View tracker

Det har hänt oss alla, vår älskade häst blir sjuk eller skadar sig. Det kan vara allt ifrån ett litet sår till en allvarligare sjukdom eller skada. Det gäller att vara vaken och kunna avgöra vilken vård som behövs i varje enskilt fall. Min erfarenhet är att många saknar kunskap om sårvård och att kunna bedöma hur illa det egentligen är när det kommer till sådana saker, många kallar ut veterinär för små petitesser och vissa kallar inte ut veterinären alls även om hästen varit halt i veckor. Många gånger kan man lösa situationen själv utan inblandning från veterinär bara man har lite sunt förnuft, lite erfarenhet och ett vettigt stallapotek. I detta inlägg tänkte jag skriva lite om just sårvård, sjukdomar och vad man ska göra när man står inför en sådan situation.

Vi börjar med såren. Det första man ska göra när hästen kommer in i stallet med ett sår är att göra rent området kring såret, förslagsvis med vanligt vatten, helst lite ljummet. Detta gör man för att lättare kunna undersöka såret på ett bra sätt. Nästa steg är att kolla hur djupt såret är, om det finns svullnad kring såret, om det är färskt eller har funnits någon dag och hur mycket det blöder. Är såret ytligt, till exempel ett hudskrap, ett bitmärke eller liknande behöver man oftast inte göra något mer, det läker fort och blir sällan infekterat. Är det ett djupare sår med tydliga sårkanter är man tvungen att tänka ett steg till. Vart sitter såret? Är det risk för att någonting innanför kan ha tagit skada, till exempel senor och leder eller är det bara ren muskel innanför? Hur mycket smärta uppvisar hästen? Hur kan den ha fått just detta sår? Det är nu den riktiga sårvården kommer in i bilden. Om det hänger ner päls i såret kan man börja med att klippa bort denna, detta underlättar en hel del och det är ingenting som fastnar i sår och sårskorpa. Man kan även trycka lite runt såret för att se om det kommer ut något var eller liknande. Därefter gör man rent såret ordentligt med ljummet vatten och koksaltlösning för att få bort så mycket smuts som möjligt. Är det ett djupt sår så att det är en hålighet åt något kan det vara bra att ha en liten, tom spruta man kan sticka in i såret och spruta in koksaltlösning. Är håligheten nedåt i förhållande till såröppningen är risken större att veterinärvård behövs då sårvätska och var kan samlas i botten på håligheten utan att ta sig ut, vilket ökar risken för infektion markant och man kan behöva göra ett dränage. Är håligheten ovanför såröppningen rinner var och sårvätska ut av sig själv och inget dränage behövs i regel. När man gjort rent såret ordentligt kan det vara bra att smörja med lite antibakteriell sårsalva, men ändå låta såret vara så öppet som möjligt. Sitter såret på ett ställe där hästen gärna blir smutsig, till exempel vid hovar eller kotor kan man linda med till exempel bomull och powerflex så länge hästen är ute i hagen för att hindra bakterier från marken att komma in i såret. Låt då såret vara öppet när hästen är inne istället. Sår bör göras rent två gånger per dag, men inte oftare då det kan hämma läkningen när man är där och pillar för mycket.

Följande dagar gör man rent såret samt att man håller koll på hästens allmäntillstånd samt temp för att se så att ingen infektion bryter ut trots vård. Man får även hålla koll på området kring såret. Ibland blir det svullet kring såret och denna svullnad kan 'halka ner' om såret sitter till exempel högt upp på ett ben. Blir det alltför svullet eller om hästen visar förhöjd temp och försämrat allmäntillstånd ska veterinär kontaktas. Hästen kan då behöva en avsvällande spruta eller en penicillinkur. Använd ögonen och ditt sunda förnuft för att avgöra vad din häst behöver.

Nedan ser ni ett sår efter en sparkskada som min ena häst fick tidigare i höstas. Som ni ser så är det en relativt djup hålighet uppåt från såröppningen. Såret satt högt upp på överarmen på ena frambenet. Jag behandlade genom att göra rent med ljummet vatten, bomull, koksaltlösning samt en antibakteriell kräm från apoteket som heter Lhp kräm 1%. Dock fick hästen en svullnad kring såret som föll ned och satte sig runt hennes knä med hälta som resultat, vilket gjorde att jag kontaktade min veterinär och fick en avsvällande spruta samt en kort penicillinkur. Såret läkte på någon vecka och hon har inga problem kvar efter det.

Sen finns det såklart andra skador hästen kan få, både i träning och vid hagvistelse. Man bör varje dag vara uppmärksam på om hästen är halt eller har blivit svullen i ett ben. Bara för att hästen blir halt betyder det dock inte att det är någon allvarlig skada som ligger bakom, det kan vara så enkelt att hästen fått en låsning efter att ha härjat eller så och då räcker det med att en massör eller kiropraktor kommer ut och behandlar din häst. Är hästen dock svullen i något ben är det viktigt att känna och klämma ordentligt. Är svullnaden hård eller mjuk, är hästen ovanligt varm i benet, är hästen halt? Man får inte vara feg på att ta i när man visiterar, man måste tänka på att hästar är tåliga djur. Reagerar hästen med smärta vid någon punkt och isåfall vilken punkt då? Låt hästen vila någon eller några dagar men ställ den inte stilla på box annat än om veterinär ordinerat det. Går svullnaden inte ner och om hästen fortfarande uppvisar smärta vid visitering ska veterinär kontaktas för att kunna göra en undersökning och se om det är en sena eller ledband som skadats. Låt det inte gå för många dagar från upptäckt till veterinärkontakt. Ju snabbare skadan blir upptäckt, ju snabbare kan man börja rehabilitera och ju större är chansen att hästen blir återställd, beroende på skadans omfattning. Har man tur och svullnaden går ner och smärtan försvinner kan det vara så enkelt som en sträckning eller en vrickning och då är det i regel ingenting att oroa sig för.

När det kommer till hältor har jag alltför många gånger hört personer som ställer in hästen på box, låter den stå där en vecka, tar ut den för att kolla om den fortfarande är halt, är den det blir det ofta några dagar eller en vecka till på box innan veterinär kontaktas. Har hästen en hälta du inte kan avgöra vad den beror på så ska veterinär alltid kontaktas. Det är ofta en inflammation i en led som behöver sprutas för att bli bra. Och som med allt annat. Ställ inte hästen på box utan veterinärs ordination! Hästen är byggd för ständig rörelse och när den står på box försämras blodcirkulationen vilket kan få ytterligare påföljder som kan kräva veterinärvård, såsom lymfangit, kolik och i värsta fall tarmvred.

Det finns ju även ett antal sjukdomar en häst kan drabbas av, alltifrån lätta förkylningar, kolik och fång till A2, kvarka, stelkramp och andra allvarliga sjukdomar. För det första så ska man alltid se till att hästen har en giltig vaccination mot både A2 och stelkramp, detta kan underlätta väldigt mycket. Man får även ha i åtanke att OM hästen får A2 eller Kvarka så måste detta rapporteras in. Dessa två sjukdomar går under smittskydd och stallet måste sättas i karantän.

Vi börjar med Kolik. Detta är ett tillstånd som uppkommer på grund av förstoppning i tarmen. Det kan bero både på foder och på gas. Att förebygga kolik är relativt enkelt. Se till att hästen alltid har tillgång till vatten och att den har möjlighet att röra sig ordentligt. Om hästen skulle drabbas av kolik märker man det genom att hästen är orolig, ofta svettig, den tittar åt magen och kan vilja lägga sig ned och rulla. Den får Absolut Inte lägga sig ned och rulla då detta kan orsaka tarmvred. Hästen kan få förhöjd temp, ökad puls och ökad andning. Allmäntillståndet är påverkat. Du kan själv lösa en kolik genom att promenera med hästen, alternativt lasta den på en transport och åka runt på lite gropiga grusvägar. Det kan ta tid innan koliken släpper och är läget inte akut direkt när man upptäcker att hästen är sjuk eller om hästen inte kraftigt försämras kan man ägna några timmar åt att gå innan man tillkallar veterinär. Det veterinären gör när den kommer är oftast att ge hästen en muskelavslappnande eller kramplösande spruta. Ofta räcker det, men ibland kan man även vara tvungen att ge hästen olja eller vatten med sond alternativt sätta dropp. När hästens mage kommit igång igen får man dagarna efter vara noga med att ge foder som är snällt åt magen samt se till att hästen får röra på sig ordentligt. Veterinären ger tydliga instruktioner om hur skötsel och vård ska gå till.

Får hästen Fång är det viktigt att kraftigt dra ned på foder då fång ofta beror på att hästen fått för kraftigt foder. Fång är en förgiftning som sätter sig i hovarna på hästarna och det är mycket smärtsamt. Fång märker man genom att hästen blir stapplig när den går, den visar smärta, när den står så skjuter den in bakbenen under sig med frambenen skjutna framför sig, för att avlasta framhovarna. Vid kraftig fång vill hästen gärna ligga ned. Vid misstanke om fång ska en godkänd hovslagare med erfarenhet av fång kontaktas för att verka hästens hovar på ett smärtavlastande vis. Veterinär bör kontaktas för att hästen ska kunna få smärtstillande medicin vid behov samt för att undersöka så att det inte uppstår några ytterligare komplikationer. Har hästen en gång fått fång är det viktigt att se över foderstaten och dra ner på kraftfoder rejält. Hästen för inte heller äta alltför mycket kraftigt grovfoder eller gräs utan bör gå i en grushage med begränsad tillgång. Veterinären hjälper dig att lägga upp en lämplig eftervård passande just din häst baserat på hur kraftig fång den fått. Många hästar som endast fått fångkänningar blir helt återställda och kan så småningom äta både gräs och kraftfoder utan bekymmer.

A2 och Kvarka är allvarliga sjukdomar. Vid A2 uppvisar hästen ett kraftigt försämrat allmäntillstånd med hög feber, nedsatt aptit, hosta och snor. Sjukdomen har ett snabbt förlopp och en snabb smittspridning och det är därför väldigt lätt att hela stallet drabbas inom ett par dygn. Hos vuxna hästar är dom akuta symptomen oftast över inom tio dagar, dock kan hostan kvarstå en längre tid. Unghästar och äldre drabbas oftast hårdare och är sjuka en längre tid. Hästarna kan även drabbas av vätskeödem, speciellt på ben och i skapet samt att dom kan bli stela med ömmande muskulatur. Det är väldigt viktigt att se till att hästen blir vaccinerad mot A2 oavsett om den reser omkring och tävlar eller om den bara är hemma på gården. En vaccinerad häst kan ta med sig smittan även om den själv inte blir sjuk. Man sparar både pengar, tid och energi om man ser till att vaccinera sin häst. A2 behöver sällan behandlas med annat än ordentlig vila och mycket långsam igångsättning.

Kvarka är en av dom allvarligaste sjukdomarna din häst kan drabbas av. Det börjar med hög feber ett till två dygn innan den börjar bli snorig. Snoret kan både vara klart och rinnigt och tjock, gult och varigt. Lymfkörtlarna i huvudet svullnar upp och det kan bli förträngningar i luftvägarna vilket i sin tur kan medföra andingssvårigheter, svårighet att svälja samt missljud när hästen andas. Är det så illa att hästen drabbas av andningssvårigheter kan en trakeotomi, en öppning in till luftstrupen på halsen, behöva göras. Kvarka drabbar ofta yngre hästar värre än äldre och en häst kan ha kvarka utan att uppvisa några allvarligare symptom. Kvarka kan även komma med allvarliga följdsjukdomar såsom lunginflammation, spridning av bölder i kroppen, kraftig vätskeansamling i kroppen samt muskelinflammationer. Kvarka kan i allvarliga fall behöva behandlas med antiinflammatoriska medel och antibiotika. Hästen måste få ordentligt med tid att vila upp sig innan man sätter igång den igen.

Detta är dom vanligaste sjukdomarna en häst kan drabbas av. Ställ gärna frågor om det är något ni funderar över så svarar jag så gott jag kan eller så leder jag er vidare till rätt information.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Imorgon börjar den nya regeln om Barfotaförbud på travhästar i lopp att gälla och det är en sak som det råder delade meningar om. Förra vintern togs det beslut från dag till dag, beroende på hur banan såg ut, huruvida man skulle få tävla barfota eller inte, vilket även det debatterades friskt eftersom man aldrig visste hur det skulle se ut på tävlingsdagen. Jag själv är lite splittrad i det här med barfotaförbud, visst, det är på ett sätt bra ur ren djurskyddssyn eftersom det är en stor påfrestning på hoven att springa barfota. Men samtidigt så är hästen inte byggd för att ha skor på sig eftersom det hämmar hovens naturliga rörelser. Att införa ett barfotaförbud på vinterbana kan ändå hjälpa mer än det stjälper eftersom banan kan vara hård och därmed skada hov och häst när den springer. Sedan kan det ibland finnas is i banan, speciellt vår och höst när det tinar och fryser om vartannat. Något många inte tänker på är även att stallbacken kan vara väldigt hal och det är mer än en gång man sett hästar som haft svårt att ta sig ut på banan vintertid just eftersom dom gått barfota och då haft dåligt grepp på isiga partier.

Något som stört mig en hel del senaste veckan är att det i sociala medier ställts frågor om hur detta förbud påverkar spelet. Återigen så är det levande varelser vi tävlar med och därför finns det lagar och regler för att säkerställa djurets välbefinnande att följa, återigen så visar spelare att dom egentligen inte bryr sig ett dugg om djuren som tävlar så länge dom får in sina pengar. Svensk Travsport formulerar förbudet enligt följande: Ett beslag ska skydda hela bärranden och kan utgöras av exempelvis hästsko eller hovplast. Om beslaget, exempelvis skyddar bärranden genom att höja hela hoven från underlaget räknas det som ett tillräckligt skydd. Exempel på beslag som höjer hela hoven är päronsko och tåöppen sko. Självklart finns det hästar som tävlar bäst om dom går barfota antingen fram, bak eller runt om. Detta beslut kan såklart påverka resultatet för just dessa hästar, men att tänka på är att det idag finns en uppsjö av olika beslag att välja mellan, alltifrån tunga järnskor till skor som är så lätta att dom knappt känns för hästen att ha på sig. Därför behöver inte hästens kapacitet påverkas nämnvärt av detta förbud. Det är upp till tränaren att hitta ett bra beslag även för den häst som helst vill tävla barfota och det är upp till spelare att lita på att tränaren presenterar en häst i gott skick.

Kom även ihåg att detta förbud införs efter förslag ifrån Svensk Travsports samverkansgrupp för hästvälfärd där representanter ifrån Travtränarnas Riksförbund, B-tränarnas rikförbund, Sleipner och Riksförbundet för Sveriges Travhästägare sitter med. Detta är alltså inte ett beslut som ST tagit över huvudet på dom aktiva. I detta förslag fanns även en del om totalt barfotaförbud för tvååriga travhästar.

Dagens bild är några år gammal och fotograferad hos Thomas Lönn när hästarna tränades på sjöisen.

Likes

Comments

View tracker

Den frågan har jag ställt mig senaste dagarna. I min värld tävlar vi för att det är roligt, för att det är vårt jobb och för att det är vår hobby, beroende på vilken nivå man är på. Travsporten omsätter fruktansvärda pengar varje år, både på spel, utbetalda vinstpengar och inbetalda skatter och arbetsgivaravgifter till staten. Ändå verkar det mer och mer som att sporten tappar fokus ifrån själva hästarna och kuskarna och mer fokuserar på att det ska vara bra spel. Det är lunchtrav, det är eftermiddagstrav, det är kvällstrav och det är flera banor som tävlar samtidigt. Dessa ska det saxas emellan och tid mellan lopp ändras och förkortas bara för att det ska bli bra TV och för att det ska locka fler till att spela.

Detta känner jag är väldigt aktuellt. Senast igår blev det diskussioner spelare mot aktiva. Daniel Redén valde att stryka sin Delicious U.S. som skulle ha startat på Solvalla igår kväll. Strykningsorsaken var att banan var väldigt dålig, vilket är en fullt acceptabel strykningsorsak. Mesta kritiken handlade om att strykningen inkom sent, vilket ansågs vara fel gentemot spelarna iochmed att hon var favorit. Vissa hade inte tagit med några reserver och vissa tyckte mest att han var en idiot. Han strök hästen i samråd med både ägare och körsven, dessa personer känner hästen väl och vet vad som är bäst för henne. Man får även tänka på att detta är en elithäst med siktet inställt på Prix d'Amerique i vinter, och en sådan häst chansar man inte gärna med.

En tung och blöt bana är något långt ifrån alla hästar uppskattar, det finns dock vissa individer som presterar bättre om banan är tung. Förutom att hästarna inte kan springa lika fort på en tung bana så ökar även risken för skador. En tung bana har sämre grepp vilket gör att risken är större för att hästarna ska snubbla, vilket i sin tur innebär att dom kan skada leder och senor och därmed bli konvalescent en längre tid om dom ens kommer tillbaka alls. En tung bana gör även att hästen måste arbeta hårdare, vilket innebär att mjölksyraproduktionen ökar. Det i sin tur kan göra hästen stel, den kan få korsförlamning och den kan knäckas psykiskt om den körs för hårt i dessa förhållanden.

Det är egentligen en ren djurskyddsfråga iochmed att man alltid ska se till hästens bästa. Känner man som tränare eller kusk att banan inte är bra, att hästen har svårt att hitta grepp eller liknande så har man valet att stryka. Banförhållanden kan ändras fruktansvärt fort. Banan kan se jättebra ut när man kommer till tävlingarna, den kan vara bra i värmningen, men den kan bli jättedålig till loppet ska gå. Ju fler hästar som springer på banan, ju mer regn, snö eller snöslask det vänds ned i banan, ju kladdigare blir det. Speciellt på våren kan man stöta på dessa bekymmer. Banan kan se kanon ut på morgonen, men sen när solen kommer upp och börjar värma på så kan det utan bekymmer bli så att banan blir bottenlös, får tjällossning eller liknande. Det har hänt förr och det kommer att hända igen. Man måste som spelare acceptera att det är levande djur man tävlar med och att dessa kan skadas på grund av en dålig bana. Vi som tävlar i trav gör det för vår egen skull, för hästägarna och för att vi älskar det. Vi tävlar inte för att spelarna ska ha något att spela på, och även om det till ganska stor del är just spelarna som finansierar sporten så är det många som börjar tröttna på att allt ska anpassas efter just spelet. Det blir allt svårare för dom aktiva att finna tid för att både träna och tävla på ett bra sätt just eftersom lunchtravet förstör i princip hela dagen, man hinner ingenting hemmavid varken på morgonen eller eftermiddagen såvida man inte startar på hemmabanan. Är det eftermiddagstrav så hinner man oftast köra iallafall någon tur innan man måste åka. Kvällstravet är det jag själv tycker mest om, man hinner oftast med det man ska hemma innan det är dags att åka. Visst kommer man hem sent och det blir långa dagar, men hellre det än att behöva stressa precis hela dagen med allting för att hinna få något gjort. Man måste börja fråga dom aktiva vad dom tycker innan man börjar lägga in ändringar, det är trots allt dom aktiva som är grunden till sporten. Utan dom så skulle det inte finnas några hästar att spela på.

Stryka en häst kan man göra på grund av många olika orsaker. Allra vanligast är att hästen stryks på grund av veterinära skäl, till exempel hälta, halsinfektion eller dåliga blodvärden. Man kan även stryka för banförhållanden och i sällsynta fall för transporthinder. Hästen blir även struken under pågående tränarbyte. Oftast får man ett startförbud på ett visst antal dagar om man stryker sin häst, men i vissa fall, såsom strykning för banförhållanden, så kan man slippa detta startförbud. Man kan även bli struken av domarna före start, om hästen till exempel är oregerlig eller om den inte ser fräsch ut. Är hästen oregerlig så kan man bli tilldömd ett omkval och det är något hästen måste göra och klara innan hästen får starta igen.

Kom ihåg, kasta inte skit på tränare och kuskar om hästen blir struken, det är för hästens bästa man gör det. Sen får ni ta och tänka på att tänka efter lite och inte blåsa upp er bara för att det är en stjärnhäst som blir struken, jag vet att ni aldrig hade brytt er lika mycket om det hade varit en vanlig häst.

Dagens bild är Royal Fighter tillsammans med Jennifer Tillman.​

Likes

Comments

Nu har det varit en hel del allmänna inlägg här på bloggen så nu tänkte jag göra en liten update på hur det är med mina egna hästar.

Vintern har börjat leta sig in över landet och vi hade rejält med kallgrader i slutet på förra veckan. Elda har fått ta det lite lugnt eftersom hon varit hos tandläkaren och hos veterinären för att ta bort en vargtand. Första körturen efter klippning och tandkoll var över förväntan. Det känns som att klippningen gav henne en hel del ny energi att använda och hon går framåt för varje pass hon gör. Hon var mycket finare i munnen och var jämn i tömmarna istället för lätt vänstertömd som hon varit innan. I fredags fick hon prova att gå på släp bakom Furia på en lugn joggingtur och efter en viss skepsis till en början så gick det riktigt bra. Vi mötte bilar, barn och hundar utan problem. Tror det är bra för hennes psyke att gå lite med Furia eftersom hon inte bryr sig ett dugg om något man möter. Dock så blev det en ganska kort tur eftersom vi fick punktering på ena hjulet på rockarden.

Hjulet blev lagat idag och vi ska köra på lite mer här, men eftersom våra körvägar har blivit ganska hårda så satsar vi helt på längre, lugnare turer istället. Det känns bara dumt att köra för hårt med tanke på skaderisken, jag tar det hellre lugnt nu och har en hel häst än att stressa fram resultaten. Furia blev däremot riden en sväng i paddocken med en ny ryttare som förhoppningsvis fungerar med henne och kan rida henne någon gång i veckan. Helter däremot är så gott som stående just nu då jag inte kan rida på grund av knäskadan. Det har dock inte han så mycket emot eftersom han får stå och mysa med sina brudar istället. Nu hoppas vi på kallgrader och snö så att vi får vettigt underlag att köra på samt att flocken ska vinterskos så fort som möjligt.

Vi har även fått en ny medlem i familjen, en jämthundstik vid namn Qvittra. Hon har varit med till stallet nu ett par gånger och det har gått jättebra, så planen är att hon ska få springa med när jag tränar hästarna här framöver.

Dagens bilder är Bea som tyckte att det var trevligt att leka mullvad i halmen i vindskyddet och den nya medlemmen Qvittra.

Likes

Comments

Man hamnar ibland i diskussion om huruvida Lösdrift eller Box är bästa alternativet för hästen. Vissa säger att tävlingshästar inte kan gå på lösdrift, och gör dom det så måste dom tas in och ställas på box en till två dagar innan dom ska tävla med motiveringen 'så att dom får vila'. Självklart så finns det både för och nackdelar med båda dessa alternativ, men många av dom handlar faktiskt om bekvämlighet för människan.

Vi börjar med att titta på hur hästen är byggd och hur den lever i det vilda. En häst är ett stäpplevande djur som lever i flock. Den är byggd för att vara i rörelse mellan 18 och 20 timmar per dygn och äter ungefär 16 av dom timmarna varje dygn. En häst har ett ganska litet sömnbehov och sover liggandes endast ca 30 minuter varje dygn. Hästen behöver även social kontakt med andra hästar för att må bra och bör således inte gå själv i en hage, med undantag för hingstar som för sin egen och andras säkerhet inte bör släppas ihop med andra hästar annat än vid naturlig betäckning.

Redan här kanske man börjar tänka efter lite och funderar på hur hästarna har det i människans ägo. Vi börjar med att titta lite på hästarna som står på box. För det första finns det såklart regler på hur stallet ska se ut gällande ventilation, storlek på box, bredd på stallgång, takhöjd och så vidare. Boxen ska normalt vara 9 kvadratmeter stor och den kortaste sidan ska vara 2.5 meter, har man dessa mått kan man inhysa i princip vilken häst man vill, rekommendationen säger dock att hästen ska vara max 170 cm i mankhöjd. Man får såklart ha mindre boxar men då får man endast ha mindre hästar i dom.

En box begränsar hästens rörlighet rejält och har man hästen uppstallad bör man se till att den får vara ute i hagen så mycket som möjligt. En häst som står mycket på box lägger sig gärna till med olika störningsbeteenden såsom vävning, vandring och krubbitning. Detta orsakas av att hästen inte får utlopp för energin samt att den sociala biten inte underhålls ordentligt. Studier visar även att hästar som står på box löper större risk att skada sig än hästar som lever på lösdrift. Att hästen står på box försämrar även luftvägar då det är svårt att få en såpass bra ventilation så att den alltid har tillgång till frisk luft. Stallmiljön är även dammig och detta damm är svårt att ventilera bort vilket gör att hästen andas in detta damm med irriterade luftvägar som följd. Man måste även tänka på att se till att hästen har grovfoder hela tiden eftersom den inte är byggd för att få mat i portioner och kan få problem med mage och tarmar om den står utan för länge. Fördelen med att ha hästen på box är att det är lätt att hålla koll på den, man kan visitera hästen på ett enklare sätt varje dag då den kommer in och man behöver inte oroa sig för att hästen rymmer under natten eller liknande. Det är lättare att utfodra med tilläggsfoder då det inte finns risk att det blir bråk om maten och man vet att rätt häst får rätt foder. En häst som står på box löper även en högre risk att drabbas av kolik då en hästs matsmältningsapparat behöver rörelse för att fungera optimalt. Man bör även tänka på att hästen är byggd för att äta och dricka ifrån marken och att krubbor, hönät och för högt uppsatta hinkar tvingar hästen att äta i en onaturlig ställning som kan skapa spänningar i rygg och nacke.

En häst som går på lösdrift kan såklart leva ett 'normalt hästliv' på ett helt annat sätt då den har en stor yta att röra sig på dygnet runt. Det bör dock tänkas på att det ska finnas en ligghall eller ett vindskydd stort nog för att utan trängsel kunna inhysa dom hästar som går på lösdriften vid till exempel dåligt väder. Underlaget i lösdriften ska vara torrt och väl ströat så att hästen alltid har en bra plats att ligga och vila på. Hästen som går på lösdrift är enligt flera studier både friskare och mer hållbar än hästen som går på box. Detta på grund av att dom alltid kan röra sig, vilket främjar blodcirkulation och håller senor och leder mjuka och rörliga samt att dom alltid har tillgång till frisk luft. Det är även visat att hästar som går på lösdrift får en bättre hovkvalitet än hästar stående på box. Detta beror även det på hästens rörelse. Hoven behöver röra sig för att blodcirkulationen ska bibehållas i benen. Man brukar säga att en häst har 5 hjärtan, det som sitter i bröstkorgen och ett i varje hov. Strålen fungerar som ett litet extra hjärta och varje gång hästen sätter ned sin hov så pumpar den blodet tillbaka upp i benet.

Man bör även tänka på att hästar som går ute dygnet runt bör ha fri tillgång på grovfoder, speciellt vintertid. Vill man inte låta dom äta hö hela tiden så kan man portionera ut hö och låta dom ha halm att tugga på mellan högivorna. Halm är långt ifrån lika näringsrikt men fungerar bra som bukfylla. Dock ska hästen ha en rätt uträknad högiva baserat på hur mycket den motioneras och hur den är i hull. Halmen ska inte på något sätt ersätta höet just på grund av att halm är ett näringsfattigt foder. Ett annat sätt att säkerställa att hästarna har mat hela tiden, men ändå inte får i sig alldeles för mycket är att införskaffa ett Slow-feednät, då kan hästarna äta hela tiden men ändå i en begränsad mängd. Man kan även ha en höhäck vilket minskar spill och gör så att höbalen räcker längre. Sen har vi det här med vatten. Självklart måste hästen ha fri tillgång till rent och friskt vatten när den går ute. Detta finns det en hel del olika lösningar på. Antingen kan man ha vattenkoppar, men då måste man se till att vattenflödet är tillräckligt för att tillgodose hästens behov, man kan ha tunnor med nivåpump som läser av vattennivån och ser till att det aldrig blir tomt. Då bör man dock ha en bra källa i närheten att pumpa vattnet ifrån, och man kan såklart ha vanliga vattenkar, antingen badkar eller plastbaljor, dock så kan det vara problematiskt på vintern då vattnet gärna fryser. Det finns såklart Thermobars att köpa, men dessa är väldigt dyra. Jag och mamma löste det genom att bygga en egen. Det kan även vara svårt att ge tilläggsfoder på ett bra sätt om man har hästarna på lösdrift, det är lätt att det blir bråk om maten eller att en häst jagar bort dom andra och tar allting själv. Därför bör man vara med och se till att rätt häst äter rätt mat alternativt att alla hästar på lösdriften får samma giva av samma mat.

Att välja vilken hästhållningsmetod som passar är upp till dig själv. Skulle jag få välja så skulle alla hästar jag har gå på lösdrift eftersom jag anser att det är så nära hästens natur som möjligt, men vissa tycker att det fungerar bättre med att ha hästen på box, och det är klart att vissa hästar kanske inte heller passar på lösdrift. Sen är det såklart en kostnadsfråga. Att ha hästen uppstallad på box är såklart dyrare än att ha den på lösdrift. Här har ni fått lite att tänka på och jag hoppas att ni har blivit lite klokare på hur allting fungerar.

Jag berättade ovan att jag och min mamma byggde en egen Thermobar och nu tänkte jag skriva lite om hur vi gjorde.

Man behöver:

Två tunnor, en på ca 90 liter (yttertunna) och en på ca 65 liter (innertunna).
Värmekabel
Frigolit
Silikon
Silvertejp
Byggskum

Börja med att skära till frigoliten så att den täcker botten på 90-literstunnan. Gör sedan ett hål stort nog att trä in värmekabeln igenom strax ovanför frigoliten. Ett tips är att trä på en bit vattenslang eller liknande på den del av värmekabeln som sticker ut ur tunnan för att skydda den från att bli söndertrampad eller liknande. Gör detta INNAN du trär kabeln genom hålet i 90-literstunnan. Trä in kabeln genom hålet och linda den runt 60-literstunnan. Fäst kabeln vid tunnan med silvertejp. Placera 60-literstunnan centrerat i 90-literstunnan. Nu är det dags att fylla upp med byggskum. Snåla absolut inte! Lägg något tungt i botten av 60-literstunnan för att fixera den, annars kommer det bara sluta med att den åker upp ur 90-literstunnan. När du fyllt upp mellanrummet ordentligt med byggskum är det bara att vänta på att det ska härda. Hur lång tid det tar står på tuben. Man kommer att behöva 2-3 tuber. När det har härdat är det dags att skära bort överflödet. När allting är tilljämnat så använder du silikon för att täcka mellanrummet mellan tunnorna samt att du tar lite silikon där värmekabeln går in i tunnan för att skydda mot fukt. När silikonet har härdat så har du en egen Thermobar färdig att användas! Som ni ser i bilden nedan så blir det kanske inte alltid det snyggaste bygget, men så länge det fungerar så kan man vara nöjd, och fungerar gör det. Vi har här haft ca 10-12 minusgrader under nätterna och det har varit isfritt i värmetunnan, och ni ser ju hur det andra vattenkaret ser ut.

 I bilden finns det länkar till dom produkter som behövs. Självklart finns dessa produkter att köpa även på andra ställen, men ni får en uppfattning om kostnaden för kalaset.

Likes

Comments