Relationer

Det är ofta som jag tänker på varför min barndom var som den var.

Vad jag gjorde för att min familj ska hata mig

Eller om problemet ligger i att jag föddes..

Varför var allting som det var?

Det ständiga bråket framför mina ögon.

Det dagliga bråket, 365 dagar om året, varför?

Förtjänade jag det verkligen? Var jag så hatad och oönskad?

Förtjänade jag att stå ut med allt bråk tills jag inte orkade sitta kvar vid bordet mer och gick in på mitt rum och smällde igen dörren allt vad jag hade, förtjänade jag det?

Varför blev livet så jobbigt att leva som 5 åring?

Är de det livet går ut på? att må dåligt?

Att fatta dåliga beslut?

Att bara se alkohol, droger, sex och sälja sin kropp som en utväg?

Är de det livet går ut på?

Att förlora sig själv efter vägen

Och att inte veta vem man är eller varför livet ens är värt att leva?

Är tanken med livet att gå på mediciner och känna självhatet bli större?

Att känna att allt man gör inte har någon betydelse för någon annan.

Eller att bara känna skammen, skulden, hatet.

Att känna själen lämna ens egen kropp?

Är tanken med livet att börja skära sig som 12 åring?

Inleda ett sexmissbruk som 13 åring?

Eller att inleda ett alkohol och drogmissbruk som 14 åring?

Att förlora människor en efter en som betyder något?

Är tanken med livet att inte vilja leva längre?

Eller att förlora sig själv så djupt så att man inte vet hur man ska hitta tillbaka till sig själv igen?

Eller att hatet för andra individer ökar?

Är tanken med livet att ständigt få gå på mediciner för att ens serotonin aldrig kommer att öka och finnas där utan ett hjälpmedel?

Är livet till för att fundera på hur man ska överleva?

Jag är trött på att fundera på hur jag ska överleva, på hur livet någonsin ska få sin mening, eller på hur jag ska finna lugnet utan alkoholen, på hur jag ska leva mitt liv utan ångest och fan och hans moster.

Varför ska livet vara lika svårt nu som då?

Jag önskar bara att livet vore enkelt att leva.


Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Blandat

Jag har inte uppdaterat något på grund av mycket ångest och bara legat i sängen hela tiden..

När ångesten trycker på och du varken vet in eller ut.

När det gör så ont i bröstet och i hjärtat så det känns som att hjärtat ska explodera i tusen bitar..

Min depression börjar göra sig lyhörd igen, och det skrämmer mig..

För jag orkar inte mer..

& när du inte ens vet vart du ska ta vägen och tårarna bara rinner, att gråta sig till sömns och ständigt sakna sin första kärlek.

Som jag aldrig kommer att glömma eller komma över..

Om jag bara kunde få svar.

Svar på VARFÖR det blev såhär..

Vad gjorde jag för fel? Varför kan du inte ge mig en förklaring?..

Känns som om inget hjälper mot ångesten..

Förutom alkohol och sex..

Att ständigt tröstäta, vad ska jag ta mig till?..

Hur ska jag lösa allt det här?..

Hur ska jag få mig själv att må bra?

Att slippa det tredje världskriget i min kropp?

Panikattackerna som kommer, alla gråtattacker, alla känslor som krossar mig på djupet..

Alla känslor som sliter mig i stycken..

Jag orkar inte mer.

Finns så mycket att säga, men allt kan jag inte sätta ord på, och då skulle jag få sitta här tills i morgonbitti...

Likes

Comments

Relationer

Jag sitter och tänker väldigt ofta

Tänker på hur allt blev som det blev och vad jag gjorde för fel.

Tänker på om det fanns något jag kunde göra för en förändring..

Har nu kommit till instinkt, 2 år senare att det är menlöst..

Har ni någon gång varit med om att en snubbe kommit in i era liv,

och förändrat allt?

På bara några få sekunder.

Någon som förändrade allt.

Som fick dig att le när du inte längre ville leva.

Som fick dig att se ljuset i tunneln.

Som fick dig att tro att livet kanske hade någonting att erbjuda dig.

Någon som faktiskt älskade dig för den du var,

trots dina briser och fel.

Någon som lyssnade på allt man sa..

Och som fick dig att le genom att bara skicka iväg ett meddelande.

Som faktiskt älskade dig trots att du var självmordsbenägen,

& skar dig varje dag.

Någon som trodde på dig när du själv inte gjorde det.

Någon som fick all din ångest att försvinna.

Någon som satt uppe hela nätterna och bara pratade när du själv inte kunde sova.

Eller när man vaknade i ren panik av mardrömmar.

När han fanns där på andra sidan displayen vid en panikattack.

Den som kunde dra dig till vansinne, eller få dig att gråta av lycka.

Som fick dig att fundera "varför förtjänar jag honom?"

Eller "vad har jag gjort för att han ska vara min?"

Och sedan är han borta nästan lika fort?..

Jag kan inte sätta ord på alla känslor inom mig, det är 2 år sedan han lämnade min sida..

2 år av förtvivlan, 2 år av att bara fundera över vad som gick snett.

Och 2 år av tankar på hur jag ska gå vidare.

2 år av tankar på hur jag ska kunna släppa dig.

2 år av tankar på hur jag ska komma över dig,

& sluta älska dig.

But i can't, i will always love u, tills den dagen jag dör...

Jag slänger in en bild som beskriver mycket av det jag känt, kände och känner..


Likes

Comments

Blandat, Relationer

Nu börjar julafton närma sig, bara 11 dagar kvar.

Jag känner hur ångesten ständigt ökar inom mig

Den tar allt större plats inom mig

Denna högtid är hemsk, jag hatar julen.

Hatar allt som inkluderar den.

Likväl som jag hatar människor

Min avsky för människor går inte att beskriva.

Så kallade vänner och bästa vänner

Varför ska man alltid hugga någon i ryggen?

Varför ska man BARA ta någon annan individ för givet och TRO att man VET något?

Varför får jag alltid skiten för något som någon annan orsakar?

Varför är det jag som har "dåligt uppförande" enligt människor som inte tål att höra sanningen?

Jag önskar bara att jag kunde leva mitt liv på andra sidan jorden.

Ensam, utan familj, utan så kallade vänner, bara ensam..

Jag vill inte det här längre..

All ångest är för stor, från alla håll och kanter..

Likes

Comments

Blandat

Nu är vi inne i December månad och julen närmar sig med stormsteg

Jag som inte gillar julen, jag ser inte alls fram emot den och funderar mest över hur jag ska överleva den dagen...

All denna hysteri folk känner när dem hör "jul"

Alla blir så glada, för att julen är till för det..

Men varje jul sitter jag där med ångest, en ångest som sliter mitt bröst i stycke och jag vill bara fly fältet..

Hur gör ni för att överleva julen när den är som jobbigast?

Hur gör ni för att sätta på det fake smile hela dagen?..

Egentligen vill jag bara gå i ide under julen, för att slippa all smärta..

För att slippa all ångest...

Likes

Comments

Blandat

Jag undrar väldigt ofta över vad jag gjort för att förtjäna så mycket hat ifrån min familj.

Mitt eget kött och blod.

Varför får jag råka ut för allt? behöva ta ALL skit ifrån min familj

Är det meningen att man ska känna att man inte är välkommen i sitt eget hem?

Att man fortfarande behandlas som om man vore en 5 åring som inte har en egen vilja.

Det gnälls ständigt om allt jag gör eller säger..

Gör jag som dem vill är det fel, gör jag som dem inte vill är det fel, gör jag som JAG vill är det fel och om jag gör som JAG inte vill så är det också fel.

Jag är gammal nog att bestämma ALLT över mig själv samtidigt som jag ständigt får höra "du är gammal nog att bestämma själv vad du vill göra" och nästa så gnälls det över mina val..

Jag orkar inte detta längre, det bryter ner mig så jävla mycket psykiskt, hela tiden..

Om och om igen..

Att bo här ständigt tar livet av mig, det sliter mig i stycken..


Likes

Comments

Fysisk/psykisk misshandel, Tankar, Personligt, Relationer

Uppdateringen har hamnat lite på sidan..

Har mått väldigt dåligt den senaste tiden, saker som har hänt förut har börjat komma i kapp mig. - Igen.

Jag funderar mycket även idag hur jag ska handskas med saker.

Hur jag ska handskas med mina känslor.

Tänker på varför jag inte gjorde på ett annat sätt just då när jag var uppe i det.

Den ständiga ångesten som besöker mig varje dag..

Jag är sårad i själen, helt trasig

Och min kärlek är obesvarad - fortfarande.

Jag älskar fortfarande en enda människa i mitt liv, som jag vägrar släppa taget om.

Och jag vet att han fortfarande älskar mig också..

Varför ska saker behöva vara så komplicerade?

Varför kan inte två människor som älskar varandra bara få vara tillsammans?

Som VERKLIGEN älskar varandra?

Varför kan man inte få vara med den människan som gör en hel?

Som får en att känna lycka och att man är värd någonting?..

Den som fick ångesten att försvinna..

Den som satt ett leende på ens läppar..

Varför är livet så orättvist?

Och allt det här med tillit, varför kan den förstöras så lätt? Varför ska det vara så lätt att förstöra den?


Samtidigt tänker jag även väldigt mycket på tiden då mitt liv var som nästan värst under tonåren..

All misshandel, både psykiskt och fysiskt. Och alla våldtäkter.

Fanns det något jag hade kunnat göra annorlunda?

Hade jag kunnat göra på ett sätt som gjort att allt mitt lidande tog slut mycket tidigare?

Varför var jag så himla blåögd och naiv?

Varför trodde jag att han skulle bättre sig?

Varför trodde jag på allt han sa när han bara manipulerade mig?

Trots att jag fick höra "du är hjärntvättad" så nekade jag, trots att jag innerst inne visste att det faktiskt var så..

Jag ångrar alla gånger jag inte ringde polisen efter en misshandel som jag tänkte..

Och min barndom, allt kommer som en käftsmäll från ingenstans, igen..

Min tanke är att jag ska gå in lite mer på dessa områden senare..


Likes

Comments

Blandat

Jag är vilsen..

Vilsen i mig själv

Jag vet varken in eller ut

Inte ens hur jag ska bete mig mot andra

Jag vet inte heller hur jag ska bete mig mot mig själv..

Allting är på väg att ta över mig, humör, känslor allt..

Jag kan tända till på alla cylindrar för minsta lilla sak..

Alla aggressioner inom mig som legat i år, som aldrig får komma ut ordentligt.

Det här med att sätta ord på sina egna känslor är svårt..

Man kan känna så himla mycket men inte kunna förmedla det..

Reserverad och tillbakadragen, den glada tjej jag en gång var är borta.

Just nu har jag tappat ord och avslutar inlägget här istället...

Likes

Comments