Vi hade precis separerat, jag och barnen bodde hemma hos min mamma tills jag hittade en egen lägenhet. Jag hade skrivit kontrakt och berättade inte det för någon, det var en vecka kvar tills vi hade inflyttningsdatum. Socialen plingade på dörren hemma hos min mamma & det hade återigen kommit in en anonym anmälan. Denna gången handlade det om att vi bodde hos min mamma alltså barnens mormor. Vi hade ingen egen lägenhet. Jag gick in och hämtade kontraktet och tryckte upp i ansiktet på tjejerna från socialen. Dom fortsatte berätta vad det handlade om mer. Jag umgicks med personer som tuggade piller men dom visste inte vilka dessa personer skulle vara. Jag blev såklart rasande över vad dom precis sa. För där stod jag medvetandes att den som tuggade piller var jag. En ung ensamstående 3 barns mamma som hade blivit förstörd över en kille, läkarna hade skrivit ut 2 olika sorters mediciner med ganska hög dos för att dom tyckte att mitt mående var riktigt illa. Ett läkemedel var lugnande för att jag som människa skulle över huvudtaget kunna fungera. Det andra läkemedlet var sömntabletter, för att få sova om nätterna och kunna vara en bra mamma på dagarna. Dom sa ”vi kommer starta en utredning” mina tankar sa perfekt, munnen sa ja vad bra, ni kommer att få hjälpa mig också. Men det kunde dom tydligen inte. Jag blev såklart ännu argare och dom gjorde valet att gå därifrån för att dom inte kände sig välkomna. Dom gick därifrån med orden vi ringer dig nästa vecka för att bestämma tid för första mötet av utredningen. Jag stängde av känslorna och blev iskall. Innan dom gick berättade dom att dom skulle ta min äldsta son och filma honom, han var bara 5 år. ALDRIG, gör vad ni vill med mig men min son rör ni inte. Jag tog upp telefonen och ringde hans pappa, berättade att det var igång igen. Vi pratade ganska länge och fattade ett gemensamt beslut att han skulle flytta till sin pappa på heltid. Vi ville skydda honom från dessa sjuka människor som aldrig slutade. Där och då sket jag fullständigt i vem som hade gjort anmälan men tids nog fick jag bevis på att det var dom andra två barnens pappas tjejs beställning. Dagen kom som flytten skulle bli av, jag var redan död, jag hade svikit min son och jag som mamma mådde värre än någonsin. Tiden gick, och det var inget dåligt beslut. Han har det hur bra som helst. Och vet ni? Anmälningarna upphörde helt förutom en gång. Idag kan jag få höra att jag lämnade ett barn (från dom andra två barnens pappa) NEJ jag kommer aldrig lämna honom eller sluta kriga för honom. Vi som föräldrar skyddar bara våran gemensamma son från er galningar.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Jag är rätt säker på att vi är många mammor där ute som har barn med en fullblods psykopat. Anledningen att jag skriver det här är bara för att mina barn en dag ska kunna läsa vad jag stått ut med i alla år och sedan kunna ta en egen ställning om detta är en människa dom vill ha att göra med.
Dagen är här, den där dagen jag visste skulle komma och som jag längtat så fruktansvärt mycket efter, den där dagen jag har fått helt nog, det räcker nu. Jag ska ta tillbaka kontrollen. Jag vet inte vart jag ska börja skriva. Jag minns tyvärr inte allting då jag helt och hållet varit hjärntvättad. Den här gången började allt med att våran son satt och berättade för sin mormor hur pappa och hans tjej ”tränar” hemma hos dom, man är nakna, man ligger på varandra och låter. Jag bollade detta med en kille jag träffar, han tyckte att jag måste ta det här med pappan. Jag tyckte inte att det var någon idé då jag sa att det enda han kommer göra är att vända på det och säga att det är jag som gör så framför barnen. Ni ska tänka på att jag känner den här människan och vet på ett ungefär hur han tänker. Jag vet att han spelar med regeln omvänd psykologi. Men jag kunde inte hålla käften, det gick bara inte. Från början spelade han dum och låtsades som att han inte förstod vad jag pratade om när det kom till att vuxna människor ”tränar” hemma där. Det går några dagar och jag vaknar en natt 03.19 av att jag fick sms. En hel novell från psykopaten. Där beskrev han att jag hade en soc anmälan på mig även att det var en påbörjad utredning. Den här utredningen existerar inte och har heller aldrig gjort. Jag läser vidare nu helt plötsligt far mina barn så pass illa hemma hos mig att han blivit ombedd att hålla koll på blåmärken som våra barn ska bära. Återigen fortsätter jag läsa och nu har jag haft sex med en rad olika killar framför barnen. Jag dog inombords. Hur kan HAN som jag gav hela mitt liv till skriva såhär? Jag sov inte mer den natten. Dagarna fortsätter att gå och varje dag tänker jag att det är sista gången jag får se dom, sista gången jag får krama och pussa dom. Det finns ingen diagnos för psykopater men jag är säker på att om det fanns så skulle han ha den svåraste graden.

Likes

Comments

hur skönt känns det inte att gå från studerande och timanställd till att gå in och lämna ett cv och numera vara fastanställd?

numera tänker jag låta studierna ligga på hyllan och likaså att jobba inom vården. kan nu titulera mig som butiksbiträde istället, hur svårt skulle det vara liksom?

Bestämde mig i torsdags på jobbet (hemtjänsten) att söka ett nytt jobb för skojs skull, hade ju ändå min timanställning så orolig att stå utan jobb var jag ju inte. Men en ny utmaning då jag aldrig sökt ett jobb genom att gå dit och lämna cv. Sagt och gjort så fredag morgon slängde jag ihop ett tvär dåligt cv och drog dit. Igår morse ringde telefonen och dom ville träffa mig igen, när jag väl kommer dit så fick jag veta direkt att jag fått fast anställning. Nu har jag gjort mitt första arbetspass i butik & det känns tvär skönt! 🌸

riktigt rolig dag men fan så trött man kan bli av att stå i en butik hela dagen. på sikt är det dessutom meningen att jag ska ha ansvaret över butiken! jag slipper ääääntligen det här pusslandet med att få ihop allt med barnen för numera jobbar jag inte obekväm arbetstid förutom 2 helgdagar i månaden men det kan man ju överleva att lösa! jag tackar hemtjänsten för allt jävla slit jag gjort för en piss lön! 👋🏼 det enda negativa är att jag kommer sakna alla pensionärer, men jag kan alltid hoppa in något extra pass och gästspela där mina lediga dagar! 🙏🏼

- i made it!

hoppas allt är bra med er alla! ❤️

Likes

Comments

Just nu är jag bara riktigt spy less på att höra "du bestämmer över barnens huvuden", jag är den sista som skulle göra det. Jag är den som hela tiden under alla år kämpat och kämpat för barnens rätt till kontakt med deras pappa. Men att jag ledsnar ur i omgångar är inte så jävla konstigt faktiskt. Barnen ringer (FaceTime) ganska ofta på kvällarna för att se deras pappa, säga godnatt & att dom älskar honom. Men han då i sin tur skiter fullständigt i att dom ringer, svarar kanske en gång på hundra och vill gärna lägga på så fort som möjligt och ber dom att ringa honom nästkommande dag då han återigen vägrar svara i telefon. Det är jag som tar smällarna med ledsna barn och svara på alla möjliga dess frågor som dom sitter och funderar på. Det är jag som uppriktigt sagt ljuger mina barn rakt upp i ansiktet med att säga att pappa är sjuk så han kan inte hämta er den här gången heller, fast han i själva verket inte vill men det kan ju inte finnas någon mamma som vill säga det till barn som är snart 5 & 3 år gamla? Jag låter dom ringa så ofta dom vill för att jag inte vill vara den som står i vägen för dom. Men dom växer upp och då kommer dom att se med egna ögon att jag inte är något hinder.
Jag betalar bensin för att dom ska kunna träffa sin pappa dom få gånger som dom är välkomna dit. Men ändå är det jag som är den stora boven.
Han kör ofta med att barnen älskar honom det kan jag ju fråga dom själv, men det är väl en självklarhet att jag är mycket väl medveten om att mina barn älskar honom så mycket mer än vad han kan ana.
Jag har en fråga till er, tycker ni att det är konstigt när jag säger stopp till kontakten ibland? Jag blir så jävla ledsen av att se mina barn ledsen, men det är ju inte till dom jag säger stopp utan till han. Med hoppet om att han ska förstå vilken skada han gör med att ena sekunden finnas där och nästa sekund har han helt och hållet glömt bort dom.
Jag har ensam vårdnad om barnen, och då säger han att han har inget ansvar bara umgängesrätt, men om jag inte missminner mig så är han pappa & var lika mycket med o bestämde att vi skulle behålla dom här barnen som jag var, och bara för att man inte sitter på gemensam vårdnad så betyder det väl inte att ansvaret är lika med noll? Sen är det ju dessutom barnen som har umgängesrätten och inte han. Då lär det ju i det stora hela vara han som hindrar dom till sin rätt till deras pappa.

Kan nog skriva hur mycket som helst just nu, men jag avslutar här och fortsätter skriva ett lite mer detaljerat inlägg om hela situationen en annan dag.

Godnatt allihopa :)

Likes

Comments

Godkväll allihopa.

Kan ni ana hur fruktansvärt skönt det är att äntligen få slänga sig i soffan & göra absolut ingenting? Barnen somnade redan i bilen påväg hem från mormor så nu sover dom så skönt inne i sängen så. o vad ska den här mamman sysselsätta sig med då? - ingenting faktiskt, jag är helt slut som människa. efter en natt med inte särskilt många timmars sömn då jag fick kaffe besök en aning sent igår kväll så kan jag säga att det är riktigt skönt att bara ligga här i tystnaden.

men imorgon då? jo jag tänkte att vi skulle hänga i tvättstugan & stor städa lägenheten sen måste vi faktiskt försöka ta & hitta på någonting roligt också. så imorgon kan det nog hända att det blir ett lite roligare inlägg, har ju inte så mycket att skriva om eftersom jag har jobbat hela dagen o inte hunnit med så mycket mer än så.

Ha en toppen kväll!

Likes

Comments

äntligen är den eländiga månaden vabruari förbi, nu är det ju bara att hoppas på att vi får hålla oss friska & krya ett tag. när vi lämnade februari så var inte det de enda vi lämnade utan allt annat skit som har legat och grott i luften har vi lämnat till det förflutna. Nu ska vi blicka framåt & det enda jag kommer att fokusera på nu är mig själv o min helt underbara familj.

Idag har vi hunnit med skola & dagis, lite shopping till födelsedagsbarnet, födelsedagsmiddag & nu ligger vi äntligen nerbäddade i sängen hemma. Men tyvärr är det bara barnen som får göra natt, jag har en del pluggande jag måste få undan innan jag tänker ta mig en varm dusch och ladda upp för jobb imorgon bitti. Tog egentligen ledigt åt barnen från dagis nu torsdag&fredag men det kan ju inte alltid bli som man har tänkt.

Jag har funderat lite på om jag ska göra ett inlägg där jag skriver och berättar om relationer, problem o sånt där som vi har haft men det får komma en annan dag då jag måste fundera på hur pass mycket jag vill dela med mig utav såhär i början. :)

Kram på er allihopa & hoppas på att ni får en underbar månad ni också!

Likes

Comments

Hej!
Jag tänkte börja mitt första inlägg med att berätta lite om vilka vi är & vad jag kommer att blogga om.

Vi är en familj på mig som mamma, en pojke på 7 år som bor heltid med sin pappa, en pojke på snart 5 år och en liten flicka på snart 3 år. Vi bor i ett litet samhälle utanför Sandviken.
Det ni kommer att kunna följa här är livet som ensamstående mamma i både med och motgångar, hur det är att samtidigt studera och få det att gå ihop med kvällsjobb & helgjobb när man nästan aldrig är barnledig. Jag kommer inte att skriva att det är en dans på rosor i mina inlägg. Här kommer ni få ta del av det mesta som händer i våra liv.

Likes

Comments