Jag tycker om mat - både att laga och äta. Jag provar gärna nya smaker och metoder. Visst finns det dagar när jag lagar korv, färdiga köttbullar eller fiskpinnar åt mina barn men jag lagar oftast maten från grunden. Jag tycker vi äter varierat. Jag veckoplanerar maten och försöker utgå från att laga fisk, kött, kyckling eller vegetariskt varje vecka. Jag varvar mellan soppa, pastarätter, wraps, asiatiskt, etc.


Jag har ju som mål att komma i form utan att banta eller med hjälp av extrema dieter. Jag vill kunna äta allt men kanske tänka på mängden. Är jag sugen på chips ska jag kunna äta det utan dåligt samvete, likaså att ta mig ett glas vin eller en öl på fredag eller lördag kvällen. Däremot behöver jag inte trycka i mig hela påsen eller äta / dricka det varje dag.

Min tanke är att kunna addera istället för att ta bort eller "förbjuda" saker. T.ex är jag väldigt dålig på att äta grönsaker - inte för att jag ogillar det (tvärtom!) men jag har svårt att hitta inspirationen och då slutar det med morotsstavar, ärtor, en skål med gurka, sallad och tomat eller dylikt. Lösningen har blivit att jag lagat mer vegetariskt på slutet, ett smidigt sätt för mig att få in mer grönt i kosten.

-Jag har dock några begränsningar:

-Jag har svårt för att äta frukost. Men jag gör det.

-Jag är allergisk mot skaldjur, nötter, mandlar och kärnfrukter (kan dock äta frukterna om de är tillagade)

Men nu när jag ska börja träna så förstår jag att jag måste tänka till en del med kosten men jag tänker att man kanske kommer långt med att äta varierat, tänka på fördelning mellan protein, fett och kolhydrater. Det kommer visa sig.

Svaret på varför jag inte vill köra LCHF, viktväktarna eller fasta...

För att jag inte tror det passar mig. Vad händer när jag börjar äta pasta eller sånt som är "förbjudet" igen? Kroppen kommer gå bananas. Jag vill hitta ett sätt som håller i längden.





Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Här kan ni se övningarna som jag jobbat med under veckan och ska göra i en månad. Det kändes väldigt amatörmässigt att lägga upp detta skrynkliga papper men tyckte teckningarna var så bra.


Med ryggövningen jobbar jag diagonalt. Den här övningen ska stärka upp sätet och musklerna runt det. Förhoppningsvis slipper jag isciasen så småningom.

Andra övningen är vanliga sneda situp. Jag behöver stärka nedre delen av magen för att få lättare att hålla ihop musklerna så att jag slipper få ont runt höfterna.

Nackövningen fick jag som en bonus eftersom att jag får ont i skuldrorna och tendens till nackspärr. Det beror på att jag är så överrörlig.

Det var jättesvårt för mig att slappna av efter att jag pressat ned huvudet i kudden som övningen går ut på. När jag på order skulle slappna av kändes det fortfarande som att jag spände mig och jag fick anstränga mig för att kunna slappna av. Jag har helt enkelt dålig kontakt med mina muskler något som jag också kommer få träna på nu.

Min kropp behöver en totaltenovering. Allting hänger ihop. Överrörligheten gör att musklerna blir ansträngda och aldrig vilar. Försvagad i ryggen jag belastar fel och eftersom att jag efter graviditeten tappat kontakten med inte magmusklerna så har min kropp noll kontroll över vad jag gör. Sätesmuskeln kommer jag få jobba mycket med för den påverkar ryggen och magen i alla rörelser så nu är det bara att kämpa på!


Likes

Comments

De övningarna jag fick hos sjukgymnasten vid första besöket gick ut på att hitta magmusklerna igen. Fokus var på dom inre/djupa magmusklerna.


Första övningen var en andningsövninng. Jag skulle ligga ner på rygg och spänna magen i 10 sekunder.

Andra övningen var vanliga sit-up. Genom att ligga på rygg och skjuta tillbaka bäckenbotten och spänna magen skulle jag göra situp.

Det här med situps och magmuskeldelning har jag ju tidgare fått lära mig är ett big no-no men som sjukgymnasten förklarae så behövde jag träna upp ländryggen och aktivera de inre magmusklerna och då var det här en bra övning.

Den sista övningen fokuserade just på ländryggen. Det var vanliga rygglyft som jag gör samtidigt som jag spänner hela kroppen.

Alla dessa övningar skulle jag göra i 10-15 repetioner om 3 set. Orkade jag göra fler repetitioner var det bara att köra på. Jag gjorde övningarna varje dag eller varannan dag..

När jag hade återbesök hos sjukgymnasten en månad senare hade jag fått resultat. Hon sade att en månad är ju egentligen ingenting så att något hade hänt var väldigt bra. Jag tyckte själv att jag kunde känna resultat. Övningarna kändes på slutet mycket mer kontrollerande när jag gjorde dom. Min svank blev också mycket bättre, jag kände mig inte lika stel. Men framför allt så hade jag inte längre ont efter mina promenader med vagnen! Det var ju faktiskt det som jag sökte hjälp för från början.

Att kunna känna att det ger resultat peppar enormt så nu är det bara att bygga vidare. Jag kommer berätta om hur vi ska jobba vidare och vad jag fokuserar på just nu i nästa inlägg.


Likes

Comments

Här har ni mig. 158 lång, 63 kg och storlek M på kläderna.


63 kg vägde jag när jag vägde in mig i v 12 hos barnmorskan med Evelina i magen under tidiga hösten 2016. Evelina är född i slutet av januari. Men skillnaden då var att magen var mycket mindre så man kan ju konstatera att 63 kg kan se väldigt olika ut.

Om man tittar på magen kan man se en del lös hud och bristningar. Bristningarna stör mig inte alls, det är ändå spår från barnen i magen, det finaste jag har 😊 men huden är lös, magen är degig och jag har en del fett. Magmuskeldelningen har satt sina spår. Före graviditeten hade jag också lite överflödigt runt magen men det hölls in/ihop av magmusklerna. Nu är det som att allt flyter ut. Även låren är lite dallriga så att säga. Det var där jag lade på mig under graviditeten och det beror nog på att jag knappt rörde på mig snarare än att jag åt en massa onyttigheter. Jag mådde nämligen illa konstant så äta var bara jobbigt.

Viktnedgång är inte målet, jag kommer med all sannolikhet att gå upp eftersom att jag ska bygga muskler. Jag vill att den här degiga magen ska bli starkare och fastare.

Bilderna är tagna ca halvåret efter att Evelina föddes så det här är mitt utgångsläge att jobba med.

Jag väljer att inte visa ansiktet ännu. Jag vill kunna vara personlig utan att känna mig utelämnad. Men det kanske kommer så småningom... 😊

Likes

Comments

Den 25 september hade jag ett första besök hos sjukgymnasten. Jag sökte mig dit för att jag ett halvår efter förlossningen började känna av bäckensmärtor. Min senaste graviditet bestod de tre sista månaderna av rejäl foglossning och nu kände jag av det igen. Och då var jag ju inte gravid! Jag könde av smärta i bäcken, höfter och ljumskar efter barnvagnspromenaderna. Jag tränade faktiskt en del hemma med pilatesboll och hantlar efter Olga Rönnbergs bok. Tyvörr gick jag nog ut lite för hårt....

Träning ska ju könnas. Om inte under själva passet så efter i form av träningsvärk. Så tänkte jag då och eftersom att jag inte fick någon märkbar träningsvärk kunde jag nog ta i lite till.

Sjukgymnasten konstaterade att jag är extremt överrörlig, har världens svankigaste rygg och mina djupa /inre magmuskler måste aktiveras. Själv konstaterade jag att jag har noll kroppskontroll...

Jag ska absolut inte stretcha. Det är ingen risk att jag gör det heller för jag kan helt enkelt inte. Jag känner inget stopp någonsgans. Vaderna och sätesmuskeln kan gå men resten av kroppen är redan så uttänjd.

Sjukgymnasten konstaterade också att jag befann mig i ett läge där jag har rätt till rehabträning men vi kom överens om att börja med övningar hemma som jag fått av henne. Nu efter besök nummer två har jag dock bestämt mig för att börja träna på gym tillsammans med henne. Mer om det när vi är igång.

Jag kommer även att berötta mer om övningarna och resultatet i ett annat inlägg.


Likes

Comments

Jag är 33 år och träning har väl aldrig legat mig varmt om hjärtat. För några år sedan, innan jag träffade min man, kunde jag stå på Friskis tre-fyra kvällar i veckan, det var spinning, jympa, bodypump, core men jag hade aldrig någon plan med min träning. Och jag satte aldrig min fot i gymmet och det är det jag har insett nu att jag behöver. Jag ska träna styrka för att bygga upp min kropp.


Varför denna förändring då? Jo för att jag är inte bekväm med hur min kropp känns och ser ut nu. Jag vill känna att jag orkar mer också, kunna röra mig utan att få ont och så finns det en nypa fåfänga med i bilden.

Jag är 158 cm lång och väger i dagsläget 63 kg. När jag vid 25 års ålder började gå upp i vikt (jag var smal som en sticka innan) var det på magen som det lade sig. Men det kunde försvinna om jag ansträngde mig. Så är det inte idag...

Jag har ingen extrem övervikt men vill komma i form. I längden kommer jag orka mer och må bättre.

Mim utgångspunkt nu då? Jag har fött två barn ganska tätt. Två barn som vägt över fyra kg vid födseln och som gav mig världens största mage under graviditeten. Jag gick upp inom det normala, 13 kg och 15 kg. Dom stora magarna och täta graviditerna (20 månader mellan barnen) gav mig magmuskeldelning så det sjöng on det! Jag är överrörlig ifrån början så efter graviditeten har jag känt mig öm och stel och dragits med ichias och andra småkrämpor som jag nu tänkt bli kvitt med.

För en månad sen ringde jag en sjukgumnast och hon har gett mig övningar som jag kommer att jobba med. Jag ska börja gymma med henne och så småning om bli självständig i gymmet. Jag ser det här som ett projekt. Förutom en starkare kropp kanske jag lär mig saker på vägen som hur min kropp fungerar, mer om kost och hälsa rent allmänt. Och kan jag inspirera på vägen är det en bonus!

Likes

Comments