Header

Jag har haft fullt upp sen jag skrev sist. Skrivit två av mina uppsatser som jag ska skicka in till skolan.


Igår åkte jag iväg till min tjej kompis Alääx och skulle umgås med henne och hennes söta barn. Hennes dotter är lika gammal som mina tvillingar, och det var på samma ställe vi träffades och fick kontakt. Hennes son är en jätte söt liten bebis, så haft lite bebis mys. Vi satt och kollade på tv och pratade lite, vart väldigt sent så jag fick sova kvar, så idag så har vi bara umgåtts, lekt med barnen. Nu är jag hemma och skriver lite på uppsatserna som jag försöker bli klara med.


Som rubriken lyder så mår jag väldigt dåligt, jag är så trött, ledsen, besviken, arg.. ja alla känslor som finns på samma gång.. Jag tror min depression håller på att komma tillbaka, hoppas inte det, jag känner inte att jag orkar med det just nu.

Jag känner för mycket stress just nu, jag städar, diskar, lagar mat.. .jag gör precis allt ensam...jag önskade att jag kunde få lite hjälp ibland men det går inte för sig...jag är så trött, jag känner mig helt tom.

Folk säger att dom alltid kommer finnas där för en men när man väl behöver dom så finns dom inte där, jag har beslutat att jag inte kommer finnas för dom personerna heller om det bara duger när dom behöver bli hörda. Men det är så skönt att umgås med kompisar här i Örebro som vet vad vi går igenom, eller inte helt men dom förstår oss på ett annat sätt då dom var där när vi var där, ingen som dömer mig.

Vi kommer söka nya advokater och gå upp i rätten igen, jag kan inte ge upp det här, våra förra advokater kändes inte riktigt seriösa.. dom ville inte ha vittnen som varit på det stället vi var på såna vi fick kontakt med där, inga videor eller bilder som bevis på att det som soc sa inte stämde... det finns så mycket bevis som säger motsatsen vad dom kommer med.. så vi kommer söka igen och vi har även fått personer som kommer vittna, det är sååå skönt att folk ställer upp på det för det är ju inte bara gå och vittna det är ju en process som tar sin tid och det kan vara tufft för vissa. Men jag vill ju bara ha hem mina bar, dom jag går upp för på morgonen, dom jag kämpar livet ur mig själv för, dom jag dör för. Dom är mitt allt och vill få börja leva ett liv med mina barn inte en mardröm, vill njuta av tiden medan dom är små... jag ger inte upp.

I morgon åker vi till Falun för att ha umgänge på fredag, hoppas inte dom är "sjuka" som dom brukar vara väldigt ofta...blir långt att resa... det brukar ju vara så att vi åker långt annars också och dom ringer samma dag oftast när vi nästan är framme och säger att det blir inställt men det fungerar inte riktigt så, man måste säga till minst 2 dagar innan så man inte bokar tåg och allt sådant. För nu har vi bokat tåg och allt är klart åker ganska tidigt i morgon.

Men vi hoppas på det bästa, kommer med en uppdatering på fredag eftermiddag när jag kommer hem igen från Falun.

Sen ville jag bara passa på att säga ifall om någon från Örebro läser bloggen så får ni gärna höra av er till mig , vill lära känna nytt folk här, få lite nya människor i livet :)

Ha en fortsatt trevlig kväll så uppdaterar jag er på fredag.
Massa kramar från Familjen Johansson! <3

















Elsa och Aleixa på umgänge<3

när man ska försöka visa alla att man kan le men går lite sådär =)

Likes

Comments

Hej igen!

Nu var det riktigt länge sedan som jag skrev ett nytt inlägg, jag har bara haft lite fullt upp och inte mått så bra senaste tiden.
Alexia och Elsa har nu fyllt 2 år, dom pratar mer och mer, lär sig mer och mer. Dom går på dagis och det går hur bra som helst.
Vi har fått ha umgänge hos min gamla fosterfamilj (kallar dom min mamma och pappa än idag) , dock är det bara 1 timme varannan vecka än , men våra nya handläggare är på vår sida och jobbar för OSS, och ska utöka umgänget, vi har dock inte bestämt när och hur ännu hur det ska bli., men socialen tycker vi gör det så bra med barnen så dom tycker det ska bli mer och socialen är inte längre med på umgängena.
Det gick bra i början att ha umgänge där, det går bra hur bra som helst med barnen även nu MEN det är fosterfamiljen. Dom säger till barnen när vi är där "kom till mamma" , "här är mamma" osv, så det börjar bli jobbigt för mig att vara där när familjehemmet är med, jag känner mig inte som deras mamma längre, jag känner mig ganska värdelös.
Jag vet att jag är deras mamma och barnen säger det till mig också, men dom börjar säga det mer och mer till fosterfamiljen också. Det gör så ont i mig att dom försöker ta min plats som förälder, vad blir jag då liksom, en främling till mina egna barn.. :-(

Hur som helst så kämpar jag vidare, nu har vi flyttat till Örebro och försöker börja om livet, träffa nya människor, lämna det gamla bakom mig. Barnen ger jag aldrig upp även om jag skulle bott på andra sidan jorden, dom är mitt allt och kommer alltid vara det.

Nu är det nytt år, 2017, och jag har bestämt mig för att detta år ska bli mitt, jag ska kämpa att bli smal igen, går på flytande just nu så får vi se vad det ger för resultat, sen ska barnen få sova hos mig innan året är slut. Jag har satt lite krav på mig själv som ska uppnås. Jag ska börja jobba, så blir det inget med detta som är nu så söker jag vidare. Jag ska fortsätta med plugget fast här i Örebro.

Nu ska jag börja fixa mig och iväg och träffa en kompis som bodde på Cederängen när vi var där. Ska bli roligt att få träffa lite folk som vet vad som hänt och inte dömer mig som mamma. Jag valde ju liksom inte att någon skulle ta mitt allt ifrån mig.

Jag kommer börja uppdatera oftare. Kommer inte bara handla om barnen, kommer skriva nytt inlägg varje dag, kommer handla om mig också, då inte mycket händer just nu gällande barnen.

Ha det så bra och var rädda om er och era nära och kära, ni vet aldrig när dom rycks ifrån er!

I morgon tänkte jag skriva lite om hur jag känner mig , käsnlor, hur jag känner mig som mamma osv.

massa kramar från mig och barnen! <3


Soffmys med mina älsklingar! <3

Alexia och Elsa!<3

Alexia och Elsa som tävlar om vem som ska komma till mamma först! <3

Likes

Comments

​Den 16 September hade vi umgänge som vanligt men denna gång var umgänget hemma hos oss, på hemma plan. Det gick jätte bra, barnen ville vara nära mig hela tiden, om jag gick någonstans så ville dom komma efter. Det kändes så bra att dom ville vara mer med mig än familjehemmet. Vi ska köpa lite nya leksaker och en varsin surfplatta till barnen som dom kan ha när vi har umgänge, dom älskar att se på babblarna och dom sliter gärna ifrån varandra mobilen när dom kollar så jag beslutade mig för att köpa en varsin surfplatta åt dom. 
Barnen har börjat på dagis och dom verkar tycka det är jätte roligt, jag tycker det är bra, då får dom träffa andra barn och då utvecklas dom lite mer. 
Vi har umgänge nu på fredag igen så ska försöka ta lite mer bilder då, men här är en från förra umgänget när vi var hemma. 
Elsa till vänster och Alexia till höger, mammas prinsessor! <3

Likes

Comments


Lite dålig uppdatering!
Men vi har nu haft möte med min gamla fosterfamilj (som jag mer ser som min familj,,), sedan var socialen med och även barnens fosterfamilj med. Vi pratade om hur umgänget ska se ut. Det blev inte alls så som vi tänk oss då min pappa inte var med och vi blev väldigt överkörda och hade nästa inget att säga till om. Men det ska vi försöka ta upp på ett annat möte där min pappa kan vara med.
Umgänget kommer nu mera ske hemma hos min familj, (gamla fosterfamilj) , tyvärr blev det på fredagar och vi har önskat helg eftersom jag inte kommer få ledigt varje gång, kommer då bli av med mitt CSN då dom är hårda med hur ,mycket frånvaro man har! Och Viktor börjar jobba här i Falun nu så han kommer inte heller kunna bara gå iväg.. men vi fortsätter kriga för våra rättigheter!

Men det är positivt att socialen kliver åt sidan och nu får min familj komma in istället. Vi ska försöka göra allt för att familjehemmet där barnen bor också ska puttas ut lite med tiden, då barnen SKA anknyta sig till sina föräldrar (enligt lag.. om man nu går å den) ,en det får man ta med tiden.
Umgänget har inte utökas och det ska vi också ta upp på mötet, nu kan dom inte komma och säga att barnen är för små, eller att det är långt att åka osv. Då familjehemmet vid ett tillfälle skrivit i ett månadsbrev att dom åkt iväg och bott på hotell så då tolkar vi det som att dom klarar att åka och vara borta. Och nu har barnen börjat på dagis med nytt folk, så om barnen kan vara på dagis med nya fröknar och nya barn utan att familjehemmet är med då bör dom klara av att vara med sin mamma och pappa lite oftare också. Men nig om det, har ni fler frågor gällande det jag skrivit kan ni bara höra av er!

Mer information om barnen istället!

Alexia och Elsa kan nu gå, dom kan prata och dom hittar gärna på ,massa bus!
Dom går på dagis nu alla dagar utom fredagar, om jag förstått det rätt.

Dom säger ,mamma och pappa till oss men även familjehemmet men med tiden kommer dom få absolut få reda på sanningen om vem som egentligen är deras mamma och pappa så jag lägger inte ner så mycket tid på att bråka om det. dom är försmå än så länge. Jag vet ju att dom är mina barn och alltid kommer vara det, , man får tänka så.
Barnen är väldigt glada att få vara med oss, dom busar, och dom pussas gärna , haha!

Alexia och Elsa blir mer och mer olika i både utseende men även deras personligheter, fantastiskt att se hur dom blir så olika.!

Mer om mig själv..
Jag har börjat plugga så jag pluggar upp mina betyg, men efter det kommer jag fortsätta plugga, till undersköterska, så kommer jobba inom det ett tag sedan utbilda mig vidare till läkare. Så nu är det fokus på pluggandet, har varit sjuk men på måndag tar jag tag i hård handskarna och kör på.!





















Bilderna är från umgänget den 2/9-16(Elsa till vänster och Alexia till höger) <3

Likes

Comments

Äntligen börjar saker bli bättre. Från och med Augusti kommer soc inte vara med på umgängena mer. Min fosterfamilj som jag bodde som fortfarande är som mina föräldrar kommer att vara med i stället, då kommer det vara mer naturligt och det kommer kännas bättre för både mig och barnen. Äntligen tänker soc lite på vad som är barnens bästa, vilket dom inte gjort över huvudtaget., Jag och familjehems mamman pratar mycket via facebook och det känns bra, vi kommer bra överens gällande barnen och det går framåt. Jag har gjort allt jag bara kunnat för att det ska bli bra och jag kommer aldrig ge upp om att få hem mina prinsessor, det är mitt mål, att dom ska hem till mig, in mamma, där dom faktiskt hör hemma. 
Jag har nu flyttat till en större lägenhet och tagit massa svåra beslut i mitt liv, men allt detta för mitt och även barnens bästa. Jag sätter barnen före allt annat och därefter tagit dom beslut jag tagit, men det känns väldigt bra att jag äntligen gjort det. 
Umgängena är samma som innan, en timme varannan vecka, men kommer inte ge upp att få mer, dom börjar bli så pass stora så dom klarar av det. Dom mår bra av det, det märks, sist på umgänget gick vi upp i en borg på biblioteket så vi vart lite ensamma och soc satt en bit bort, dom letade inte ens efter familjehemmet utan dom lekte och busade med mig. Det kändes bra, det är också ett framsteg, att jag kan få barnen känna sig trygga hos mig, det är ett tecken på att det bör bli oftare så inte tryggheten försvinner. 
Folk brukar fråga hur dom känner igen mig.. det är så att ett barn alltid känner igen mammans hjärtslag sen dom låg i magen, och rösten, det är det dom känner igen, och får dom trygga när dom är med mig. 

Bilderna är från senaste umgänget. 5/7-2016 
dagen då blev ett och ett halvt år, tiden går otroligt fort... och dom blir bara mer och mer vackra, mina vackraste prinsessor <3


Likes

Comments

View tracker

Hej!

Nu var det länge sen jag bloggade, har haft mycket att göra, har flyttat till större lägenhet, fixat med papper och ja haft det ganska jobbigt senaste tiden. Men det börjar bli bättre och det känns som allt kommer lösa sig! 

Sist vi skulle ha umgänge va Alexia febrig så det blev inget men hoppas få ett extra så vi inte missar något med barnen.

Alexia kan gå helt nu utan stöd Elsa kryper mest fortfande. Dom får mer och mer tänder och även håret växer mer och mer. 

Har köpt lite saker åt dom nu till sommaren, fina vita sommar skor och fina solhattar och även klänningar, jag är den där mamman som vill att mina tvillingar ska se lika ut, ha Samma kläder så man inte ska köpa olika åt dom :-)


Nu framföver så kommer jag fortsätta kämpa för att få hem barnen, och det ser inte lika mörkt ut längre. 

Jag skulle vilja ha lite tips från er som läser vad ni skulle vilja veta mer om, så kan jag göra inlägg efter vad ni önskar att få veta mer om. Ni kan gärna skicka ett meddelande eller smsa mig! (0705403387)


Bilderna är från två senaste umgängena vi haft. Och på ena bilden ser ni hattarna jag köpte och andra bilden köpte jag hårspännen med blommor. 

Dom växer väldigt fort och blir bara mer och mer vackra och olika individer! 

Och jag ska bli bättre på att blogga!

Likes

Comments

Hej!

Nu har jag varit dålig på att skriva igen, men jag har varit upptagen i en flytt, bor i egen lägenhet i Falun. Sen har jag mått ganska dåligt dom sista dagarna, depressionen kommer och går men igår efter umgänget slog det till igen.. Gick hem och la mig och visste inte vad jag skulle göra. Ångesten kom tillbaka, ville bara ta hem barnen , jag önskar verkligen att jag bara kunde ta hem dom. Men det är något jag får fortsätta drömma om,jag ger iallafall inte upp.


Som sagt var det umgänge igår igen, nu står både Elsa och Alexia utan stöd och går små steg utan stöd , inte mycket men lite och jag är glad som får uppleva det. Dom blir jätte glada när vi ska hämta barnen, igår ville både Alexia och Elsa komma till min famn direkt , jag försökte få Elsa att gå till sin pappa men hon ville komma till mig, efter en stund gick det bra och det va full fart på båda prinsessorna. När umgänget var slut så vart barnen lite ledsna och ville inte åka hem, det var lite jobbigt men man får bita ihop och säga hejdå på bästa sättet. Efter umgänget var det umgänges planering, min pappa var också med på mötet. Det kändes bra så vi får se vad dom kommer fram till. Nu är det bara vänta och se, men ger inte upp att kämpa hem mina barn💞

Det finns många i mitt liv som får mig må bra, speciellt barnen och min underbara syster, men det finns en speciell person (skriver inget namn) men den personen får mig må bra, skriver fina saker när jag mår skit, det är en person jag vill fortsätta ha i mitt liv, någon jag tycker väldigt mycket om.

Så om du läser detta så ska du veta att jag är glad att du finns i mitt (och barnens) liv, tack för du gör mig glad när jag mår skit. Puss❤️

Idag ska jag till kupolen med min syster och mamma (och mammas sambo) , hoppas dagen blir bättre och att jag kan få må bättre.

Och tack för att ni finns och stöttar även om jag inte känner alla er, kärlek till er!

Hoppas alla får en bra dag!

(Bilderna är från igår på umgänget)

Likes

Comments

Dom senaste dagarna har jag haft fullt upp med att packa lite inför flytten. Hittade en lägenhet, en 1a, ganska liten men den duger ju tills jag hittat större eller köper radhus. Så nu är det mest att vika in kläder och sådana saker som är kvar. Så det ska fixas i morgon och på måndag. Min katt diesel och hans syster fick flytta med mig, det går bra och dom trivs redan. 

Ber om ursäkt för att jag varit dålig på att blogga, ska försöka bli bättre. 


På tisdag är det dags för umgänge igen, längtar väldigt mycket. Haft smått kontakt med familjehemsmamman på Facebook chatten, känns väldigt bra att vi kan ha lite små kontakt. Äntligen! 

Det blev inget umgängesmöte i måndags så vi hade olika tider... så det blir på fredag istället, så hoppas på det bästa från soc...

Nu ska jag nog bara lägga mig i soffan och slappa så får vi ta tag i resten som ska göras i morgon.

Om ni har några frågor så skriv gärna så kan jag svara på era frågor i nästa inlägg. 

Ta hand om er!

(Svart vita bilden är på mig och Diesel, den andra är bara en oseriös bild ,man måste ju bjuda på sig själv ibland, haha!)

Likes

Comments

​Som ni redan läst så gör jag allt för att få hem mina underbara barn. Och då innebär det att läsa allt som sagts/skrivits sedan barnen föddes. Det blev jätte mycket papper att läsa, men jag får ta lite i taget. Jag väljer även att skriva ner vad som inte stämmer för att sedan kunna bevisa detta. Dom påstår att jag var lat under dom första dagarna efter förlossningen... lat kan jag inte påstå, jag kunde inte gå efter snittet så jag behövde hjälp för att komma upp ur sängen, och hjälp att kunna ta mig till toan, det gjorde så ont i såret så jag ville ligga i sängen istället för anstränga mig och att såret inte läker. Jag vart väldigt arg och besviken av att läsa att jag var lat, för jag var inte lat jag hade nyss fått ett snitt och ett öppet sår liksom. Det finns mycket i dessa papper som inte stämmer, nästan allt Cederängen sagt till socialen är bara lögn men soc väljer att inte lyssna på oss, trots att vi har så mycket bevis... Men nu valde jag att läsa papper(är långt ifrån klar dock), och att skriva ner de som är mest felaktigt och så får man ta upp detta med soc, och ha advokaterna med sig så soc inte kör över en totalt som dom är väldigt bra på.. Det som är bra med dessa papper är att ALLT står med. Vad soc sagt, vad vi sagt, vad Cederängen sagt, vad familjehemmet sagt, och även sms/mejl  finns med, vilket är bra då vi kan se vad dom säger till varandra. 

Så i torsdags satt jag nästintill hela dagen och läste papper.
Igår läste jag lite på morgonen men åkte sedan till en underbar person så jag kom på bättre tankar en stund. Såg på film och prata lite. Sedan hämtade barnens pappa mig hemma hos honom så åkte vi till mamma och träffade min storebror som kommit hem på besök med sin tjej. Det var länge sen så va kul att se honom. 

Min storebror är den personen som alltid funnits för mig, han är 11 månader äldre så vi har varit väldigt nära varandra men växte ifrån varandra i tonåren men kom ännu närmre under graviditeten, nu är han morbror och gudfar till Alexia och Elsa, och finns för oss så gott han kan. Min storebror är den som jag alltid sett upp till, underbar person, med gott hjärta, som gärna finns för en. Jag har valt att inte ta så mycket hjälp från familjen, eller från någon över huvudtaget, då jag anser att min familj har nog med det dom redan har, och alla andra ska inte behöva hjälpa mig, jag är vuxen och ska kunna göra detta på egen hand.
​ Dock är det svårt och jobbigt, skulle va skönt med hjälp men jag anser att jag bör göra det själv. Barnens pappa kommer på möten/umgängen, jag vill att han hjälper mig med papper också men han säger att han glömmer vad han läst så får göra det ensam iallafall. Så det tuffaste är det jag får gå igenom ensam, men jag vet att jag klarar det. Det tar tid men jag klarar det. 

Nu i helgen blir det nog bara läsa mer papper, och försöka bli klar med första högen. Sen på måndag är det möte, (som min pappa ska vara med på), med dom nya handläggarna, om ny umgängesplanering, då vi inte godkänner det vi har, 1 timme, en gång varannan vecka... vi vill ha mer, kanske minst 2 dagar en gång i veckan och kanske 2-3 timmar så barnen börjar bli så pass stora så dom orkar och vill det. Vi kommer även begära att familjehemmet inte längre är med då dom gärna lockar på barnen, och det är våran tid med barnen. Och nu verkar barnen bara vilja vara med mig och deras pappa ändå så då ser vi ingen anledning till att ha dom med längre, nu när Elsa inte längre är ledsen. Men men vi får se hur soc ser på saken då dom gör allt för att vi ska träffa dom så lite som möjligt. 

På tisdag är det dags för umgänge igen, vi skulle haft umgänge igår men familjehemmet ställde in det IGEN, dom skulle iväg på något, vilket jag blev förbannad över, dom ska anpassa sig efter oss inte vi efter dom! Men men på tisdag får vi iallafall träffa våra prinsessor igen. Vilket ska bli roligt..

Vi får månadsbrev en gång i ,månaden, denna månad skrev dom att barnen tagit sina första steg osv. Dock visste jag redan detta då jag var med när båda tog sina första steg utan stöd. Vilket var så klart underbart att få uppleva själv. Så nu kan dom snart springa omkring båda två, haha! 

Återkommer med information om mötet på måndag eftermiddag!

(bilden längst upp ser ni hur mycket papper det är att läsa, bilden längst ner är en bild från månadsbrevet. Jag har strykt över med rosa och skrivit "love" för att dölja familjehems mammans namn. Vi har bett dom flera gånger att skriva namnet så långt ner som möjligt då jag lägger upp skriver jag mitt eget namn, men det verkar vara väldigt svårt att förstå detta... jaja blir nog bra ändå)

Är det någonting ni undrar så tveka inte på att höra av er. 

www.facebook.com/maja.johansson   (här kan ni nå mig på facebook)
mamma_till_:tvillingar (där kan ni nå mig och följa mig på instagram)


​Ha en underbar helg, och ta hand om er! 







 



Likes

Comments

Idag är det 1 år sen.. 1 år av saknad, ett år av kämpande, dock känner jag inte att det blivit så jätte mycket bättre... för ett år sen började vårat helvete...vi splittrades och jag har missat så mycket tid med er som jag aldrig kan få igen... det gär året som gått har varit det värsta året i mitt liv, och jag önskade jag kunde backa tillbaka tiden ännu mer, inte för att jag kan ändra på det jag gjorde för jag gjorde allt en bra mamma ska göra... det va inte vi som gjorde fel...det va dom. Det var dom som valde att splittra en lycklig familj. Men jag önskar bara jag fick mer tid, ni växer mer och mer och jag missar mer och mer... nu börjar ni känna igen oss igen, att vi är mamma och pappa, det är jobbigt att lämna tillbaka er efter umgänget, då ni skriker varje gång, som om att ni vill stanna hos oss.. jag önskade det kunde vara så, jag önskade jag kunde göra mer men tyvärr är det svårt när familjehemmet och soc inte är villiga att samarbeta med oss! Jag har iallafall gjort allt jag kunnat och jag kommer aldrig ge upp, oavsett om det är tufft så ger jag inte upp! Allt för mina prinsessor

(Bilden är tagen samma dag dom flyttade, då soc säger att dom inte kan le/skratta, tycker att bilden bevisar att dom kan göra det, bilden till vänster där Elsa får en skrattattack och bilden till höger där Alexia ligger och ler) ❤❤

Likes

Comments