View tracker
View tracker

​Nja, inte riktigt relationer ska jag prata om. 

Jag ska skriva om mina personliga erfarenheter angående själva "efter-man-gjort-slut". Och det finns bara en sida för mig, och den är att det alltid har varit jag som har gjort slut/dumpat någon. Antingen har det känts som det eller så har det bara varit så. 

Och nyligen så gjorde jag och mitt ex (duh) slut. I text så är det han som sa att han inte ville vara tillsammans med mig men personligen känner jag att det var jag som gjorde att det blev ett slut. Och varje, verkligen varje gång det tar slut går jag in i ett likgiltigt/tomt beteende mot personen som jag dumpade. Beter jag mig annat så är det inte slut. Och oftast får jag reaktioner på det. Hur kan jag göra så? Hur kan jag bara gå ifrån som om inget har hänt? 

Tja... Kanske för att jag vill att det inte skulle ha hänt eller för att jag inte ville att själva uppbrottet skulle ha hänt. Kanske för att jag bara vill blicka framåt och se det positivt eller för att jag vill inte känna känslorna jag gjorde, varken bra eller dåliga. Det kan vara av olika orsaker, men jag vet inte exakt säkert. 

Och jag vet inte om det är den bästa taktiken (och den kanske inte alltid syns), men det är i alla fall alltid så jag har gjort. Det drabbar lite dom som är närmast, för att dom också känner den här "tomhets"-känslan ifrån mig och det är verkligen inte meningen. Men har jag precis kommit ifrån en relation (seriös eller oseriös spelar ingen roll) så är en liten eller stor del av mig tom eftersom jag har spenderat tid med och utan den här personen och det är en del av mitt liv som jag har gett till denne. 

Jag har inget bra avslut på det här inlägget, förutom ett förlåt till alla som jag har sårat pga något sånt här. 

Likes

Comments

View tracker

VI ÄR TRÖTT PÅ ERAT TJAT.

OKEJ.

There. I said it.

Vi är så sjukt trötta på att hela tiden få höra frågor som "hur går det med jobbletandet?" eller när ni ska vara roliga genom att få oss att må dåligt över att vi har roligt istället för att ger ut CV till varenda café i stan.

Vi VET att det är bättre att ha en utbildning än att sitta hemma och kolla på How i met your mother och äta chips. Vi VET att det krävs körkort för dom flesta jobben.

Vi vet, jag lovar. Vi har hört det hela livet. Och anledningen till att vi inte gör något är antingen för att vi oftast har fått allt redan på ett silverfat ända tills nu eller för att vi försöker för fullt men efter varje "tyvärr, men..." så faller motivationen till en bättre framtid till noll.

"Ja men hur ska vi få er att lyfta på arslena då och gå till skolan och få ett jobb och plugga till körkort?" Inte genom det sättet i alla fall. Tro mig, någon gång kommer den här tonåringen inse fakta och ta tag i sitt liv. Jag är ett levande bevis. 

Jag skolkade, valde allt för fel linje på gymnasium, hoppade av, flyttade ifrån min familj och mina vänner, sumpade det för att jag helt enkelt var för lat, gjorde ingenting i säkert ett halvår. Sen började jag plugga körkort och fick jobb. 

Jag vet inte om mina föräldrar är medvetna om hur mycket jag försökte få jobb, men det enda sättet var genom en barndomsvän. All energi jag hade lagt ner på CV och samtal etc betydde inget. För det enda jag egentligen behövde göra var att fråga min kompis om dom behövde personal. 

Körkort har jag fortfarande inte tagit, inte mitt fel dock. Men inte mitt rätt heller eftersom jag skulle kunna ta en intensivkurs och säkert sätta det på första försöket om jag verkligen ville, men ser ingen anledning till att lägga ner tid på det just nu. Jag har redan pengarna sparade, så det kan jag göra när jag faktiskt behöver en bil. 

Anyway, to my point. Snälla, jag ber er. Även om jag har det som jag har det så är jag trött på att se andras föräldrar skriva kommentarer på deras facebook där det står "Ska du dit (till ett roligt ställe) för att söka jobb?". (Du vet vem du är)

Det är inte kul, det får oss bara att må ännu sämre och vilja göra det ännu mindre. Så på snällaste viset jag bara kan så ber jag alla tonårsföräldrar eller blivande, sluta tjata.

Likes

Comments

Med tanke på att jag inte spelat sånt här och inte heller ser mig som en gamer så har jag inte mycket att skriva mer än att dom här tycker jag personligen är mycket fascinerande. Jag har alltid varit intresserad av teorier av spel, främst (dom största) Zelda och Mario. Så här är mina absoluta favorit-klipp med några utav deras teorier.


Likes

Comments

Massvis med tid vid datorn.

Det vill säga att jag kommer spela jättemycket lol, hearthstone och kolla på youtubeklipp, så förbered er för ett inlägg som kommer innehålla många yt-klipp som för det mesta är spel-relaterat.

Så, om någon är ledig eller sjuk som jag och ska sitta vid datorn adda mig gärna på skype så kan vi derpa tillsammans!

Likes

Comments

Titta på sidospalterna om du finner något intressant!