Igår hängde vi mest vid poolen och tog det lugnt. Vi åkte till närmsta 7 eleven och köpt på oss lite snacks att ha på hotellrummet, samt växlade lite pengar. Vädret igår var molnigt men med 31 grader. Varmt med andra ord. Idag ville vi besöka strand. Just i det området vi hamnat verkar det inte finnas så mycket till sandstrand. Vi blev skjutsade till ett annat hotell som hade tillgång till havet och en lite sandstrand där vi spenderade dagen. Vi fick även en lättare lunch här vilket var toppen. Nu har vi lånat detta hotellets wi-fi för att kunna skriva ihop ett inlägg till bloggen (detta då vårt hotellets wi-fi är kasst).

Snart är det dags att bege sig tillbaka till hotellet för lite poolhäng.

Vi hörs!

/ O, A, I

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Vi var framme i Manila runt 23:30 tiden igår kväll och skulle åka taxi till hostel vi skulle sova en natt på (Detta var redan förbokat sen innan). Det kan ha varit den mest obehagliga taxiupplevelsen vi varit med om. Känslan när man satt i taxin var lite, "okej vi har tur om vi kommer till hostlet nu". För er som inte varit i Manila så är det en väldigt speciell stad. Det finns ingen tydlig gräns mellan finare områden och slummen, och det är vanligt att se människor ligga och sova på gatan. Du ska även vara glad om dem låser bildörrarna om du befinner dig i Manila för rätt som det är kan det gå ut människor mitt i gatan och börja rycka i handtaget och knacka på bilrutan (precis vad vi fick uppleva). Vi blev avsläppta utanför en motorcykelklubb och taxichaffören pekade in mot en mörk gränd och sa "här släpper jag er. Jag kan inte köra in i gränden, men någonstans där inne bör ert hostel ligga". Vi kliver ur bilen och tar våra väskor. Folk tittar på oss och vi tvingar på en fasad av självsäkerhet för att inte verka som lätta byten. Det funkade! Kl 01:00 ser vi en neonskylt i form av ett stort "Z" (vårt hostel). Vi klarade det! När vi väl skulle checka in fick vi reda på att Ida inte fick sova i samma rum som Anton och Ola. Inte pågrund av kön denna gången utan för att det inte fanns plats. Detta hostel var strukturerat så att man sov i våningssängar i 8-bäddsrum med andra människor. Eftersom det inte är jätteroligt för Ida att sova själv i ett annat 8-bäddsrum så tryckte Ida och Anton ihop sig i samma säng. Vilket funkade toppen.

Det var en lyhörd gata vi bodde på och det är inte det enklaste att sova i ett rum med flera andra, där vissa försöker sova och vissa inte gått och lagt sig ännu. Vi var dock väldigt glada att vi slapp sova på flygplatsen och var tillräckligt trötta för att sova som stockar. Det bästa med att vakna dagen efter var att det ingick frukost, så att börja dagen med en omelett satt inte helt fel.

Idag var det dags att ta sig till Cebu, en ö i Filippinerna och vi var mer än laddade. Denna gången snackar vi ett eget hotell med havsutsikt och frukost varje morgon. Vi fick skjuts till flygplatsen av hostlet denna gången vilket var en lättnad. Väl framme checkade vi in bagaget och letade upp rätt gate. Då det även var dags för nytt energiintag köpte vi varsin macka, en julmacka med bacon, ananas, stekt ägg och tomat (i Manila har dem redan börjat pynta och ladda inför julen). En förvånansvärt god macka. Vi var i god tid till gaten och just när vi tror att vi ska få gå ombord så får vi meddelandet om att flyget är försenat 1 timme. Precis vad vi ville höra... men det var bara att vänta. Flyget kom en timme senare och vi landade på Cebu ca 19:00. Innan vi lämnade hostlet bad vi dem ringa och fixa transfer från hotellet så att dem stod på flygplatsen och kunde plocka upp oss, vilket dem fixade. Problemet var bara att när vi kom till Cebu stod det ingen bil till oss där...

Vi fick alltså leta upp en taxi och denna gången kändes taxin lite mer seriös och säker. Att köra förbi slummen och se hur folk lever och bara hoppas på att "snart kommer nog dem finare husen" var en jobbig känsla, för det kom inga finare hus.

Till rätt hotell kom vi tillslut och det ligger ute på en udde med havsutsikt. Men att man ska behöva köra igenom stora grindar för att komma dit känns både märkligt men ändå säkert. Det komiska med detta hotellet är att det är helt nybyggt och har officiellt inte öppnat helt ännu. Allt är super fräscht här men den ända nackdelen är att det inte är strand eller att det finns wi-fi som fungerar. Hotellet ska officiellt öppna i december och vissa rum är inte ännu klara.

Vi kommer kunna posta inlägg när vi får tillgång till wi-fi! Vilket för tillfället inte ser så ljust ut. Om inte annat hörs vi om en vecka när vi byter land.

PS. Detta skulle postats lördagen den 21 (alltså igår)

Ha det fint, för det ska vi ha!

/ O, A, I

Likes

Comments

Kvällen igår blev sen, och för en stund gick allt emot oss. Vi kunde inte boka flygen, vi kunde inte boka boende och vår tvätt hade inte torkat så att vi kunde packa ner den... MEN vi gav oss inte. Tillslut fick vi fram flyget som tidigare varit fullbokat enligt hemsidan, vi fick tag i boendet vi ville ha och det visade sig att det fanns torktumlare på hotellet för en billig peng.

Klockan ringde tidigare än vanligt idag och vi gjorde oss redo för landbyte. För att ta oss till flygplatsen i Osaka var vi först tvungna att gå en bit till tågstationen för att först åka ett tåg på ca 30 min för att sedan byta och åka ett annat tåg på ca 30 min. Väl framme på flygplatsen skulle vi leta upp rätt gate och checka in våra väskor. Vi hade en marginal på 2h så vi hade gått om tid. När vi stod och letade efter just vårt flyg hittade vi inte det så vi frågade i informationsdisken om hjälp. Det var inte sant, VI VAR PÅ FEL FLYGPLATS?!? (Vi hade helt missat att det fanns tre olika flygplatser i just Osaka!!, Aja nu var det som det var..). Vi frågade hur vi enklast tog oss till den andra flygplatsen och hon berättade att vi kunde ta taxi eller buss som gick precis utanför. Taxipriset var inte ens ett alternativ så det fick bli buss. När vi kom fram till bussen och skulle köpa biljetter fick vi reda på att bussturen tar ca 90 min. 90 MINUTER?! Vårt flyg gick alltså om 2h timmar och vi skulle åka buss i 1,5h. Detta skulle betyda att vi hade en marginal på ca 30min då vi skulle checka in och hitta till rätt gate.

Bussen var framme 10 minuter tidigare än beräknat, så tanke då var, "bra vi har 30 minuter på oss, det hinner vi". Vi skyndade oss till gaten för att kunna checka in våra väskor men när vi kommer fram har dem precis stängt den. Det är kört... Yes vi missade alltså flyget. När går nästa flyg till Manila?, frågade vi kvinnan som stod i gaten, imorgon svarade hon.

Imorgon?! Klockan här är alltså 12:40 och nästa flyg går imorgon?? Vi letade upp en plats att sätta oss ner för att kunna hämta lite ny energi, kopplade upp oss på wi-fi:t och började söka flygresor. Dem flesta låg på över 20h med flera byten och kostade alldeles för mycket.

Nu sitter vi på rätt gate till ett nytt flyg vi tillslut hittade, som dessutom går idag. Vi kommer istället vara framme i Manila klockan 23:30 ikväll och inte 16:30 som var planen från början! Allt är bra med oss och det är skönt att det löste sig. Som titeln lyder shit happens!

/ O, A, I

Likes

Comments

Heej allihopa! Nu är har ni blivit bortskämda med blogguppdateringar men vi ska försöka hålla i med att posta en om dagen så länge det går och vi har internet. Idag var det sista hela dagen i Kyoto och även Japan. Den spenderade vi med att besöka Arashiyama och den omtalade Bamboo Forest. En riktigt häftig skog av bambu.

Dagens dilemma handlade om hur vi skulle hitta rätt buss för att ta oss dit och hur vi skulle hitta rätt busshållsplats. Dessa stunder får oss att ångra att vi inte läst japanska i skolan. Vi var återigen helt vilsna, men det är lite charmen med att backpacka. Tillslut hamnade vi nere vid tunnelbanan (alltså egentligen helt fel), men det löste sig ändå. En kvinna såg hur vilsna vi var och frågade om vi behövde hjälp så vi förklarade vart vi skulle och hon berättade att vi först kunde ta tunnelbanan och sen byta till spårvagn sista biten. Vi gjorde som kvinnan sa och tro det eller ej vi hamnade helt rätt.

Eftermiddagen och kvällen bestod av att boka flyg+boende, tvätta lite kläder och packa ihop våra saker för imorgon går flyget mot Filippinerna för (förhoppningsvis) lite sol och varmare grader.

Imorgon blir nog mest en resdag, men nästa gång vi hörs är vi på Filippinerna.

Puss så länge!

/ O, A, I

Likes

Comments

Vilken upplevelse! Baden här i Japan skiljer sig verkligen från dem i Sverige. Innan vi kom fram till badet visste vi inte om det skulle vara uppdelat män för sig och kvinnor för sig, eller om det skulle vara ett gemensamt bad för alla kön. Väl framme vid Funaoka Onsen (Kyotos äldsta hot spring) informerades vi om att det var könsuppdelat. Så Ida fick alltså gå in till ena poolen och Anton och Ola till den andra. Eftersom det inte är jätteroligt för Ida att bada helt själv bestämde vi en tid vi skulle mötas upp redo och klara utanför. Här efter skiljer våra historier lite.

Ida går in i omklädningsrummet för att byta om till sin bikini och går in mot duscharna innan det är dags för ett dopp i poolen. När hon kommer in till duscharna blir hon lite chockad och möts av en kvinna som pekar på bikinin och bildar ett kors med armarna. Yees, det är alltså ett nakenbad... och inte nog med det, alla sitter på plastpallar och duschar. Ida som är helt vilsen frågar en kvinna om vägledning och det visar sig att denna kvinnan endast talar japanska... Detta hindrar dock inte henne ifrån att med hjälp av någon typ av teckenspråk försöka förklara för Ida att bikinin ska ligga i skåpet och att hon ska sätta sig på en pall och duscha av kroppen. Ida gör som hon blir tillsagd och kvinnan erbjuder sig att låna ut både schampoo och tvål. Som tur är ser även en annan kvinna hur vilsen Ida är och hon kan även tala engelska, vilket gör saker lite enklare. Det slutar med att Ida träffar nya vänner som är fascinerande över att höra om vår resa samt om Sverige och deras kultur.

Nu till Anton och Olas historia. Anton och Ola går in i omklädningsrummet, ta med sig badbyxorna i handen och går mot duscharna. För att komma fram till duscharna är du tvungen passera en hall med ett stort handfat. Ola som för tillfället är riktigt tagga på att få bada i en hot spring, förklarar för Anton att det är här man ska skölja av sig innan man går in till badet. Anton och Ola börjar tvätta av sig och inte långt därefter ser dem hur en ung japansk kille vrålglor och börjar skratta. Det är först då dem förstår att duscharna ligger på andra sidan hallen. När dem kommer fram till duscharna är det likt Idas historia. Alla sitter på plastpallar och duschar. På herrarnas avdelning var folket inte lika pratglada, så inga ny vänner för Anton och Ola. Återigen det här med att det är svårt att förstå dem japansk skyltarna, men ett gott skratt fick vi allt när vi berättade våra historier för varandra. För att ni ska få en bild av hur det ser ut vid duscharna, har vi här letat fram en suddig bild från Google.

Nu till dagens utflykt!!!!

På dagens agenda stod det att besöka Fushimi Inari-taisha, en jinja (shintohelgedom). För att förklara lite mer så ligger helgedomen vid basen till berget Inariyamakanyuchi, och har små stigar upp på berget till många mindre jinja. Det tar mellan 2-3 timmar att ta sig hela vägen upp för bergen och tillbaka ner igen, men vi ville ha en utmaning. Detta var en riktigt cool upplevelse och det är inget vi ångrar att vi gjorde. Nu låter vi bilderna nedan tala istället.

Vi har även idag druckit färskpressad apelsinjuice i apelsiner, samt ätit grillad majs på marknaden (Ida som älskar majs, blev helt överlycklig när hon såg detta).

Nu är vi tillbaka på hotellet igen för den traditonella pausen för att vila benen, uppdatera bloggen samt redigera videos.

Kram kram!

/ O, A, I

Likes

Comments

Kon'nichiwa (hej på japanska)

Idag har vi besökt en marknad här i Kyoto vid namn Gion. En marknad med mycket mat och sötsaker i olika smaker och former. För att ta oss till marknaden var vi tvungna att ta en promenad på ca 30 minuter vilket var bra för på vägen dit hittade vi fler platser som var värda att besöka, tex. Teramachi. Ett shoppingcenter utomhus. Detta la vi mer fokus på på vägen hem. När vi gått igenom hela marknaden kom vi fram till "början av vägen till ett tempel". I Japan ligger flera templen högt uppe på bergen och för att ta sig dit går man upp för flera trappor samt igenom flera helgedomer där man kan be. Även om vi endast varit här i en dag, kan vi alla tre konstatera att vi gillar denna stad. Alltså wow vilken natur.

I Japan är det väldigt populärt att smaksätta allt med deras gröna te. Glass med grönt te, nudlar med grönt te osv. Så idag när vi stötte på Kit Kat med grönt te, kände vi att det var något vi ville testa. Smaken är ju som baken, men vi håller oss heller till vanliga Kit Kat.

Något vi glömt nämna som ändå är en stor grej här i Japan är deras toaletter. Det är helt sjukt vad knappar och inställningar du kan justera. Vill du att sitsen ska vara uppvärmd så är det bara att slå på rumpvärmaren. Vill du inte att någon ska höra att du är på toan så är det bara att sätta igång en musikslinga. Känner du även att du efter ditt toabesök vill ha en stråle uppkörd i röven så går det också att lösa. Toapapper i Japan är tunt som silke och överskattat. På sista bilden kan ni se alla inställningar som finns ;)

Ikväll är tanken att vi ska besöka en hot spring med varmt vulkanvatten, men innan dess ska vi hinna vila benen och äta kvällsmat. En annan sak vi lärt oss är att i Japan bör man börja leta restaurang innan man hunnit bli hungrig (för det kan ta sin lilla tid) om du inte vill äta ramen varje dag, för då kan du bara gå utanför hotellet.

Vi höres, ha det fint!

// O, A, I

Likes

Comments

Sista kvällen i Tokyo käkade vi olika typer av spett, samt friterad vitlöksmarineradkyckling , vilket var grymt gott! Innan maten serverades fick vi någon typ av förrätt som vi fortfarande inte listat ut var det var, men den såg ut såhär (se bild nedan). Resten av kvällen blev väldigt lugn och bestod av att packa ihop våra väskor så att dem var klara till morgondagen.

När vi vaknade imorse och packade ihop alla våra saker för att göra oss redo för att förflytta oss till Kyoto, en annan stad i Japan. Ola var tvungen att besöka den svenska ambassaden för att låta hans mamma få fullmakt till att hämta ut något på banken då vi inte är på svensk mark förens i nästa år. Inte nog med att han gick dit en gång, han var tvungen att gå dit en gång till med ett utskrivet papper, som han enligt ambassaden inte kunde skriva ut där utan fick göra på hotellet för att sedan gå lämna till dem igen. Medans Ola fixade detta så packade Ida och Anton ihop alla saker, letade upp rätt tunnelbana för att ta oss till rätt tågstation samt checkade ut från hotellet. När Ola var tillbaka så begav vi oss mot tunnelbanan. På vägen dit köpte vi med oss mackor för att få lite lunch i magen innan vi skulle leta tågtabeller.

Väl framme vid Tokyo Station, där vi skulle ta snabbtåget till Kyoto försökte vi leta upp en bänk för att kunna käka vår lunch, men inte EN ENDA bänk på hela stationen fanns. Istället fick vi plocka fram picknickfilten (regnskyddet till väskan) och sätta oss på marken. Med lite mer energi i kroppen började letandet efter rätt perrong. Tror aldrig vi har känt oss så vilsna som vi känt oss idag, vi hade ett tag ingen aning om vart vi skulle ta vägen och frågade vi någon om vägen så pekade alla bara på biljettautomaten som vi redan försökt tolka 10 gånger.

När vi någorlunda förstått hur vi skulle köpa biljetter och skulle betala dem så hade såklart SEB tekniska problem... Det var alltså bara att avbryta bokningen och börja leta bankautomater istället, vilket inte heller var det enklaste konstigt nog. Men eftersom våra kort är svenska så fungerar inte alla bankomater utan vi behöver "speciella".

Att våra humör vid detta tillfället fortfarande var på topp är helt otroligt. En bankomat hittade vi tillslut och biljetterna fick vi i handen. Sen kom nästa stora fråga, vart skulle vi nu ta vägen? (Försök att tolka dessa biljetterna! Lyckas ni får ni gärna förklara för oss också). Tack och lov var det någon som såg hur vilsna vi var, samt kunde tolka våra biljetter och hänvisade oss till att följa den blåa markeringen, så det gjorde vi.

När vi hittat till rätt perrong stod tåget redan där, redo att köra! Kunde inte bli mer perfekt! Efter ca 2,5h tågresa är vi nu framme i Kyoto. Vi har precis käkat kvällsmat och är redo för en lugn kväll.

Om det är någon dag vi ska ge oss själva en extra klapp på axeln så är det idag. Vilken samarbetsvilja vi har! Vi är helt enkelt bäst!

Kram

/ O, A, I


Likes

Comments

Vi fick tillslut vår efterlängtade sushi igår, och till er alla där ute, vi äter sushi helt fel. Det ska inte ätas med pinnar utan i Japan äter man dem med händerna. En lättnad för oss då, äta med pinnar inte riktigt är vår grej. En traditionell dryck som vi också kände att vi var tvungna att testa nu när vi är i Japan är Saki (uppvärmt risvin). Något som smakade betydligt bättre än väntat.

På dagens agenda stod det att besöka Takeshita Dori, en känd gata i ett annat distrikt i Tokyo. Här fanns det mesta, allt från maskeradbutiker till djur i skyltfönstren. En sak vi kan konstatera är att i Tokyo använder ALLA paraply och det är mer ovanligt om du ser någon gå utan. Även om Tokyo må ha många konstiga idéer så är vissa så bra så att vi överväger att föra dessa vidare till svensk mark. Vid varje tunnelbanestation och varje butik finns det, som vi har valt att kalla det, paraplykondomer. Väldigt smidigt för att undvika att blöta ner allt och alla.

Större delen av dagen spenderades alltså i ett distrikt vid namn Harajuku. Då vi lyxade till det med sushi igår så fick det bli en enkel ramen till lunch. En annan sak vi la märke till idag är att Japan inte enbart har drive throw till McDonalds utan dem har även go throw. Väldigt komiskt att se. Vi råkade även idag krascha ett japanskt bröllop... Eftersom vi inte förstå dem japanska skyltarna så uppfattade vi detta först när vi såg bruden och brudgummen. Men mamma & pappa, det är lugnt! Vi gjorde inget dumt ;)

Nu är vi tillbaka på hotellet för lite mellanlandning innan det är dags för restaurangjakt. Sista kvällen i Tokyo, för imorgon bär det av mot Kyoto. Ola har haft egen spakväll här hemma då det var ont om tid för att hinna besöka ett typiskt japanskt spa (hot spring) medans Ida och Anton har tittat igenom dagens GoPro-videos.

Puss & kram, skumbanan!

/ O, A, I



Likes

Comments

Då lunchen blev sen igår försköts även kvällsmaten! Första fredagen på resande fot skulle ju såklart firas. Efter siestan begav vi oss ut på Tokyos gator för att hitta en mysig bar, vilket vi lyckades med! Där beställde vi drinkar och satt och diskuterade dagens nya intryck! Innan det var dags att käka mat igen, hade vi planerat att åka upp i Tokyo Tower som ligger nära hotellet. Det var riktigt coolt och det först nu man förstår hur stort Tokyo faktiskt är!

Ny dag, nya sevärdheter!

Dagen idag började ungefär som gårdagen (det har regnat idag också). Tre trötta ungdomar som åt sin exklusiva frukost på golvet. Väl redo tog vi tunnelbanan till Imperial Palace, palatset där kejsaren bor. Tanken var att vi skulle gått en guidad tur genom palatset men den var fullbokad så vi fick nöja oss med att se utsidan. Något som är otroligt häftigt med Tokyo är att alla sevärdheter likt Imperial Palace, både är omringade av stora skyskrapor men även öppna gräsplätter med träd. Titta bara på bilderna nedan.

Tåget fortsatte senare mot Akihabara, ett distrikt där anime, elektronik och igelkottscafé är vanligt förekommande. Att besöka ett igelkottscafé var något som stod på agendan, men när vi fick infon om att det kostar ca 200kr/person att bara gå in på caféet var det inte lika lockande. Istället traskade vi runt på gatorna och besökte dem små butikerna. Ola blev vår guid genom hela anime-världen, så nu ska även Ida och Anton ha koll på läget. ;)

Det kan väl inte bara vara vi som förväntar oss att man ska se minst tre sushirestauranger på varje gata när man tänker på Tokyo? Men mina vänner, så är det inte... Vi har knappt sett några sushirestauranger hittills och när vi väl hittar en så är den smockfull med människor. Med andra ord, dagens lunch blev inte sushi. För att inte tappa humöret blev McDonalds räddaren i nöden.

Nu är vi tillbaka på hotellet igen och tanken ikväll är att leta upp en riktigt god sushirestaurang!

Ps. Många vet att Mario är italienare, men för tillfället chillar han runt med familjen på Tokyos gator! 😂

Ha det bra så länge!

/ O,A,I

Likes

Comments

Vad har hänt sen sist?

Jo igår ikväll begav vi oss ut på restaurangjakt och det var en utmaning kan vi säga. Inte att hitta någon restaurang för det fanns det överallt, utan snarare att hitta en restaurang där vi fick plats och där det faktiskt fanns sittplats. Något vi nämligen lagt märke till här i Tokyo är att dem flesta restaurangerna endast har ståplats och är väldigt små med trånga utrymmen. Efter mycket letande lyckats vi hitta en hyfsad restaurang MED sittplats så vi var nöjda.

Idag hade vi ställt klockan för att vi skulle upp och fånga dagen. Problemet var bara att ingen av oss vaknade av den... (Tror vi fortfarande inte har ställt in oss på tidsskillnaden riktigt) en timme senare än planerat var vi uppe o redo för vår "lyxfrulle" vi slängde i oss på rummet innan vi gick. (Lever man som backpackers ingår inte frukost på hotellet så då får man fixa eget ;) )

Tokyo är lite som Växjö när det kommer till väder, en stad med humörsvängningar. Med detta sagt så har det regnat hela dagen idag! (Lite skadeglädje till er där hemma ;) ). Regn hindrar då inte oss. Vi fortsatte dagen med att ta tunnelbanan till Ginza som är en stor shoppinggata med lite finare butiker där vi traskade runt! Därefter hoppade vi på nästa tåg till ett annat distrikt vid namn Roppongi. Vi har länge sagt att vi ska testa på att äta Ramen (en typisk japansk nudelsoppa) och hade läst att det fanns en bra restaurang som hade just detta i Roppongi. Mycket riktigt så hade dem Ramen och även sjukt goda japanska dumplings vi också testade på. Mätta och belåtna tog vi tåget tillbaka till hotellet och nu funderar vi på vad vi ska hitta på resten av eftermiddagen/kvällen då vädret inte riktigt är på vår sida och solen snart börjar gå ner.


Efter två dagar i Tokyo så bjuder vi här på 5 plus och 5 minus med denna stad:

+ Kollektivtrafiken är UNDERBAR! Allt flyter på alldeles för bra.
+ Människorna här är trevliga och hjälpsamma.
+ Man behöver inte dricksa (Detta då det är kränkande mot deras kultur)
+ Mycket kultur
+ Man känner sig säker överallt dag som natt. Alla vågar gå på bakgatorna.

- Många restauranger har endast ståplats
- Eftersom man inte får röka på gatan så är det tillåtet att röka inomhus på endel restauranger
- Om du inte kan läsa japanska tecken förstår du inte vad det är för butik/byggnad/hus du besöker
- Vädret har humörsvängningar.
- Att tex. potatis inte anses vara ett tillbehör utan en rätt. Du får endast det du beställer! (En köttbit utan potatis)

Kram

/ O,A,I





Likes

Comments