Bestämde mig för att ställa mig framför kameran efter jag sett några inspirationsbilder. Jag måste bara acceptera att min kropp inte ser ut som modellens.

Är så fruktansvärt trött på att ha en kropp som inte fungerar! Där ämnesomsättningen är ofunktionell, en kropp som är vätskefylld och en mage som strejkar vad jag en äter. En njure som är dubbelt så stor och en urinledare som är trippel storlek. Muskler som krampar efter 3 trappsteg och en kondition som skjuter i höjden så fort jag rör på mig. Why? Vad har jag gjort för att förtjäna denna dåliga karman? Hur hänger allt ihop eller har jag helt enkelt fått 100 sjukdomar? Har gått såhär i 1 år och en månad och det börjar gå mig på nerverna!
Hur gör man när man känner att man slösar bort sitt liv på ingenting? Tiden går framåt men jag går bakåt? Är det okej att ha det såhär när man är 23 år gammal? Mitt liv bara tickar iväg och snart känner jag mig för gammal för att göra allt jag vill göra som jag inte klarar av i mitt nuvarande skick. Snälla sjukvården skynda!

Är det okej att ha väntat exakt 4 månader på att ens få träffa en specialist? Jag vet att remisstiden är 3 månader .. men det är inte inräknat pappersarbetet och väntetiden på undersökningar. Ska sjukvården vara såhär?

Jag blev så otroligt överraskad på akutsjukvården när jag var med om en bilolycka. Allt gick fort och man fick de svaren man behövde direkt. Uppenbarligen gäller det att vara döende. Men just nu när man inte är döende men ändå inte frisk så tar det så lång tid? Är så besviken och trött på svenska sjukvården!

Det är så otroligt många gånger jag tänkt att sticka en kniv in i sidan eller slå något så hårt i sidan så dom måste in och operera, för då kanske dom kan fixa mitt problem samtidigt? Jag önskar att jag går in i njursvikt så jag blir döende, men tyvärr händer det inte då man har två njurar och jag endast har problem med en. Det är så många gånger som jag googlar över sätt att bli sämre, eller sätt att bli bättre och frisk. Men det finns inget jag kan göra just nu och det gör mig så ledsen!

Ibland mår man lite bättre av att skriva av sig när det inte är någon som förstår vad man går igenom. Jag må se frisk ut på utsidan! Men min insida är i krig varje dag och varje sekund. Kämpa!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Hela november var trots allt slutspurten på mitt år i Australien. Kan inte riktigt fatta att det gått ett år och så mycket man gått igenom, när hann jag det? Spenderade i alla fall sista tiden med att plugga på balkongen (alltså kolla min utsikt, goals) och att träna väääldigt lätt. Jag blev bara sämre och sämre under sista tiden och jag orkade inte längre fighta och låtsas. Mitt prio ett var att klara skolan och det gjorde jag! Missade nog endast två lektion på ett helt år, det ni, det är rätt bra jobbat! Att gå promenader började till och med bli svårt, fattar ni i vilket skicka jag var i?


Novembers highlight var utan tvekan vårt besök till Woodford Correctional Centre vilket är Queenslands största fängelse och en högrisksanstalt. För mig som är nörd på allt som har kriminologi att göra var detta så himla coolt! Vi fick träna 3 olika grupper, varav en högrisksfångar under en hel dag. Man var samtidigt livrädd som adrenalinet pumpade runt. Allt gick superbra och de intagna betedde sig riktigt bra! Sån upplevelse!


Sista helgen i november spenderade vi i Brisbane och åt hamburgare och sötpotatispommes (vad annars?) på Chur Burger. Det var farligt gott och matkoman som kom efteråt var extrem, dock värt det! Det var inte lång tid kvar av Australien och jag kämpade för att ta in varenda minut. Att sitta vid kanalen i solnedgången var underbart!

Likes

Comments

Det är så skönt att börja runt lunch och sluta sent. Älskar att sova ut även fast man vrider dygnet lite för mycket. Nu sitter jag och lyssnar på intro inför Andrea och Mathildas podcast #varfemtekvinna. Jag tror att denna podcasten kommer bli så jäkla bra och ser fram emot resten av avsnitten. Så imponerande av deras jobb och engagemang.

Igår hade jag som sagt lite tid i stan innan jag skulle ha mitt pass och gick runt och slötittade på Stadium. Har länge kollat in dessa tightsen från Reebok då de ser ut att ha en väldigt skön midja. Men har inte riktigt velat testa dem för jag behöver inga mer tights, haha! Men igår när jag hade sån tid så valde jag att testa dem för att låta tiden gå lite till .. och jag ville ha dem utan att blinka! Alltså de var de skönaste tightsen jag testat på länge och är övertygad att dem kommer sitta bra under hela träningspasset. Upp till bevis helt enkelt!

Ser fram emot att börja träna igen! Hörs sen!

Likes

Comments

Spontanköpte ett nytt objektiv i helgen efter att egentligen spanat in detta ganska länge. Ett stort objektiv för pengarna om man säger så. Det är pannkaksobjektivet Canon EF-S 24mm f/2.8 STM!
Tycker själv om fasta objektiv och har sedan innan ett standard 50mm, men kände att jag sökte efter något lite kortare och sprang på detta 24mm objektivet. Med ett ljusinsläpp på f2,8 gör det att man kan ta rätt ljusa bilder även om det är mörkare runt omkring samt bra skärpedjup. Det är liksom detta som får det att bli suddigt i bakgrunden enkelt sagt!

Detta är helt klart mitt nya favoritobjektiv att ha på mesta delen av tiden. Speciellt vid t.ex. landskap och stadsbilder! För mig blir också detta super att ta med ir-kontrollen då den knappt annars räcker för hur långt jag måste stå från kameran på 50mm-objektivet. Småsaker egentligen, men viktiga bekvämligheter!

Upp till bevis på hur bra vi trivs ihop får tiden utvisa, men jag är riktigt taggad helt enkelt! :)




Likes

Comments

Det var ett tag sedan jag var här inne och skrev, förutom de två throwback'sen jag postade de senaste två dagarna. Fick en riktigt dipp och fattade inte riktigt varför jag började blogga från första början!? Jag kände helt plötsligt en stor tyngd över mig när jag inte hann blogga. Men för mig är det inte så det är. Jag bloggar inte för andra utan jag bloggar i första hand för mig själv. För er som vill följa min resa är jag evigt tacksam!

Har mått hyffsat bra senaste. Smärtan är inte lika påtaglig och är inte längre däckad i flera timmar som jag har varit förut. Den finns alltid där men den påminner mig mer sällan nu vilket jag är så tacksam över! Hoppas detta håller i sig med en bra period nu, känner att jag behöver det!

Spontan köpte ett nytt objektiv till kameran i helgen och älskar det! Var därför tvungen att slänga med några bilder på min frukost för att visa. Hur bra?! Det lär komma en hel del matbilder med detta objektivet, helt klart!

Skulle egentligen vara ledig idag, men hoppar in och kör ett vattenpass idag på jobbet! Inte för jobbigt helt enkelt!

Likes

Comments

Den 7 oktober var jag hos min specialist en sista gång för det fanns liksom inte mer att göra. Eftersom försäkringen inte täcker blev det en punkt. Vi firade det med en pizza på Mollys jobb, så gott!

Sedan kom min finaste vän Lisa och besökte mig. Även fast jag hade så bra vänner i klassen och runt omkring mig var det ändå skönt att få träffa någon hemifrån. Vi åkte iväg till Noosa på helgen och gick i nationalparken, åt hamburgare och glass! Det var så underbart och lite livsgnista kom tillbaka till mig!

Under oktober träffade jag också en naturopath som heter Joel. Han hjälpte mig med kost och smärtan genom att göra en live blood analysis. Genom att kolla på blodet i mikroskop kunde man se vad jag hade brist på samt hur mina organ mår. Han rekommenderade en juicecleansing på 2 dagar och trodde att smärtan kunde avta lite mer. Så jag hoppade på den och Lisa, som under detta blev the friend of the year, gjorde cleansingen med mig <3 I två dagar pinade vi oss på inget annat än organiskt juice och det var fruktansvärt äckligt. Har nog aldrig klagat så mycket som jag gjorde då. Men en klapp på axeln för mig och Lisa, för vi fick efter det rensade organ haha!


I förtroende från Sunshine Coast Council fick vår skola hålla i cirkelträningar för allmänheten kl 6 på morgonen. Vi valde att göra en rolig grej utav det och köra länder-inspirerade teman. En morgon körde vi japanese-theme då Daiki i vår klass var från Japan. Vi hade så kul och fick till och med en bandana med våra namn på! Goals!

Dessutom körde waterbased fitness igång för att bli vatteninstruktörer. Det var definitivt en highlight i veckan, så kul!


Som jag nämnde tidigare hade jag fått problem med andningen, egentligen visste man inte varför utan man trodde det kunde bero på en virusinfektion eller ett nytt symptom. Jag fick i alla fall steroider och det boostade mig kropp rejält. Hela året i Australien var ett av mina mål att spela mixed nationals (deras "SM") och det kunde jag få chansen att göra. Jag må ha varit i dålig form och hade rätt ont, men att kasta frisbee är som att lära sig cykla. Har man en gång lärt sig det kan man det hyfsat. Hade så kul under denna helgen i Sydney och fick spela frisbee igen, lycka! Efteråt har jag insett att de där steroiderna hjälpte mig rätt rejält under denna turneringen, men vad gör man inte för att få spela!


I slutet på oktober gjorde vi något riktigt coolt!! Vi fick åka ner till Universitet i Brisbane och deras exercise science- och nutritionavdelning. Först gjorde vi olika test, bla ett lactate test på cykeln som jag deltog i. Vet inte riktigt varför jag deltog då min kropp inte riktigt fungerar, men var nog helt ärlig nyfiken på hur min kropp mådde. Testet var över på 30s och skulle se hur väl vår kropp hanterade mjölksyra (notera spyhinken som var framställd, den rädslan). Min kropp sög (som väntat) och Molly bredvid mig ägde, hon är grymt stark!

Efter testerna fick vi åka ner i deras labb för att kolla på muskler, vävnader och ben. I detta fallet var det inte konstgjort utan riktiga kroppar låg framför oss, lite som en obduktion. Det var första gången jag såg en död människa men är tacksam för att jag gjorde det. Så häftigt att se varenda millimeter av en muskel och sena, exakt vart dem går osv. Nörden inom mig gick i extas.

Likes

Comments

När man helt enkelt inte kan göra saker man brukar göra som att träna, då får man hitta på något annat. Det var tävling på skolan och jag kom på en stark tredjeplats efter lagt ner min hjärta och själv med att ta selfies med en lite platssticker som satt över hela skolan. Dessutom var det Ironman World Championship i Mooloolaba och jag och Evelin stod vid mållinjen för att ta bort folks gps-tracker som satt vid fotknölen. Vet inte hur många liter svett, blod, bajs och kiss vi fick över oss men det var en go saneringsdusch vi gjorde efter vi var klara. All hands up för dom som genomför en ironman, ni är så jävla coola atleter!


Den 13 september kom dagen jag hade väntat på i några månader. Det var dags för "operation". Man ville helt enkelt kolla med kamera hur blåsan/urinledaren och njuren såg ut. Kolla efter cancer, eller andra fel som kunnat bidra till mitt muskeltillstånd samt förbereda inför riktigt operation ifall det skulle gå så långt. Denna lilla operation var inte särskilt farlig utan gjorde över dagen med narkos. I samband med detta körde vi en CT-scan på mina lungor också då jag sista tiden fått svårt med att andas och dom var rädd för blodproppar i lungorna. Allt såg dock bra ut och fick jag komma hem samma dag. Mådde som en stjärna och tyckte operationen var en baggis, men efteråt insåg jag att jag bara var hög som ett hus av all medicin! Goals!

Tyvärr blev jag väldigt mycket sämre efter 2 dagar. Jag var helt säker på att jag hade fått njurinfektion igen (var hög risk för det med tanke på operationen) och kunde helt plötsligt inte kissa (intresseklubben antecknar igen). Att inte kunna kissa är livsfarligt och tyvärr var det helg (ingen vårdcentral) så därför körde Stephanie (min frisbeekompis) upp mig till akuten på lördag morgon (bild till höger). Väl där fick jag lite smärtstillande och tog lite prover. Som tur var kom mitt kiss igång igen när jag var där så man behövde inte göra något åt det. Dessutom visade inte proverna på någon infektion utan fick ett ultraljud istället för att kolla hur det såg ut. Killen som gjorde ultraljudet på mig såg ganska chockad ut under hela tiden. Under alla hans år som läkare hade han aldrig sett någon liknande (svullen njure + urinledare) utan att dom inte gör något åt det akut. Han liksom fnissade och skrattade för att han inte trodde det var sant! Stackars mig! Efter 12h kom jag hem igen med lite smärtstillande och tryckte i mig korv med bröd då jag inte fått mat på hela dagen. Längtade hem så mycket att korven bidrog till lite sverige-känsla!

Under denna tiden började också mitt vårlov (höst i Sverige) och jag hade en surfresa inbokad sedan länge tillbaka. Big shout out till Mojosurf som bokade om min resa till en vecka senare pga operationen <3.



Jag åkte alltså till Byron Bay helt själv för att börja med mitt surfcamp. Det var 2 dagar i Byron och 5 dagar på Spot X. Gjorde bla en hike upp till fyren i knapp styrfart (smärtan hade avtagit men andningsproblemen och muskelproblemen kvarstod). Byron Bay är så fint!


Jag är ändå chockad över mig själv som klarade 7 dagar av surf typ 2 gånger per dag. Jag hade redigt ont de sista dagarna och spenderade typ all min lediga tid i sängen eller hängmattan. Men jag stod upp flera gånger och var riktigt bra på det. Lycka!


Efter surfcampet åkte jag ned till Sydney med tåg (10h utan el gött). Hade ju bestämt mig för att se den staden innan jag åkte hem till Sverige. Åh så fint och glad jag var för att jag gjorde det. Körde gående sightseeing och gick nog flera mil per dag!


Sista stoppet på min resa blev Bondi. Är det bara jag som växt upp till Bondi Rescue?! Det var så häftigt att se stället och ja, blev starstrucked när jag var där! Gick bland annat promenadsträckan som finns mellan Bondi beach och Coogee beach. Så jäkla fint och ser ni vattnet eller? Helt kristallklart! Drömmigt ställe!


Likes

Comments

Vaknade upp relativt pigg och glad idag och tog mig ut på en morgonpromenad! Solen sken, jag har grov träningsvärk i benen efter gårdagensträning och jobbet började inte förrän 12. Kan ju knappt bli bättre!

Har nästan glömt hur härligt det är med morgonpromenad i solen. Gick med en tunn tröja och en tunn jacka och höll emellanåt på att dö av värmeslag. Tyvärr var det kallt i vinden, men vad är väl Sverige och västkusten utan vinden?

Igår köpte jag lite spontant biljetter till Sportgalan på lördag här i Göteborg. Ska bli kul att komma iväg och göra något sådan. Har aldrig varit på någon mässa eller gala what so ever, så blir intressant! So imorgon tänkte jag att jag lägger upp gårdagens träning. Så får ni se hur det gick, har alltså grov träningsvärk i ben, rygg och biceps!

Likes

Comments

När Augusti började kände jag mig fortfarande "helt ok" (läs: ej döende) och tränade på ganska bra. Jag gick på ett 5 x 5 schema på gymmet och helt plötsligt bänkade jag 40kg. Det hade jag haft som mål att klara innan april, men efter 5 njurinfektioner så kom det ändå ganska snabbt ändå. Vi körde också VO2max test på rodden (så kul och extremt nice träningsform). Är så sugen på att kunna köra högintensitet och lägga mina intervaller genom detta sättet. Och för er som inte ser mina axlar, im proud (goals).


Min andra stora turnering i Australien spelades i Brisbane och mitt lag Extinction spelade. Strax innan denna turnering började jag må ganska mycket mer dåligt hade svårare och svårare att träna och började kissa blod. Jag lyckades i alla fall köra hela turneringen riktigt bra och slutade som MVP of the team, åh så stolt <3.

Efter detta börjar min instagram dö ut och resten av augusti blev ganska så deppig. Anledningen var att jag givetvis kollade upp varför jag kissade blod och svaret kom med en ny diagnos! Det är egentligen ingen sjukdom utan ett ord på ett symptom eller något som händer i kroppen. Svaret blev i alla fall myoglobinuria! Det betyder bokstavligt talat att jag kissar ut min muskelvävnad (härligt!). Man kan säga att min lagring och användning av energi genom muskelceller ballade ur och på något sätt började jag därför bryta ner mina egna muskler som energi, istället för att ta t.ex. maten som jag åt. För er som tränar kanske förstår att mina framtidsförhoppningar försvann och att kliva in i gymmet var döden, jag ville liksom inte ens inse att det var sant. Ju mer jag tränade, desto mer bröt jag ner mig själv. Man hittade dock inget riktigt svar på varför detta har uppstått men egentligen finns det inget man kan koppla till njuren och min tidigare diagnoser. Enligt några få fall i USA har man hittat denna muskelnedbrytning tillsammans med en medicin jag åt för magen och magkatarr (omeprazole) och därför slutade jag direkt med dem, men nej, ingenting positivt hände. I samband med denna perioden lade jag upp texten på instagram och kände mig bara för att lägga mig ner och blöda.

Likes

Comments

Ibland förstår jag inte riktigt hur jag tänker angående havregrynsgröt! När jag väl tar mig tid och gör den är det så gott! Skulle kunna äta detta varje morgon. Men ibland är jag bara fööör lat! Det tar för lång tid att värma i micron, fixa topping osv. Då slutar det med att jag käkar några mackor som jag mår sådärbra av! Har liksom märkt att vete inte är det bästa, speciellt inte på morgonen för mig. Vanliga havregryn går bra. Det får liksom igång magen i en bra nivå, men vete är som en snabbstart ..

Fick höra av min naturopath i Australien att blodgrupp 0 oftast är känsligare mot vete än andra blodgrupper. Jag är blodgrupp 0 och körde minimaliskt med vete under 2 månader och jag tror det blev lite bättre! Kände mig inte lika uppblåst, illamående eller behövde springa på toaletten lika ofta. Hemma i Sverige är det lite svårare för mig. Dels för att jag bor hemma, så då äter jag det som finns och det som bjuds. Jag är ju liksom inte allergisk eller intolerant!

Iallafall, en bra start på morgonen är en skål havregrynsgröt! Nu ska jag tillaga en liten lunchlåda och bege mig mot jobbet!

Likes

Comments

Instagram@trettontretton