3,5 månader sen fick jag vara med om det mest fantastiska i hela mitt liv, jag blev mamma till älskade lilla

💙Vilmer! 💙

Redan under graviditeten bestämde jag mig för att det var självklart att jag skulle helamma honom, och det skulle jag göra tills han blev omkring 6 månader, för att då börja med smaksensationer och delamma ett tag till. När han sen äntligen kom ut till oss och det var dags för första amningen, så hittade han rätt på en gång och allt var bara MYSIGT! Det var så häftigt att se hur han direkt visste vad han skulle göra och att han lyckades få ett så bra grepp som han fick så snabbt, utan minsta lilla strul. Den första tiden bestod, som för de flesta nyblivna föräldrar, av låånga mysstunder i soffan och amma, amma, AMMA! Varje vaken sekund så ville han ligga vid bröstet, när blöjan var bytt, så fort han vaknade, helt enkelt HELA tiden.

Nätterna visade sig ändå snabbt bli något helt annat än vi tänkt och föreställt oss - vår lilla prins SOV långa stunder som bara blev längre o längre för varje vecka som gick. Självklart var vissa nätter sämre än andra och mitt lilla mamma-hjärta, tillsammans med "baby-bluesen", gick i tusen bitar när han var ledsen och inte ville sova. Men överlag så sov han väldigt bra och vaknade i genomsnitt ca 3-4 gånger per natt. Vi fick ju faktiskt sova flera timmar i sträck?!

När Lilleman vuxit till sig bra och var omkring 2 månader gammal, drog han på sig en hemsk maginfektion och vi fick spendera en tid på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. I all stress och oro kring hans hälsa så "stänger" mina kära bröst av och vägrar ge ifrån sig mjölk - det som var helt självklart innan gick nu inte alls att få till och stressen ökade för varje gång, en ond spiral startades. Som om inte det här räckte så var även Lilleman nu i en utvecklingsfas, vilket resulterade i stök och bök vid bröstet och tillslut skrik och gråt.

Eftersom han förlorat en hel del vätska under en längre tid så fick han sondmatas med ersättning, jag kunde inte ens pumpa ur 5 ml, och vi insåg att det kommer vi få fortsätta med nu. Sagt och gjort, äntligen hemkomna från sjukhuset och snabbt ner för att handla Bröstmjölksersättning. Efter lite påläsning så valde vi "NAN PRO 1" och han åt direkt bra från flaskan och fick i sig mycket mat.

Jag tyckte det här var otroligt jobbigt och påfrestande, stressande och hjärtskärande! Jag som ville, och skulle, amma tills i alla fall 6 månader. Många tårar föll men efter ett tag insåg även jag, en nybliven mamma, att det var ju just det här vi alla 3 behövde. Vilmer åt bra, blev mätt och fick i sig bra ämnen - han fortsatte att amma titt som tätt och under nätterna var det endast mammas tutte som gällde. Jocke fick chans att få mata och ha mysiga stunder tillsammans med sin son, jag fick slappna av och känna mindre och mindre stress kring amningen och det blev bara bättre för oss alla.


Men i allt det här så ligger det fortfarande en liten "oro", en oro som grundar sig i alla inlägg på Facebook (Amningshjälpen) och åsikter från personer runt omkring, artiklar och forskningar hit och dit som delar "Mamma-Sverige" i 2 läger, eller kanske fler?!

Överallt finns det personer som anser sig ha rätt, rätt om att man SKA amma så länge som möjligt - annars går ditt barn miste om så mycket nyttigheter, närhet och kärlek etc. etc. Det finns personer som anser att Bröstmjölksersättning är MINST LIKA BRA som din naturliga bröstmjölk och barnet klarar sig helt klart på endast det eller av både och. Så otroligt många åsikter och tankar som gör en nybliven ung mamma så förvirrad och osäker. Vad är det som gäller? Vad kan jag lita på? Ska jag följa min egen instinkt, men tänk om den är fel?

Känslan jag fått i allt det här är att det verkar vara lite "Tabu" att ge ersättning, eller egentligen att INTE amma sitt barn så länge som möjligt?! Det finns så otroligt mycket att läsa kring det här och vart man än vänder sig så blir man inte klokare för det...De som hörs mest och verkar ha flest åsikter i ämnet, verkar vara de som anser att helamning är det ENDA rätta och du ska helst göra det så länge det bara går. Efter många timmar med läsning i olika medier och forskning i ämnet så landade jag tillslut i MITT EGET BESLUT - och det står jag för!


Du som MAMMA gör det DU känner är bäst för dig, din bebis och din partner in crime! Följ dina instinkter, åsikter och kunskap.


❤Det är inget konstigt med att HELAMMA.❤

❤Det är inget konstigt med att DELAMMA och GE ERSÄTTNING.❤

❤Det är inget konstigt med att endast ge ERSÄTTNING. ❤


Jag har lärt mig - Följ ditt hjärta och det DU anser är det absolut BÄSTA för ditt lilla knyte, hur gammal HEN än är!

Likes

Comments

Välkommen till min blogg, en blogg som kommer handla om pedagogik, med inspiration och tips, min roll som pedagog, tränare och MAMMA💙

Jag bestämde mig för att starta en blogg där jag kan skriva om och dela med mig av det som snurrar i min hjärna dagligen, nämligen BARN!


Min bakgrund:

När jag var 7-12 år jobbade min mamma som dagmamma och jag fick redan där ta del av arbetet med barn. Hon bedrev verksamheten i vårt hem så varje dag när jag kom hem från skolan, så kom jag hem till ett hus fullt med härliga ungar (vilket jag säkert inte alltid tyckte då!) Min morbror sa under hela min uppväxt att "Jag är säker på att även du kommer jobba med barn när du blir äldre", och även om jag då tänkte "ALDRIG i livet!" så fick han tillslut rätt.

Jag fick chansen att som 13åring bli tränare i en barngymnastik-grupp, jag själv tränade truppgymnastik sen ung ålder, och började därmed "jobba" med barn, ett galet, men härligt gäng, 6åringar. Snabbt insåg jag hur givande det var, att få stötta och finnas där för dem under deras träningar, dela med mig av min kunskap, ge en varm kram när det behövdes och se dem utvecklas vecka för vecka. Efter ca 1,5 år som hjälpledare tog jag över hela gruppen och blev då huvudtränare. Mycket administrativt arbete men det bästa av allt, det var JAG som ledde truppen och fick ge dessa småtjejer den absolut bästa förutsättningen att lära och utvecklas!

Efter något år startade jag, tillsammans med en fantastisk tränarkollega, upp ytterligare en trupp från grunden. Med ny energi, nya ambitioner och målsättningar tränade jag nu 2 trupper med massa härliga ungar. Det dröjde ett par år till, men sen kunde jag inte hålla mig längre, bara EN till trupp! Sagt och gjort, en till trupp startades och denna gång med 30 underbara gympa-galna 5-6åringar. Jag är nu alltså tränare för 3 trupper, i olika åldrar och på olika nivåer, och bara älskar det - trots att det spenderas såå otroligt många timmar i den där hallen. Nästan all min lediga tid går åt till att träna dessa fantastiska tjejer!


Så småningom kom även jag ut i arbetslivet, efter allt med student och ett SISTA sommarlov (trodde jag), så hamnade jag egentligen av en slump på en privat förskola i Bergshamra. En relativt nyöppnad förskola med Montessori-pedagogik. Det tog ca 2 dagar för mig att inse att WOW vilken miljö, pedagogik och vilket tankesätt! Jag var helt såld på pedagogiken och längtade efter att få lära mig mer. Efter några små kurser inom just Montessori sökte jag mig vidare till andra förskolor och skolor, både privata och kommunala - jag ville jämföra och se hur det faktiskt är på olika förskolor runt om. Jag insåg väldigt snabbt att det är inom det privata jag vill arbeta, av olika anledningar som jag kommer berätta mer om här på bloggen, och framförallt med Montessori-pedagogiken.


2013 Skriver jag, tack vare en väldigt kär vän, till en gammal barndomsvän som bodde granne med min farfar och vid mitt landställe under min uppväxt. Vi träffas tillslut under sommaren och i augusti blir det Han och Jag ❤ Min barndomsvän sen 0 års ålder, min "hemliga kärlek". Vi förlovar oss under julen 2015 och i mars 2017 blir vi föräldrar till den mest fantastiska lilla människan på jorden, lilla Vilmer 💙 En obeskrivlig känsla som man bara förstår när man själv är där!

2014 började jag jobba på ett helt fantastiskt ställe, en privat montessori-förskola i en villa mitt i ett bostadsområde. Med en liten barngrupp på 12 barn och 3 pedagoger är det en helt underbar arbetsplats. Jag fick väldigt snabbt chansen att utvecklas ännu mer, gå kurser och inspireras! Tillslut kan jag kalla mig Montessori-assistent som det så fint heter. För varje dag som går så känner jag bara mer och mer att det är just DET HÄR jag vill hålla på med och brinner för!

Under 2016 bestämmer sig jag och 2 av mina närmsta vänner oss för att ta tag i drömmen om att starta eget företag! Det kändes givet att det skulle handla om just barn då vi alla 3 brinner för det - en babyshop skapades och vi jobbar nu för fullt med det. Ni kommer få läsa mer om "Wild&Cute" i ett separat inlägg.

Så just nu är jag mamma-ledig och får spendera dagarna med min älskade lilla plutt, en helt ny värld har öppnat sig och det är den bästa av världar! Att få vara mamma är så speciellt och underbart - framförallt för en som alltid älskat och brinner för just barnen och deras små liv.


Bloggen

Den här bloggen kommer alltså handla om mitt liv som pedagog, tränare och mamma. Här kommer jag att dela med mig av pedagogiskt material, lärande, inspiration och mycket mycket annat. Du får följa mig i min vardag och förhoppningsvis ha glädje av det jag delar med mig av, oavsett om du är pedagog, tränare, förälder eller inget av det!

Jag hoppas du får nytta av mina inlägg och att du vill fortsätta besöka min blogg! ❤

Kontakta mig gärna om du undrar något!

Likes

Comments