Australien

Hejhej,

Våra härliga lediga dagar spenderas gärna på stranden om vädret tillåter och vi har försökt prova lite olika stränder då det finns en hel del att ta sig an här längs kusten. Ibland har vi tur att träffa några andra att hänga med också som när vi bestämde oss för att åka till Watsons Bay och möter andra svenskar på bussen. Sen hängde vi i två dagar tillsammans!

De hade fått höra om en liten vacker strand vid Watsons kallad Lady Bay Beach men det visade sig vara en nudist strand så vi smög snabbt därifrån....

Favoriten hittills är nog Palm Beach men tyvärr ligger den lite väl långt utanför stan för att åka på ett snabb dopp till.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Färgsprakande lokaler fulla med människor som springer runt som yra höns. Hängmattor och musik till doften av BBQ. Tvättmaskinens surrande och blöta handdukar som klär våningsängarnas ramar. Ungdomar som festar till två på natten och går upp sju för att plocka blåbär på en farm.

Varje hostel ser förstås olika ut och erbjuder olika saker men generellt sett så är det ungdomar mellan 18-25 som alla älskar att resa och uppleva som samlas på en och samma plats. Fast som alltid finns det undantag för att bekräfta regeln, som nu till exempel när vi delar rum med en kruttant på minst 75år. Hostellivet inkluderar ofta mycket fest men eftersom att jag och Becka inte festar så mycket (Beck inte alls) så blir det eviga drickandet ganska störande efter ett tag, men det är i alla fall väldigt lätt att träffa folk på ett hostel eftersom att alla äter och lagar mat på samma ställe så man kan bara slå sig ned med några om man är sällskapssjuk.

Det är en ganska stor skillnad mellan hostelen i Asien och de här i Australien, förutom priset förstås så kunde vi vara själva på ett hostel i Filippinerna och behövde sällan boka mer än dagen innan om vi ville bo någonstans medan det här är betydligt fler backpackers och hostel med upp till 80 sängplatser är fullbokade och man måste vara mycket mer planerad. Hostelen här har också mycket mer fokus på kök och matsal eftersom att man inte har råd at äta ute lika mycket som man kunde i Asien (frukost, lunch och middag för vår del hehe), det gör att man träffar mer folk och det anordnas också aktiviteter såsom gemensamma utgångar, kajaking och BBQ kvällar.

Vårt favorit hostel hittills är faktiskt vårt allra första hostel vi besökte och ligger i Kota Kinabalu, Borneo. Det heter Faloe Hostel och anledningen till att vi prisar det så mycket är för att de till ett lågt pris erbjöd oss supersköna sängar med ett stort säkerhetsskåp där man fick plats med hela väskan, all day breakfast med ett fint fruktfat som man fick gå och ta från när man blev sugen, små rena lokaler och härliga duschar. Plus det viktigaste av allt, grym personal! De var verkligen riktigt toppen och hade också 9,8 i betyg på hostelworld vilket är det högsta betyg jag någonsin sett på ett hostel och ett välförtjänt sådant då vi återvände cirka 4 gånger!

Bilderna är från olika hostel

Likes

Comments

Nu har vi nått vår slutdestination för denna resa men vi inte ens nått halva resans längd, galet? Jag vet.

Jag kommer börja jobba som Au Pair strax utanför Sydney i förorten North Narrabeen på lördag så efter att vi anlände till Sydney i måndags har vi bara turistat runt.

En liten sammanfattning av veckan (torsdag när detta skrivs):
Måndag var en riktig värmebölja med cirka 35C och då passade vi på att promenera 2mil och fixa bankkonton.... yas.

Sen har vädret varit sisådär och vi har fortsatt vårt turistande med Opera Huset, shopping på Pitt Street, Hyde Park, Botanic Garden, Sydney Observatory och ett efterlängtat besök på Café Svensson!

Nu är vi påväg mot Olympic Park och Ikea för en köttbullslunch, vi kör ett svenskt dygn med kladdkaka o kanelbulle på Café Svenssons följt av Ikea då jag har haft lite hemlängtan och Rebecka verkligen (VERKLIGEN) har saknat köttbullar haha.

Jag ska även träffa en friidrottstränare ikväll som jag förhoppningsvis kan börja träna med rätt snart! (Är lite orolig för att han kommer kräva att jag gör några uttagningar då jag knappt har rört på mig på 2månader nu🙈)

Denna byggnad fascinerar mig då det verkligen är en byggnad för framtiden. Framtida städer bör vara gröna och här har man lyckats med det!

Bilderna nedan är från Sydney Olympic Park med huvudarenan på första bilden. Men på grund av att den nu används till Rugby har man plockat bort friidrottsbanorna och till vår stora besvikelse också OS ringarna! Borde vara ett brott att plocka bort ringarna...

Likes

Comments

Red, white or rosé madame? Inte hade vi någon aning om vad vi höll på med men härligt var det! Cykla runt mellan otaliga vingårdar och bli bjuden på alla möjlig typer av viner - rosa med och utan bubblor, röda som smakade glögg, vita med hint av godis eller citrongräs. Ja hela spektrat med organiska viner och vanliga, dyra och billiga. Och det bästa av allt? Det enda vi betalade för den dagen var glassen!

Här börjar vår resa mellan vingårdarna, en 18km cykeltur utspridd över 5h. Snacka om att det finns pengar i vinbranschen, sååå vackert och väldigt påkostade lokaler.

Nr 2 från toppen: Tamburlaine Moscato

Ivenhoe var inte med på vår ursprungliga plan men när vi cyklade förbi där var jag bara tvungen att åka dit. Kolla bara på skylten och flaskorna! Man längtar ju nästan redan efter nyårsdagen då Ivanhoe går, fick reda på att den också går här i Australien på nyårsdagen! "A wine for every knight"

Likes

Comments

Koala hospital - Bananbröd - Sambo dejt

Port Macquire. Vilken underbar dag, dudududiludilud! Solen strålar och det är varmt i luften redan halv åtta när jag går ut för att starta morgonyoga. En plågsam men härlig stund av stretching som får duga när jag är för förkyld för att träna.

Det är vår första dag i den lilla staden Port Macquire, som min värdmamma per telefon beskrev som pensionärsstaden där ingenting händer, vi nu är redo att ta oss an.

Vårt första stopp - Port Macquires Koala Hospital.
Det är gratis att gå dit och det drivs tack vare 170 volontärer (läs: pensionärer) som sköter om och hämtar in skadade koalor för att rehabilitera dem tillbaka till det vilda. Ett fantastiskt projekt som tyvärr inte får finansiellt stöd av staten utan är beroende av allmänhetens donationer, man kan "adoptera" koalor och skänka pengar.
Sjukhuset var öppet till viss del och man kunde från utsidan se in i en operationssal där de utförde ultraljud på en hane samt att de vägde en liten supersöt Joey! (Joey = Barn till ett pungdjur)

Tyvärr har jag inte möjlighet att adoptera en koala men jag köpte iallafall ett gosedjur från deras shop och skänkte en liten peng till verksamheten därigenom. Plus att jag samtidigt fick något jag velat ha länge, ett kramdjur att ha när man får hemlängtan!

Efter sjukhuset fick vi en oväntad guidad tur genom ett stort hus från sent 1800tal som tydligen var ett museum och inte ett kafé som vi trodde och letade efter...

Men efter guidningen så kunde de iallafall peka åt vilket håll vi skulle gå för att få vårt fikabröd och det var en riktig liten pärla vi kom till vill jag lova. En romantisk liten bokhandel med fyra stolar utanför som bara bjöd in till den perfekta lilla vilan i skuggan. Vi fick också en ny vän, en pigg och glad 80åring som när hon väl börjat prata aldrig slutade.

Men inte var den härliga dagen slut där inte, långt ifrån, när vi kom tillbaka till hostelet så skulle personalen åka till beachen och vi hängde på. Jag lånade en surfbräda och skulle öva på vågorna, kan inte säga att jag surfade så mycket utan det blev mest tvättmaskinen dvs att man slås omkull och snurrar som en galning under vattnet.
Men härligt var det utan tvekan.

Sen var det dags för middag och ojoj vad våra smaklökar levde när de bjöds på pannbiff med gräddsås och blåbärssylt (Först letade vi efter lingon, sen lingonsylt, sen gélé men tillslut blev det blåbärssylt i affären).

Jag hade även bjudit ut Rebecka på dejt dagen till ära så på kvällen så gick vi ner till en strandpromenad och åt en härlig dessert tillsammans med vågornas lugna skvalpande i bakgrunden.

En perfekt dag kräver ett perfekt slut.

Antalet fikastunder vi har tagit under denna resa asså... skäms! Men vi kan båda gå-i-god för bananbröd iallafall! (Och banoffee om ni kommer över en slice sån, mums!)

Likes

Comments

De flesta av våra dagar spenderar vi i eller vid vattnet och det är därför det bara blir ett fåtal dagar från varje ställe då jag faktiskt publicerar något, man tar inga bilder vid vattensporter. Coffs Harbour har varit en sån plats, vi har hängt vid stranden, paddlat kanot trotts regn och testat paddleboarding tillsammans med hostelet som varje dag arrangerar utflykter. En annan av dessa utflykter var till en nationalpark med regnskog strax utanför staden dit vi åkte i en minibuss med fyra andra tjejer.

Regnskogen i Australien ska inte förväxlas med djungeln som finns på Borneo eller i Amazonas. Detta är mer en väldigt gammal skog där det regnar mycket medan de tropiska regnskogarna är tjocka och ogenomträngliga, har regn varje dag med en 80% luftfuktighet, och är fulla av djurliv.

Det som har hänt här är att rankor har vuxit runt trädet under flera hundra år och när trädet tillslut dött och ruttnat bort så är rankorna kvar i formen av trädet. Det skapat ett hål som går rakt upp.

Likes

Comments

Australien

Välkomna tillbaka! Det har varit en minst sagt aktiv (=oaktivt bloggande) period med nya saker från morgon till kväll och jag kan inte annat än vara lyckligt lottad att så är fallet men det gör också att begreppen "egentid" och "lugn och ro" inte riktigt funnits där alls haha. Men nu är jag tillbaka och igång igen så häng på vettja! /Tove, kväll dag 60.

Mutton Bird Island, Coffs Harbour. Valar hit och valar dit. Ja, det verkar nästan som att det är det ända folk pratar om här. Folk ser de från stranden, på promenader eller till och med från utkiksplatser flera kilometer bort. Men har vi sett några valar då? Nej. Trotts många spenderade timmar vid och omkring vatten. Men nu ska det bli ändring på det för att vi ska till Coffs Harbours bästa valskådarplats, nämligen naturreservatet Mutton Birds Island.

Det är en ö man lätt kan gå ut till från fastlandet via kajen där alla båter ligger. Själva ön är i sig relativt liten men rätt hög så det känns i rumpan när man traskar upp för stigen. Ön är döpt efter de speciella sjöfåglar som lever och häckar på kullen, de gräver nämligen gropar och gångar som de sedan häckar i och hela kullen är fylld med sådana hål i marken.

Under vårmånaderna förflyttar sig två av av de 45 sorters valar som lever runt Australien nedåt mot Antarktis och kallare vatten då det börjar bli för varmt uppe vid Stora Barriärrevet, det är gråvalen och Humpback valen. Det är då man har chansen att se de längs i stort sett hela kusten när det passerar på deras 5000km långa migration.

Vi är nu på valjakt (eller det låter konstigt men ni förstår vad jag menar) vi har packat med oss matsäck i form av chokladkakor och satte oss på en bänk för att mycket fokuserat kunna stirra ut i det blå. Efter sisådär fyra kakor var så ser vi det första tecknet på att valar faktiskt simmar därute, en vattenfontän sprutar upp från ytan och då blir vi förstås på helspänd - komsi valen upp till ytan!
Efter det första tecknet så kommer fler i form av fenor, plaskande och till och med ett huvud! Rebecka såg hela magar men då hade jag redan börjat gå därifrån. En mäktig syn som inte lämnar någon oberörd.

Hela ön var fylld av hål som detta där fåglarna häckar men när vi var där så såg vi inga sånna fåglar..

Likes

Comments

Rykande färska upplevelser från denna soliga morgon här i Coffs Harbour! Klockan är halv två här och vi har redan hunnit träna, bada och gå på marknad, man får passa på när solen äntligen tittar fram. Får se vad vi gör i eftermiddag... Surfa? Promenera i Botanic Garden? Ja, vi får se helt enkelt.

Likes

Comments

Fyra meters vågor slår ner mig i vattnet, brädan åker rakt in i huvudet och lagom tills att jag hinner upp till ytan kommer nästa våg.

Nu, ett stadigare tag om surfbrädan, ryggen mot när vågorna kommer och ta ordentligt spjäl med benen. Ja, jag klarade det! Okej, snabbt nu. Händerna på brädan, vågen närmar sig och 1...2...3 kasta upp magen följt av några snabba paddeltag, armhävning upp på fötter, nu så! Tio gyllene sekunder innan ojojoj magplask ner. Aja, bara att börja kämpa sig ut mot vågorna igen. Kommer det regn nu också? Seriöst.. blåsten räckte inte?

Här har ni en ganska bra sammanfattning av vår surflektion i söndags. Vår andra lektion som hölls under en storm... ja det var inte det enklaste kan jag meddela. Instruktörerna stod tillslut bara vid strandkanten och betraktade denna krigszon där nybörjarsurfare kastades fram och tillbaka mellan vågorna som vantar. På det hela taget var det kallt och jävligt men så himla kul!! Vi längtar tills bättre väder så att vi själva kan hyra brädor och ge oss ut på vågorna, ännu en wow-känsla som vi tar med oss från resan.

Överlag så har vädret varit riktigt uselt sen vi kom till Australien, runt 20grader och snålblåst med inslag av störtskurar. Både Surfers Parardise och Byron Bay som vi varit i nu efter Brisbane är lite som Australiens motsvarighet till Magaluf men när vädret suger så finns det inte någonting alls att göra här så det är lite surt. Vi hoppas på bättre väder nu när vi åker söderut men söderut betyder också kallare breddgrader så vi får se.

Likes

Comments

Currumbin Wildlife Sanctuary, Surfers paradise. Koalor, kängurur och saltvatten krokodiler.... ja nytt land med nya djur! Jag vet att jag inte har skrivit på ett tag eller rättare sagt postat något men jag tror att internet är tillräckligt starkt nu för att det ska komma upp lite bilder så vi ger det ett försök.

Nu kan vi bara bekräfta att koalor är lite söta och klumpiga som man trott. De är ganska svåra att inte bli kära i.😍

Runt hela parken fanns volontärer som hjälpa djurskötarna med matning och guidning, och vi blev förvånade över hur många unga volontärer det var. Två tredjedelar var pensionärer men flesta andra var under 25år, imponerande att de tar sig tiden.

Vi fick även möta kängurus på riktigt nära håll och mata dessa fina varelser när de låg i solen och vilade.

Efter känguruerna tittade vi på när en 80åring skulle mata en enorm saltvattenskrokodil med kyckling. Hennes familj hade fixat det till hennes födelsedag. Häftiga varelser som man inte vill komma för nära. Den största de hade här var dryga 6m.

Efter lunch kom enligt mig dagens höjdpunkt, fågelshowen!
Stora som små fåglar flög över publiken och visade upp sig. En fantastiskt show där man lärde sig mycket om de olika arterna.

Currumbin använder inträdes pengarna till att vårda och hjälpa djuren i rehabiliteringscentret som finns här. Det känns bra att pengarna går till en god sak även om det ibland kändes väldigt mycket som en djurpark med små inhängnader och flera möjligheter att röra vid djuren vilket inte direkt är bra om de är tänkta att komma ut i det vilda igen..

Trädkänguru

Likes

Comments