View tracker

När jag kom till Chiang mai så mötte jag upp Nico på hostelet som vi kommit överens om. Vi firade nyår tillsamans med ett bra gäng vi lärt känna och var och såg 100+ eldlyktor flyga upp i himmelen ihop, riktigt vackert. Det tråkiga var att dom stängde uteställena redan vid 2 pågrund av kungens död. Nico hade också problem med magen,  så han kunde inte njuta av kvällen. Dagen efter gick vi till sjukhuset där vi fick spendera hela 7 timmar. Undersökningen tog bara en timma men betalningen via försäkringen tog 6 timmar och han fick inte ens någon diagnos då röntgen bilden var "too fizzy" för att kunna se någonting. Han fick lite medicin iallafall,  även antibiotika senare av en tjej på hostelet. Så nästa dag när vi åkte till Pai ovanför Chiang mai var han bra igen. En svensk kille vi firade nyår ihop med hakade på oss och ihop åkte vi till Pai canyon och kollade på den mäktiga utsikten.

Efter 5 dagar i Pai åkte vi tillbaka till Chiang mai. När vi kommer fram går jag och tar ut pengar och sedan går vi till hostelet vi stannat på sist. Där träffar jag på tysken från Singapore från den gången jag inte kunde hitta mina mastercards mm. Efter att hälsat på honom tog jag en tupplur, när jag vaknat upptäcker jag att jag saknar ett av mina kreditkort! Efter att ha gått och frågat på 7-eleven är jag säker på att jag glömde kortet i atm-en. På dom flesta atm-s åker kortet tillbaka in igen efter ett x antal sekunder. Det här var på en lördag så på måndagen ringde personalen på vårat  hostel till banken, men efter att kundcenter sagt att dom inte kunde göra något gick jag själv till banken. Dom i kassan kunde inte så bra engelska men jag fick prata med kundcenter via deras telefon. Den första jag fick prata med sa att det var mitt fel eftersom jag glömt kortet i maskinen och att jag får skylla mig själv, då sa jag att det var ett missförstånd och att maskinen tagit mitt kort. Han var inte mer till hjälp då men var inte lika säker på sin sak. Han la sedan på luren medans vi pratade och jag fick prata mer med dom på plats. Sedan gav dom mig telefonen och jag fick prata med kundcenter igen, fast nu med en trevligare kvinna. Hon förklarade att mitt bankkort kommer att förstöras om dom hittar det i atm-en för att det är en överenskommelse dom har världen över och att alla banker har det. Jag forsatte förklara att jag verkligen behövde mitt kort och att jag inte bara kan beställa ett nytt. Jag frågade också varför dom ska förstöra det när jag är här och kan få tillbaka det? Efter ett bra stunds samtalade med henne så gick det tydligen bra att jag hämtade kortet dagen därpå om det fanns kvar i ATM-en, vilket jag också gjorde och fick tillbaka det.

Det hade inte varit hela världen om jag inte fått tillbaka det då jag har ett till men  kortet jag fick tillbaka är mycket bättre att resa med då det är smidigt att man kan stänga av möjligheten att kunna handla på internet eller att handla utanför Sverige. Vilket var väldigt bra att kunna göra medans jag inte hade kortet för att sedan bara slå på det när jag fick tillbaka det. Sedan är det mindre valutapåslag mm för att användas utomlands.

Lustigt att på ca 3 månader har jag tappat bort mina/mitt kreditkort 2 gånger och det var just dom 2 dagarna jag träffade på tysken från Singapore. Jag ska hålla mig undan honom om jag ser han igen.

Pågrund av kreditkortet och översvämningarna i  södra Thailand stannade vi 3 dagar extra i chiang mai för att sedan flyga ner till krabi dagen efter jag fått tillbaka mitt kort. Vi tänkte först ta natt tåget till Bangkok på 15 timmar för att sedan flyga till krabi. Men till vår stora glädje hittade vi flygbiljetter som tog oss hela vägen på 5 timmar för samma pris.

Vi stannade en natt i Krabi och åkte sedan till Phi Phi ön. Nico hade varit här i September och hade talat väldigt gott om Phi Phi. Men när vi kom fram var det inte som han kom ihåg det. Otroligt mycket turister och mycket dyrare nu än det hade varit senast han var här. Otroligt fin ö med blått klart vatten och fina berg men
Phi Phi vid den här tiden är en bra idé om man just vill festa. Det var väldigt mycket party och kul på stranden på kvällarna men för min del räckte en kväll sedan hade jag tröttnat. Folk kom dit i stora grupper och är inte så öppna mot andra. Otroligt mycket svenskar var det också vilket inte kändes positivt för min del i nuläget. En bra grej som jag gillade med phi phi var att man kunde hyra en kajak och paddla till Monkey beach och mata aporna. Vi var där två gånger och andra gången lokande jag med kakor ut aporna i vattnet och efter det började en massa apor hoppa och leka i vattnet som det tidigare hade undvikit.

Vi besökte en bar Nico hade talat om där man kunde gå upp i  en boxningsring och möta någon random i en thaiboxning match för en gratis bucket. Det var 3 ronder och varje rond var 1 minut, rondvillan likaså eller längre. Jag hade sett en svensk mma fighter på phi phi som nu var där med sina kompisar Yosef Ali Mohammad heter han och är 2 meter lång och väger 100-110 kg. Hans kompis gick upp i ringen och möte en äldre man som förmodligen aldrig boxats i sitt liv. Yousefs kompis knockade honom medvetslös på 10 sekunder. Men han vaknade snabbt och rykte på axlarna och satte sig med sin fru igen. Efter den  matchen så sa jag till att jag ville köra. Jag fick gå upp i ringen medans en av domarna gick runt med mig i ringen med armen upp för att hitta någon som ville köra mot mig. När vi kom till Yousefs och hans kompisars sida så sa dom entisiastiskt åt sin kompis som precis kört innan att köra igen så han ställde upp.  Det var ganska laddad stämning nu när jag gick upp och möte han eftersom han precis knockat en person så snabbt precis innan. Yousef och hans kompisar stod den här gången på sidan av ringen och hejade och filmade. Jag sa åt Nico att filma också. Vi började köra och han försökte göra samma sak mot mig som mot sin förra motståndare  och rusade mot mig och vevade så fort ronden startat. Han pushade och vevade så aggressivt att det var svårt att få in någon bra träff,  jag hade ju druckit och inte sparrats på över 2 och ett halvt år också. Jag blockade och cirklade och fick in någon spark mot kroppen.   Han blev ju väldigt trött eftersom han var så aggressiv plus väldigt överviktig, vilket var lite min plan att när han hade vevat sig trött kunde jag gå in och köra kropp huvud kropp. Det hann aldrig bli så för han körde en och samma taktik alla ronder viket var ducka veva greppa tag i mig och inte släppa taget. Jag ville inte slösa någon energi på att brottas och försvara det då det var en boxningmatch och domaren ändå gick in och bröt då. Men när det bara är en minuts rond och den ena clinchar och inte vill släppa är ronden över ganska fort. I rond vilan var det en massa som jublade och hejjade på mig. Andra ronden gick bättre och jag fick in några sparkar och blockade hans vevnings attacker. I slutet av ronden fick jag in en leg kick som träffade lite olyckligt i skrevet så han fick vila ett bra tag sista rondvillan. Sista ronden var han ändå riktigt trött, jag var också trött då jag inte tränat kondition och endast lite gym dom senaste 3 månaderna. Jag började få in mer träffar. Han började då plötsligt gå på nedtagningar och tog ner mig en gång.  Jag fick in 3 st hårda slag på han den ronden men sen var det över. Han hade bara fått in en bra träff på mig under matchen och hållt i mig mesta tiden men domaren sträckte upp båda våra händer och vi fick varsin medalj och bucket för att ha ställt upp. Han verkade inte vilja ha något med mig att göra efter. Yousef tog min hand ialla fall och sa bra jobbat även hans kompisar. Efter "matchen" och under kvällen träffade jag flera som var impade och som sa att dom tyckte jag vann och nico var irreterad över att han bara höll i mig under matchen. Även fast jag inte var jätte nöjd över hur det utspelade sig så var det en kul upplevelse och jag fick en gratis bucket. Jag längtar tills jag börjar träna på riktigt igen.

Nu är vi på ön koh lanta som det är en riktigt härlig och lugn stämning på. När vi kom hit träffade vi genast på några sköna killar på vårat hostel som också reser ensamma. En svensk,  en tysk och en American. Vi har haft det riktigt trevligt ihop dom här dagarna med volleyboll och fotboll på stranden. vi hade en grym dag ihop då vi sen på kvällen drack några öl vid en brasa på stranden under stjärnhimmelen och pratade om livet. Såna dagar är så värdefulla och är något jag alltid kommer ha med mig. Jag hoppas det blir många fler såna i livet.

Likes

Comments


Det var nostalgiskt att koma till Bangkok och gå på khosan road igen. Men det är en stresfull gata med mycket turister som vi kände oss färdiga med ganska snabbt.
Dagen efter sa jag och Atticus hejdå till Simon och Matt och åkte till flygplatsen för att checka in till vårat flyg till Vietnam. Vid incheckningen så sa dom att jag måste ha en utresebiljett för att få koma in i Vietnam. I Singapore läste jag något om det men kunde inte få klart för mig om det gällde numera. Det var iallafall just därför jag åkt till kambodja före vietnam eftersom jag visste att Kambodja inte krävde det. Jag frågade sedan personalen på hostelet i Siem Reap  om detta och pratade med en som hade rest mycket i Vietnam och fick förklarat för mig att det inte skulle behövas. Nu fick jag ialla fall lov att köpa en utresebiljett via Atticus telefon på flygplatsen. Man får stanna i Vietnam 15 dagar utan visum så efter en del velande så blev det en biljett till Kuala Lumpor i Malaysia på julafton den 24 december.

När vi kom fram tog vi en taxi till Halong city nästan högst upp i Vietnam. Där bodde vi på Happy hostel och hostelet levde verkligen upp till sitt namn. Så fort vi kom in såg vi folk och personal som skrattade och var glada ihop. Personalen kom fram till oss och skämtade med oss medan dom skrattade högt. Vi träffade ännu mer tyskar här, överallt är det tyskar. Men även en rolig American. Vi hängde en del med dom och besteg ett berg innan vi tog nattbussen till Ninh binh.

I ninh binh träffade vi på Nick och Daniella på en resturang första kvällen. Nick har samma läggning som Atticus och är från Texas. Daniella är från Sverige men har bott i Texas sedan hon var 3 år gammal. Vi umgicks med dom en del och besteg ännu fler berg tillsammans.

Det blev väldigt många långa trappor dom här dagarna, om jag fortsätter så här kommer jag snart ha större vader än armar för en gångs skull tänkte jag. Atticus som tar en så kallad "buttpick" överallt tyckte vi också skulle göra det och efter Nick hade gjort det gjorde Daniella också det, så då var det ju bara jag kvar. 

Dagen därpå skulle Nick och Daniella fortsätta söderut medans Atticus ville utforska mer i norr då han bara hade några få dagar kvar innan han skulle åka till Australien. Jag som har en flygbiljett från Ho Chi Minh den 24e som ligger längst ner i Vietnam tog och bokade samma nattbuss till Phang na som Nick och Daniella. Så jag sa Hejdå till Atticus som tyckte det var tråkigt att skiljas åt och han vill att jag ska koma till San Diego och hälsa på någon gång. På nattbussen lärde vi känna Charlie också, en tjej från Holland som var ute och reste själv.

I Phang Na så utforskade vi två fantastiska grottor ihop. Först var vi till Paradise cave som var enorm,  kändes som man besökte en annan planet. Sedan var vill till dark cave som ledde till mudd cave. Helt fantastisk upplevelse. Jag har tyvärr inga bilder från dark cave och mudd cave eftersom vi låste in alla våra grejer i ett skåp. Det började med att vi åkte en lång linbana var och en ner till grottan där vi sedan fick simma en bit för att sedan gå med hjälmlampor ihop långt in i en stor grotta för att sedan gå in i en mindre lerig grotta ända fram till en lersjö där vi alla plaskade runt och lekte. Det var så häftig eftersom man flöt som en pinne i leran. Efter vi hade varit där en stund tog vi oss ut en bit för att åka en rutschkana ner i en liten sjö i grottan där vi kunde tvätta av oss. Sedan tog vi oss ut och paddlade i båt två och två tillbaka igen.

Vi kände att vi hade gjort det som fanns att göra i Phang Na och bokade en nattbuss till Hoi An samma dag som vi kom. Det var var svårt att sova I den nattbussen för att chauffören tutade konstant och spelade jätte hög musik som "im a barbie girl" jag hade iaf öronproppar det var värre för dom andra.

Hoi An blev inte riktigt som vi hade tänkt eftersom det regnade 24/7 och staden hade stängt nästan allt på grund av översvämning. Vi spenderade mesta tiden på hotellet och på en resturang alldeles i närheten. Efter 3 dagar fick vi nog och bokade alla en flygbiljett till Ho Chi Minh till  dagen därpå. Den dagen efter hade det givetvis slutat regna, vi hann gå en promenad så vi fick se lite av hoi an innan vi åkte iallafall.

Ho chi minh var ingen trevlig stad. Det värsta var trafiken. Det fanns inga regler förutom rödljusen som dom flesta höll sig till men inte alla. Man kunde inte ens gå på trottoaren utan full trafik från mopeder åt båda hållen. Dom första dagarna gjorde vi inte mycket eftersom vi alla åkte på en matförgiftning, men det var mest att energin och aptiten försvann. Jag gick på bio 4 dagar irad, det kostade 3 dollar per bio ungefär. Vi hann se "Fantastic Beasts and were to find them" som var riktigt bra,  "Star Wars - Rough one,  som var mindre bra,  "Moana" jätte bra och "Passengers" som också var bra.

Jag gick och tränade på gym också för första gången på 3 veckor. Det fanns våg på gymet och jag vägde nu 90 kg, innan jag åkte vägde jag 97 kg. Jag har verkligen försökt äta mycket men det har varit svårt. Under träningen fick jag plocka av ca 20 kg i basövningarna. Hoppas verkligen det var mest på grund av matförgiftningen som jag då precis återhämtat mig från.

Jag hade kontakt på messenger med olika backpackers som jag träffat på som skulle vara i vietnam den här tidpunkten.
Den ändå som var i närheten var Nico, en tysk som jag hade träffat sista dagarna på Bali. Vi gick ut en kväll och han sa att han åker till chiang mai över nyår och att jag borde hänga på. Jag hade planerat åka till södra Thailand efter Kuala lumpor men då kunde jag ju lika gärna börja i Chiang Mai och ta mig neråt ihop med honom. Ett plus är att han också älskar att träna både gym och thaiboxning.

Sista dagarna tog vi en tur via hostelet och åkte neråt i vietnam för att se bland annat hur dom tillverkar Cocosprodukter och nudlar. Vi såg också krokodiler, en flytande marknaden och en jätte orm man fick ha runt sig om man ville.

När vi kom tillbaka 2 dagar senare åkte jag tidigt nästa dag på jul afton till Kuala Lumpor. Jag firade inte julen alls då jag inte hade några att fira med och julkänslan inte fanns. Saknade självklart min familj dock. Kuala Lumpor är betydligt bättre än Ho Chi Minh men jag är ganska trött på storstäder. Har mest tagit det lungt och njutit av att vara själv i några dagar.  Jag  har bokat en dyr biljett till chiang mai den 29e som inte hade behövt varit så dyr om jag bokat i tid.

Jag tänkte stanna i Thailand till början på februari innan Nya Zeeland, så jag kommer antingen få lov att åka in och ut ur landet eller köpa visum.

Det ska bli skönt att stanna en längre period i ett land nu framöver. Så nu den 29e börjar jag i chiang mai och firar nyår där för att sedan utforska lite fler ställen i norra Thailand. Sedan åker jag neråt till Phuket, Krabi, Pippiöarna och möjligtvis Koh tao igen för att ta dykcertifikat på 30 meter och köra lite fundives då det är så billigt där.
Tänkte jag skulle träna mycket gym och thaiboxning nu i Thailand. Tänkte också att jag ska åka till ett meditations center och pröva det några dagar.

Likes

Comments

Det har hänt mycket dom senaste 2 veckorna så jag har inte haft tid att skriva något. Det får bli en snabb sammanfattning.
Mindre text men mer bilder iallafall.

Kan börja med att säga att jag har läst på om bedbuggs efter att jag hade bett över hela armarna och ryggen efter Singapore. På andra som bodde på hostelet och på personalen lät det inte som någon big deal. Men efter att blivit biten av dom och läst om dom så kan jag säga att hade det varit idag hade jag genast krävt pengarna tillbaka och checkat in någon annanstans.

I Siem Reap lärde jag känna massor med folk på hostelet funky flashpackers. Jag besökte Ankor Wat med ett gäng som jag kom att spendera väldigt mycket tid med. Jag hittade också ett gym som kostade en dollar där jag träffade på en proffsboxare från England som jag körde mitsar med och fick massa bra tips.
Fem dagar blev det i Siem Reap sedan hoppade jag på en nattbuss till Phnom Pehn tillsamans med Atticus och Matt. Matt är en ung kille från Kanada och Atticus är en nästan färdig läkare som bor i San Diego men är från början från Australien. Det här är Atticus 8e backpacker resa och han har varit i 77 st länder. Han är också super gay och väldigt underhållande.

Vi stannade bara över dagen i Phnom Pehn och besökte the killing Fields.
På kvällen bokade vi en ny nattbuss som skulle ta oss så småning om till Koh Chang I Thailand. På nattbussen blev Matts och en tjejs telefoner stulna. Dom hade haftt telefonerna under kudden, vilket jag som tur inte hade haft. Chauffören hade släppt på några som stal telefonerna sedan släppte han av dom. Vid konfrontation skrattade han tydligen bara. Vid gränsen till Thailand fick vi reda på att vi blivit blåsta på resan och fick köpa en ny transport till koh chang. När vi kom fram tog vi en taxi till det hus vi hade hyrt för 3 dagar tillsamans med några tyskar som vi hade träffat på funky flashpackers. Tre härliga dagar då vi utforskade ön på mopeder och umgicks och lagade mat på kvällarna. Igår tog vi in på hotel för 2 dagar. Hälften av oss åker till Bankok imorgon där vi sedan åker vidare åt olika håll. Men först tar vi en natt på khosan road. Dagen efter åker jag och Atticus till Honoi i Vietnam.

Jag fick dykfilmen från Gilli så jag tog lite screenshots som jag lagt upp i det här inlägget.



Likes

Comments

Lombok var väldigt fint och det finns nog mycket häftigt att se men eftersom Wille skulle åka snart så ville vi ha mer dagar I canggu och kuta så vi stannade bara en dag för att sedan ta flyget tillbaka till Bali där vi tog en taxi till canggu. Canggu var vi nog på helt fel plats så vi åkte tillbaka till kuta beach där vi badade och gick ut dom sista dagarna. Träffade bla 2 stycken leksingar på klubben skygarden. Wille åkte hem på söndagen så jag checkade in på ett hostel som jag visste många vi träffat pa ute hade bott på. 
Det var ett mycket bättre hostel än det vi provat tidigare. Här fanns pool och man fick göra hur många pannkakor man ville.  Väldigt många trevliga människor som var lätt att ta kontakt med och hänga med. Har träffat flera som jag addat på sociala medier som jag kanske kommer resa med senare när vi är på samma platser. 

Pa onsdagen akte jag till Singapore. Forutom att flyget var forsenat ca 2 timmar sa gick resan smidigt. Kom fram vid 00:00 ungefar och tog en shuttlebuss som slappte av mig precis utanfor hostelet dar det bara vara att checka in och ga och lagga sig. 

Jag hade fragat manga som jag traffat om vad man ska gora i Singapore. 

Sa forsta dagen besokte jag china town, little india och botanic garden. Little india och china town var kul att se men det gick ganska fort for mig da jag inte ar intresserad av att shoppa har och nu.

Botanic garden var fint men inget markvardigt. Traffade en trevlig indonesisk tjej dar som jag pratade ett tag med. Hon var nygift och fick varken jobba eller umgas med vanner for sin man plus att han skulle ha en massage varje kvall aven om hon inte hade lust. Jag sa vad jag tyckte om saken och beratta hur det var i Sverige. Sag ut som hon hade en hel del att tanka pa nar vi skilldes at. Andra dagen bokade jag min flygbiljett till Kambodja som gar imorgon. Sedan checkade jag ut och checkade in pa ett mycket billigare hostel ca 1 km ifran det forsta. Sedan akte jag till Sentora islands och gick pa ett aquarium dar det var som taget ur filmen Finding Dory som jag sag pa flyget till Bali. Jag  gick ocksa till stranden som var fin men jag badade inte. Fanns inte sa mycket mer att gora i Sentosa om man inte vill spendera en massa pengar och aquarium hade kostat tillrackligt. Efter sa akte jag till Garden By The Bay For att sedan aka upp Marina By Sands Skypark och kolla pa utsikten.

Det var en ljusshow med musik dom har varje timma i garden by the bay. Det var fint men jag hade forvantat mig mer. Nar jag kom upp till Marina By Sands Skypark njot jag ett tag av utsikten innan jag gick in i resturangen for att bestalla en ol som jag hade med i min vision. Formodligen den dyraste ol jag druckit. Olen kostade 24 Singapore dollar och biljetten till taket kostade 23 dollar. 

Men med den utsikten till sa var det ganska njutbart. Traffade tva stycken studenter i baren som jag pratade lange med och tog sallskap till tunnelbanan.

Nar jag kom tillbaka till hostelet skulle jag ga och lagga mig och da ser jag hur det kryper nagot i sangen. En bedbugg javisst! Dodade den och sa till i receptionen. Jag fick en annan sang i ett annat rum. Kollade over den lite snabbt men var riktigt trott. 

Nu pa morgonen efter frukost hittade jag tva stycken i aven den! Jag har bara en natt kvar har och dom tvattar mina klader gratis och ska ge mig en sang som ar ordentligt genomsokt till kvallen. Jag har faktiskt inte fatt nagot bett konstigt nog och det ar valdigt manga manniskor har sa jag klandrar dom inte sa mycket. Dessutom ar det sista natten har.

Efter jag gav min tvatt till personalen foljde jag med en tysk jag traffat vid frukosten och kakade lunch med en massa manniskor han traffat tidigare. Efter lunchen gar jag in pa toan och ska ta fram mitt kreditkort ur min magvaska. Jag oppnar facket och hittar det inte! Jag borjar panikartat leta igenom hela magvaskan medans jag tanker det far inte vara sant! Mitt pass ligger kvar men ingenting annat fanns i den. Jag ger tysken mina absolut sista kontanter och berattar snabbt att jag maste tillbaka till hostelet for att mina kreditkort ar borta. Ja (MINA kreditkort) ar borta jag har varit dum nog att ha bada korten i en liten pase pa samma stalle.. 

Jag springer till tunnelbannan for att skynda mig till hostelet. Angesten vaxer och jag tanker pa vilka problem jag skulle fa om jag inte hittar korten. Jag har iallafall en misstanke om var dom kan ligga. Jag visste att jag hade anvant kortet for att aka upp till Marina By Sands Skypark och jag hade sedan glomt dra igen dragkedjan till Fickan och lagt magvaskan i min ryggsack. 

Jag hade ocksa lagt hela magvaskan i botten pa min sovsack sa dom kunde akt ut i den, men den hade jag lamnat for att tvattas! Jag traskar i oro vid olika stationer medans jag forbannar mig sjalv att jag kunnat ha korten pa samma stalle som jag ibland tankt pa att jag inte borde men viftat bort da jag har dom tryggt i magvaskan.Jag springer upp for alla trappor. Nar jag kommer fram vid stationen och kommer upp pa gatan kanner jag inte igen mig da det ar en annan utgang. Jag kollar maps och som vanligt vet man inte forst om det ar ratt hall man tar sig mot. Samtidigt borjar det sporegna sa touchscreenen borjar kranga. Jag lyckas iallafall ta mig at ratt hall och springer i regn och aska. Folk maste ha undrat eftersom jag inte sprang under ett tak som alla andra. Jag kanner igen moskeen jag bor vid, rusar in helt dygnsur och sliter ner min vaska, drar fram min ryggsack och kollar i botten direkt. Yes dar ligger den lilla plastpasen med mina mastercards och aven mitt dykcertifikat. Hadanefter kommer jag inte ha bada korten pa samma stalle, utan ett i mobilen och ett i magvaskan. 

Singapore har varit kul upplevelse men som alla sagt sa racker 3-4 dagar. Valdigt organiserad stad.

Dyrt for att var i asien dock.

Det ar olagligt att tugga tuggummi har vilket var tur jag laste av en slump innan jag gick ut forsta dagen. Jag som konstant tuggar tuggummi hade latt kunnat fa dryga boter for det. Sa jag kopte halstabletter ganska snabbt istallet.

Jag har varit pa egen hand nu i 6 dagar och an sa lange har det bara varit skont att bara ra sig sjalv. Det ar ju mycket lattare att ta kontakt och tvartom nar man ar sjalv och folk vill bjuda med en till saker och bo pa hostel ar ju en klar fordel.

Jag skippar Malaysia och flyger direkt till Kambodja imorgon.

Har hort av folk jag traffat att Malaysia varit det samre altenativet i Asien och att det ar en valdigt dalig period att vara dar nu da flera strander ar stangda. Jag tar fler veckor i Thailand i stallet tror jag.

Imorgon kommer jag fram till Siem Reap dar det enda jag vet ar att jag ska till Angkor what sen far vi se. Som det kanns nu blir det 1-2 veckor i Kambodja for att sedan aka till Vietnam 2-3 veckor och efter det lite tidigare an planerat aka till Phucket, Krabi i Thailand innan Nya Zeeland.

Likes

Comments

Vi var kvar i Ubud i tre dagar bara. Det fanns inte så mkt att göra där förutom monkey forest och ett gym vi hittade av en slump. Men det var fanns många häftiga statyer och byggnader, det var också kul att se risfält och lite djungel.
Vi träffade en trevlig holländare som hete Martel som vi delade rum med på hostelet.  Han var ute och backpackade ensam och skulle resa i ca 6 månader. Vi bestämde en av dagarna att ihop med dom två från Tjeckien som vi träffat tidigare,  Lucas och Ivana att ta mopeder och besöka elephant cave och ett vatten fall. Elephant cave hittade vi snabbt,  man gick in och ut på en minut men inga elefanter fick plats där inne som jag hade trott. Vattenfallet tog minst en timma extra att köra till eftersom vi körde fel hela tiden. Gpsen visade konstigt och inga skyltar fanns. När vi kom till vattenfallet visade det sig att det inte var något just då. Så vi badade I vattnet och åkte hem igen. Inget av resmålen var någon vidare hit,  men det var en upplevelse I sig att åka omkring ett gäng på mopeder och se sig omkring.

Samma kväll bokade vi ihop med Lucas och Ivana en hijacking trip. Martel åkte vidare till canggu, jag kanske möter upp honom i Vietnam om några veckor då vi troligtvis är där samtidigt. Hijacking tripen bestod av att bli hämtade mitt i natten och vandra upp på ett berg och se soluppgången. Jag såg fram emot det så vi gick och la oss tidigt. Jag vaknade strax innan 02 då vi skulle bli hämtade men då hör jag hur det vräker ner regn. Jag väcker wille och frågar om Lucas och Ivana hört av sig. Som jag misstänkte så har dom skrivit att dom inte vill göra hijackingen och vi fattar samma beslut.

Dagen efter spontan åkte vi med Ivana till gili ön tiwana. Lucas stannade kvar i umbud och  gjorde hijackingen dagen efter.
Det tog en halv dag med speedboat till gili. Det här var bästa stället hittils. Vita stränder,  klart blått vatten och berg från lombok som syntes tydligt. Men också ingen trafik! Det finns inga mopeder och bilar på gili utan bara cyklar och häst med vagn. Väldigt skönt då  verkligen vart man en gick i Ubud och kuta så kom det hela tiden en bil eller moped och tutade på en då dom körde precis överallt.

Vi checkade in på ett hotel vi hittade på tripadvisor som hade jätte trevlig personal. Hotellet låg nära ett yoga ställe som jag och Ivana besökte en morgon medan wille sov. Det var bara vi där så vi fick en privatlektion. Det gick bra förutom att jag hade svårt att fokusera ibland då ett par envisa flugor ville sitta på några av mina sår som aldrig vill läka i den här värmen. Vi gjorde en snorkling tur senare den dagen och jag simmade brevid en jätte stor sköldpadda, det var häftigt. Helt fantastiska berg och vatten här så att bara åka i båten uppskattade vi. Lucas kom hit några dagar. En av dagarna tog vi en cykeltur runt hela ön och hittade en gunga ute i vattnet vi chillade vid. Sedan lämnade Ivana och Lucas Gili.  Vi möter troligtvis upp Lucas i Lumbuk senare om vi är där samtigt.

Vi bestämde att vi stannar längre här på Gili T för att jag ville prova scubadiving och  eventuellt ta certifikatet.  Så vi gick till Gilli divers då dom har många svenskar hos sig.  Wille tyckte inte det var något för honom och hade tänkt ligga på stranden medans jag var å dök. Men ändrade sig efter han hängt med och snackat med  Nils (svensken som skulle leda kursen). Vi var 2 britter,  en brazilansk tjej och  1 till svensk. Sen var det Nils,  en trevlig blond kille från Tyresö och sen Amanda som skulle vara med och hjälpa Nils som en extra säkerhet. Amanda kommer också lustigt nog från Leksand och har precis blivit divemaster hon ska vara här och jobba med dykning ändå tills februari för att sedan åka vidare till Australien i några månader.
Vi började med  lite teori för att sedan gå  till poolen för att öva med utrustningen under vattnet på att blåsa ur vatten ur munstycket och cyklopet. Jag fick först lite obehagskänslor och fick gå upp och börja om då jag andades för fort och fick för lite luft. Det var lika för en av britterna. Alla klarade övningarna utom brazilanska tjejen som inte följde med ut på öppet vatten heller. Hon var väldigt liten och allt var för stort, men jag hörde att hon fick lite panik under övningarna och det var därför det inte gick så bra stackarn. Jag tyckte det var en häftig känsla att andas under vattnet men kände inte av trycket i poolen som jag skulle få problem med senare.

Vi åkte ut med båt på öppet vatten med en massa andra dykare. Vår grupp kastade oss bak ner i vattnet samtidigt och började ta os ner mot botten. Det var ungefär 8-12 meter vi skulle dyka på. Jag hann inte med att tryckutjämna innan jag började sjunka då jag inte ville koma efter dom andra och på vägen ner fick jag ingen rytm i det heller. Dom andra kom ner till botten men jag kände av trycket för starkt i öronen och fick flera gånger simma upp en bit för att tryckutjämna för att sedan försöka sjunka. Amanda kom till mig och teknade om allt var ok för att sedan hjälpa mer neråt med då kände jag ett oerhört tryck i min bakre tand på nederkäken, det kändes som den skulle sprängas, öronen också. Jag simmade fort upp en bit igen och Amanda kollade frågade på mig och teknade ok? Jag teknade problem och pekade på min tand men hon förstod så klart inte vad jag menade och lossade på mitt cyklop lite grann. Vi försökte åka ner  några gånger men det var samma visa. Jag simmade snabbt upp en bit när jag kände av det smärtsamma trycket. Jag fick lite panik och började få svårt att fokusera på dom andra grejerna som att andas lungt. Amanda visade att vi var 7-8 meter ner på sin dykarklocka och att jag skulle andas. Jag teknade att det var ok på den här nivån men problem längre ner, hon verkade förstå och jag simmade ihop med henne precis ovanför dom andra ett tag för att sedan kunna koma lite djupare och simma på egen hand. Men jag hade väldigt svårt att njuta av upplevelsen som alla andra gjorde eftersom jag fokuserade så mycket på att andas och tryckutjämna. Jag hade stora problem med att simma med simfötter också då jag mest trampade som inte var så effektivt utan mest tog energi. Efter ca 35 min simmade vi upp till ytan och jag kom upp halv döv och tog av mig cyklopet och spottade massa blod då jag fått näsblod. Det fick även wille. Vi åkte tillbaka till dykcentret och kollade på en 105 min lång dyk video som jag och britterna somnade till. Jag mådde inte bra. Ont i huvudet, mådde illa och hörde I nästan ingenting.
Om jag fortsatte nu 2 dagar till skulle jag få certifikatet på att dyka på öppet vatten upp till 18 meter. Jag var osäker på om jag skulle fortsätta efter dykningen. Wille tänkte göra klart kursen, för han hade det gått jättebra och han var bara förtjust över hela upplevelsen.   Om inte wille hade velat fortsätta vet jag inte om jag gått tillbaka dagen efter.

Dom på Gili Divers sa att jag kunde pröva dag 2 och kände jag att jag inte ville fortsätta ändå skulle jag inte behöva betala något extra.  Jag och wille blev placerade i en annan grupp med 4 st svenska tjejer och så hade vi instruktörerna Ryan en brittisk kille och Didrik som också var svensk.
Vi var kanske 2 timmar poolen och övade på en massa saker från dagen innan och även på att rädda sin kompis och dela luft med varandra. Vi åkte sedan ut med båt till Gili Air och hoppade i. Didrik skulle vara med mig så att jag kunde gå ner långsamt och kunna tryckutjämna på ett bra sätt. Jag kände mig självsäker för det hade gått så bra i poolen och jag visste vad jag gjort för fel dagen innan. Tex så hade jag inte dagen innan efter 2 meter djup lagt mig plant som man ska göra så man sjunker långsamt och har kontroll. Jag hade fortsatt varit rak hela vägen ner och sjunkit alldeles för fort och sedan simmat upp och ner,  som inte är så bra och var anledningen till att jag fick luft i tanden. Dyket gick jätte bra  och vi var till och med djupare än dagen innan på 13 meter. Jag såg 4 st sköldpaddor och massa coola fiskar. Vi fick också göra övningarna vi övat på tidigare fast nu på havsbotten. Det är fortfarande lite svårt att slappna av när man dyker då man är jätte rädd att råka hålla andan lr simma upp för fort då det är väldigt farligt. När vi kom tillbaks igen skrev jag på för att göra klart kursen. Dagen efter gjorde vi ett prov och 2st dyk, ett på förmiddagen och ett på eftermiddagen som jag var ner på 20.4 meters djup. Alla fick ha dykarklocka på dag 3  så man själv hela tiden kunde se vilket djup man var på.
Jag fick ont om luft på slutet och fick dela luft med Didrik en stund. När vi kom upp hade jag endast 25 bars kvar och då hade jag även tagit av didriks luft. Didrik hade runt 120-130 bars kvar och vi båda hade haft 210 bars innan vi dök.
Det sista dyket hade vi med oss en kille som filmade oss hela tiden och som sedan klippte ihop en riktigt bra film som vi alla i gruppen köpte.
Locket för öronen har fortfarande inte släppt helt men det har blivit bättre.
Vi var väldigt trötta dagarna efter dyken och sov väldigt mycket.

Idag lämnade vi gili T och tog en båt till lombok där det var meningen att vi skulle åka shuttlebus till lombok/kuta. Vi satt på en liten båt och trängdes med ca 30 personer där 95 % var lokalbefolkning. När vi kom fram till lombok följde vi med en kille som tog oss till ett kontor där dom sa att bussen går om en timma och det skulle ta 4 timmar. När jag köpte biljetten så skulle det ta 2 timmar från gili till kuta. Vi pratade med ett annat backpacker par från Los Angeles och tillsammans med dom blev vi erbjudna att istället få en privat chaufför att köra oss för 100 k var (ca 63 kr) det skulle ta 2 timmar så vi bestämde oss för att göra det. Ändå ville dom ha min biljett för shuttlebus som jag inte ville ge dom eftersom jag ändå inte skulle åka med den. Han sa att han bara skulle skriva upp ett nummer och sedan skulle jag få tillbaka den. Så när vi skulle åka sa jag att jag vill ha min biljett. Dom blev märkbart besvärade och försökte med att dom behövde den. Jag gav mig inte och sa att jag åker inte med någon shuttlebus så då ska ni inte ha den. Då ville dom bara skjutsa dom från Los Angeles och då orkade jag inte mer och blev riktigt irreterad och sa till dem att dom kan behålla  biljetten. Bilresan var trevlig med mycket häftig djungel att titta på och massa vilda apor på dom krokiga vägarna  längs bergen. Vi pratade också lite politik med paret som såklart inte var överförtjusta över deras nya president.

Vi stannar inte här mer 1-3 dagar för att sedan flyga tillbaka till Bali och ta oss till canggu för att surfa dom sista dagarna innan wille åker. Vilket bara är en vecka från idag. Tiden har gått fort med det känns som man varit borta bra längre än 3 veckor.

Likes

Comments

En vecka har gått sedan vi kom till Bali och det är först igår vi tog oss ifrån Kuta.
 I Kuta har vi provat på ute livet mycket och det är nog det enda som är bra i kuta förutom en trevlig strand där man kunde surfa. Väldigt mycket turism i Kuta och försäljare överallt som skriker efter en vart man än går. Vi flyttade runt på lite olika hotel och träffade en massa trevliga människor iallafall. Vi träffade en svensk för 3 dagar sedan som vi hängde med och surfade. Han tog ut oss långt där det var väldigt stora vågor jag tror inte det var ultimat för nybörjare eftersom när man ramlade så var det en väldig omgång man fick av vågen. Jag lyckades kanske stå som mest 2-3 sekunder innan man dök ner och tumlades runt,  en gång svalde jag en hel full mun med saltvatten  och ögonen brann. Man fick också svidande  röda märken av matrialaet på surfing brädorna som var mot huden. Svensken hade som tur var varnat oss innan och sa åt oss att ha t-shirt vilket vi inte hade tänkt ha. Han sa att nybörjare kör ofta utan och det gör dom bara en gång. Men vi kom ändå åt med huden på låren och biceps som inte var så skönt efteråt. Wille gav upp ganska snabbt då han inte gillade behandlingen. Jag försökte ett tag till men vågorna var inte så bra den dagen då dom bröts nästan på en gång så det var tydligen en dålig dag att surfa på. Jag prövade dagen efter igen en stund men fick ge up efter ca 30 min med svidande biceps, lår och  blödande fot. Tänkte att jag ska titta på en surfing tutorial till nästa gång.

Nu sitter vi på ett hostel i Ubud som vi checkade in på igår. Det är första hostelet vi bor på.  Tänkte det kan va kul att pröva hostel och att träffa lite folk. Jag kommer bo mer på hostel sen när jag reser själv.

Två-tre dagar tror jag det blir här i Ubud sedan åker vi till Sanur och efter det till Gilli öarna sedan Lumbuk som det ser ut nu. Igår var vi i monkey forest och kollade på apor. Sedan träffade vi två trevliga backpackers från Tjeckien som vi ska följa med på yoga idag.

Likes

Comments