Vardagssysslor

Om det är något som är bra med vintern nu när man inte längre kan spela hockey så är det ju Jul. Bort med gråa trista november och välkommen december och juletider. Visst kan december ofta kännas lite stressig men va fan. Hellre det än mörka november som sagt. Det är galet vad lite julbelysning kan göra skillnad!


För första gången i mitt liv har jag också tagit mig tid att "fira" 1:a advent på riktigt. Fram med julstjärnor, lite tomtar och inte minst fejk granen som duger alldeles utmärkt för mig i lägenheten. Och att dessutom fått gjort lite julgodis och lussebullar. Och så jäkla gott blev det. Chokladkola och hallon&lakrits fudge. Kan jag starkt rekommendera att testa!


När man inte har införskaffat en mortel så får man ta fantasin till hjälp👊



toskarsson#17

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments


Jag vet inte om jag varit jätte tydlig med det i bloggen. Men ni som känner mig vet att jag fryser väldigt mycket numera. Nästan konstant denna tiden på året. Det är en av det jobbigaste sakerna som kommer med skadan. När jag fryser så kan jag bli extra spastisk men framförallt blir jag mycket stelare och jag spänner mig typ överallt. Hemma sitter jag ofta med vetekudde och världens skönaste lampa som ger mig mycket värme och som jag fått låna av min massör Sara's massage&hälsa. Tack Sara! 



Sen har jag även kommit iväg på solresa till Teneriffa vid två tillfällen. Där finns ett rehabcenter som jag fått komma till. Det är verkligen något som hjälper mig mycket. Att komma till riktig värme mitt i vintern när jag fryser som mest. Få träning varje dag, sjukgymnaster som hjälper mig, en stelhet och spasticitet som minskar och att få rulla utomhus hela dagarna som jag knappt ens kan göra här hemma på sommaren. Jag var där fyra veckor första gången i februari 2016 och då fick jag det beviljat. Jag tyckte det var så jäkla bra så jag tog mig tillbaka i november 2016 men då fick jag betala själv eftersom man bara kan söka varannat år. Och där var det tur att jag hade min rehabfond som hjälp för att kunna få till tre veckor med träning. Så där har jag många att tacka för all stöd att kunna få till en sån rehab resa.

Sen att man alltid träffar väldigt bra och fina människor är en bonus!!


En tripp till kända vulkanberget Teide

toskarsson#17

  • 1369 Readers

Likes

Comments


Träningen är givetvis väldigt viktig för mig. Utan det så hade det varit jobbigt både fysiskt och psykiskt. Visst är det så att nerverna behöver göra sitt och man behöver ha tålamod med det men om jag inte håller uppe träningen så märker jag ganska fort att det blir svårt att röra armen. Det blir liksom att armen och även handen låser sig i sitt liggande läge på armstödet eller på låret. Sen känner man sig värdelös och dålig om man inte försöker och det blir då psykiskt påfrestande.


Min målsättning med träningen är givetvis att komma så långt som det bara går. Det är tufft för jag kan inte påskynda det alls egentligen. Tålamod är något man har lärt sig under denna resan. Framförallt är det min högerarm jag vill träna upp och komma så långt som möjligt med. Det stora målet är att kunna använda armen till mer vardagliga saker hemma som att t.ex äta och borsta tänder själv. Men mest har jag hela tiden haft bilkörningen i bakhuvudet. Att bli såpass stark för att klara av det i framtiden.



Min fysioterapeut Åsa på Träningskliniken åker jag till en gång i veckan för att få lite extra tuff och annorlunda träning. Dessutom töjer vi på ben, armar och axlar som är extra känsligt. Så tack Åsa att jag kan komma till dig och få den träning jag behöver. Det hjälper mig verkligen framåt.

Och stort tack även till Lotta Nilsson för att jag får komma till er på kliniken. Det är grymt!

Första mötet med Lotta på TK. Time flies!


toskarsson#17

  • 1660 Readers

Likes

Comments


Efter en tuff men rolig vecka i Hedemora är det skönt att komma igen. Landande precis lagom hemma i soffan till Sverige-Italien i fredags. Jävligt skönt med vinst för imorgon har jag svårt att tro att italienarna inte vinner. Klart att Sverige alltid har chans att knipa ett oavgjort resultat men nja.. imorgon skulle iallafall inte jag lägga mina pengar på det. Men jag hoppas att jag har fel såklart. Att ta sig till VM i Ryssland genom att slå ut Italien vore en superskräll som jag garanterar ger deras förbundskapten kicken.

Idag har hela familjen samlats på mossholmen för att fira farsgubben. Det är alltid trevligt när alla samlas samtidigt och man får prata av sig när det inte är lika ofta längre. Och nu i veckan har päronen flyttat ut till deras lägenhet på Mossholmens Marina. Så det var jäkligt kul att komma ut och se hur dom få det🙂

Ronya ser efter båtar på havet!

Fina Farmor var med!

Tuva, Alvin och Ronya myser på "ute balkongen"

Svårt att förstå att mina föräldrar har denna fina lägenhet till försäljning..


Klädesholmen och Salt&Sill mittemot.

Inglasade balkongen är varm och mysig!

toskarsson#17

  • 1635 Readers

Likes

Comments

Det är långa tuffa dagar här i Hedemora. Det tar mycket energi på ett sätt jag inte är van vid. Varje em/kväll jag kommer tillbaka till förläggningen är jag väldigt trött. Känns lite som i början av skadan när jag inte var van vid tuffare aktiviteter och kunde komma hem och decka i stolen. I tisdags testade jag för första gången på att köra bil. Därefter justerades och fixades det saker som behövdes få ordning på för att säkrare kunna köra och ha kontroll över bilen. Det är mycket ut och köra på banan. Sen in i verkstan och bygga om/justera. Sen ut och köra igen och se om det blev någon förbättring. Och så fortsätter det så litegrann. Det finns ofta någon liten finjustering att lösa. Onsdagen körde jag på bana vid två tillfällen och då märktes ytterligare små grejer som behövdes justeras. Första körningen gick strålande medan den andra kändes något sämre. Idag har jag även kört två gånger. Då gick det lite bättre igen och vi har i stort sett hittat dom anpassningar som behövs. Det är väldigt svårt att köra, hitta en god känsla och kunna lita på handen. Jag kan säga att detta är inget man lär sig på en vecka. Det går inte att jämföra med när man tog körkort. Då kunde jag själv bestämma mitt upplägg. Hur fort och mycket man ska lära sig. Nu handlar det om galet mycket mer träning. Hitta en god känsla och få kontroll även styrningen med en hand som inte är i närheten av den känsla och rörlighets förmåga ni flesta andra har. Så det lär bli några vänder hit upp om jag så småningom ska ha möjlighet att köra bil!


På kvällarna har det varit lite häng med en kille från Gotland som varit här med sin assistent för att ta sitt körkort hos anpassarna. Igår var vi ute och käkade lite eftersom dom åkte hem under torsdag förmiddag. Och igår var vi på hockey faktiskt. Hedemora SK spelade mot Fagersta i division 2. Men jävlar vad kallt det var i hallen. Jag klarade två perioder sen fick jag åka hem och värma mig!

Såhär jävla kallt var det i ICA Supermarket Arena i Hedemora!


Imorgon åker jag hemåt igen. Men 08.30 ska jag vara nere i verkstan för att ta mig ut på banan en gång till. Denna gång ska jag köra lite med en körskolelärare och med mekanikern som varit med mig under hela veckan. Så nu sitter jag här och önskar det ska gå bra så jag kan åka härifrån med en bra känsla. Sen blir det att skynda sig hem för att få se lite av Sverige vs Italien i VM playoffet. Om det ens går att hålla sig vaken efter en ovanligt tuff vecka!

toskarsson#17

  • 2077 Readers

Likes

Comments

I söndags satte jag mig i bilen för att åka 50 mil. Jag har tagit mig till Dalarna. Och då tänker dom flesta säkert först på Sälen och åka skidor. Men där är jag faktiskt inte. Jag är i Hedemora. En väldigt liten men mysig stad. Men vad gör jag här då undrar ni nu.. Här finns landets enda anpassnings verkstad för bilkörning. Jag är ganska trött på att aldrig få köra bil och att alltid bara sitta bredvid. Jag vill köra bil igen! Och efter lite mer än 3,5 år så har jag fått väldigt mycket bättre förutsättningar för det. Så nu jobbar jag med några riktigt skickliga grabbar här i Hedemora som bygger om och anpassar en bil så att jag ska få testa på att köra själv med hjälp av joystick. Det blir mycket "hockeysnack" här i verkstan då dessa dalmasar är några riktiga hockeynördar. Den ena är enbiten "Leksing" och den andra 25 år rutinerad ismaskinist i ett lokalt lag.

Måndag förmiddag gick vi igenom hur bilen skulle anpassas och resten av måndagen gick åt att ställa in och bygga om. Och under tisdagen har jag nu fått testa på att köra lite på en bana. Det var en grymt härlig känsla men också lite läskigt. Joysticken är väldigt känslig och man måste vara lätt på handen. Det var extra svårt med körningen när bilen guppar. Så efter att ha kört runt lite försiktigt på banan behövde vi åka tillbaka till verkstan för lite justeringar. Det blir hela tiden ändringar/justeringar för att få bästa förutsättningar i bilkörningen. Imorgon onsdag hoppas jag på att vi hittat det rätta anpassningarna så att jag kan få köra och träna så mycket som möjligt resten av veckan. Men det var kul att få sitta bakom ratten igen. Sjukt grym känsla. Det har jag verkligen saknat och jag hoppas i framtiden få göra det oftare och precis när jag själv vill!

Här är jag ute och kör på bana

toskarsson#17

  • 2396 Readers

Likes

Comments


Fortsätter nu där jag avslutade förra inlägget.

Att bara springa på dass och kissa är inte någon självklarhet längre. Numera kan det faktiskt innebära en del planering eftersom jag inte kan göra som vanligt utan det får man göra via kateter och om man vill göra det vissa speciella tider eller om man ska iväg någonstans. Man kallar det för att "rika" eller "tappa sig". Och det bör man göra 5-6 gånger om dagen. Framförallt eftersom man sällan känner när man blir nödig som ryggmärgsskadad. Jag har dock turen att känna blåsfyllnad så därför kan jag ofta gå när jag känner. Precis som alla andra människor. Det är en mycket viktigt och stor fördel för mig. Som jag sällan tänker på idag!
Urinvägsinfektioner är ofta ett problem pga rikning med kateter.


Spasticitet och stelhet är något som kan komma med skadan och det har jag fått en hel del. Det är som ofrivilliga rörelser. Tonus i musklerna, muskelspänningar. Typ att musklerna i kroppen vill röra sig men att det inte går. T.ex så spattar och skakar mina ben väldigt mycket när jag ligger ner i sängen. Och inte alls så mycket när jag sitter upp. Armarna spattar också litegrann men framförallt så är jag stel där och även i fingrarna. Lederna som blir stela tror jag. Jag behöver då och då avlasta kroppen för att inte få märken och sår. Framförallt är det lätt att få rygg och rumpa om man sitter stil för länge i stolen. Det är även viktig mitt i natten eftersom jag ligger helt stilla i flera timmar där. Vissa är känsligare än andra när det gäller tryck/liggsår. Och det är något som tydligen kan sluta riktigt illa om man inte sköter det. Min andning och syreupptagningsförmåga är inte som tidigare heller. Den är inte ens hälften av vad den var innan. Största problemet är att jag aldrig får kraft till att hosta. Och det låter rätt kul när jag nyser faktiskt eftersom jag inte får så mycket kraft och luft!

Här har jag fått ett trycksår som visserligen inte hunnit bli farligt men om jag inte har koll på det och inte skyddar så kan det bli mycket värre. Såna här tryck kan vara mycket svårt att få bort och det kan göra ont men att jag inte känner det. Istället kan jag bli extra spastisk som ett tecken på smärta.


Till sist.. om ni lätt vill komma in på bloggen och se vad jag delar så kan jag tipsa om att lägga min sida som en app. Eller som en ikon rättare sagt som ni ser på bilden här nedan👇 Tyck då på "lägg till på hemskärmen"

Var inte rädda att ställa frågor om det är något du funderar över. Om man är nyfiken på hur något fungerar idag. Så ska jag försöka svara på det. 

Ikväll blir det för mig att kolla Frölunda-Skellefteå. Men det blir även kul att följa Östersunds framfart i Europa League. Hur ser din torsdagskväll ut? 

toskarsson#17

  • 2518 Readers

Likes

Comments



Att bryta nacken behöver inte innebära så mycket egentligen. Men att göra det så allvarligt att det tränger in i ryggmärgen får stora konsekvenser. Mitt liv förändrades kolossalt på en sekund. Från att livet var på topp och alldeles jävla underbart till att just då vara värt absolut ingenting längre. Att vara snickare och spela hockey till att vara fast i rullstol och vara fångad i sin egen kropp. Det går inte att förklara hur tufft det var i början. Man kände sig som världens minsta människa. Att man inte var värd nånting längre. Man kände sig faktiskt helt värdelös. Och helt ärligt, jag t.o.m skämdes över mitt handikapp när jag rörde mig ute bland folk. Det kan jag fortfarande göra ibland men det har blivit betydligt bättre på den fronten. Det har blivit bättre med det mesta såklart.


Den absolut största och kanske jobbigaste med skadan är att jag är så beroende utav andra människor, mina assistenter och familj. Jag måste ha hjälp dygnet runt. Inte att någon sitter och är precis vid mig konstant utan att om jag vill något, äta, kissa, städa, dricka, sätta fast/på saker, klia sig eller om jag tappar något på golvet osv, så måste jag ropa och be om hjälp. Så självklara saker tidigare i livet, nu suger det. MEN... man vänjer sig!



Komplikationer med skadan är givetvis att jag blev förlamad. Men jag tappade även nästan all känsel i kroppen. Man brukar säga att man blir förlamad och tappar känseln nedanför skadenivån. Skadenivån är beroende på var kotorna krossades och trängde in i ryggmärgen. Antingen nånstans på ryggen eller i nacken. Känseln är noll i början pga spinal chocken. Efter ett tag kom det tillbaka mer och mer på mig. Det började efter några veckor högt i armarna och kröp sakta ner mot fingertopparna. Känseln blev och blir dock aldrig som innan utan mer att jag ytligt bara känner lite beröring. Inne i kroppen har jag inte mycket känsel. Om nån tex nyper mig hårt så får jag inte ont men jag känner att nån är på mig. Jag har betydlig mer känsel i vänstra delen av kroppen. Framförallt inombords. Och det lite som en fantom känsel eller smärta.
Jag har t.ex jättemycket känsel i vänster fot jämfört med höger. Kittlar man mig där så blir det som en fantom känsla verkligen. Och jag har mycket smärta runt vänster höft/bäckenet. Även på vänster sittbensknöl gör det ont. På högersidan känner jag aldrig något.
Jag kan också berätta att jag kan känna smärta i vänster testikeln medan jag i höger inte känner något. Lite konstigt men känseln går som en centrallinje genom kroppen och det t.o.m på ett sådant litet område. Lite "intimt" kanske men det skiter jag i!


Blev så mycket text så fortsättning följer...

toskarsson#17

  • 2918 Readers

Likes

Comments

Äntligen är det fredag och helg. Det absolut bästa på hela veckan givetvis. För mig brukar helgen ofta innebära en hel del sport. Premier League fotboll och Frölunda i SHL. Imorgon hissas ju även en gammal Frölunda idol och legendar i Niklas Anderssons tröja i taket i Scandinavium. Jävligt kul och värdigt enligt mig! Ni som ändå inte har något för er imorgon lördag borde verkligen ta sig dit för att hylla Niklas men även för att se bra hockey!
Och så måste man ju även hoppas på storvinst på stryktipset. Kanske inte så trovärdigt men man kan ju alltid hoppas. Jag gissar att många av er kommer hem lite små sega efter en tuff arbetsvecka eller efter skolbänken. Tacos står på bordet, idol stundar i tv soffan eller kanske bara en bra rulle och självklart en stor skål med godis!

På tal om godis... Jag tänkte jag skulle dela med mig av en kul grej. Att köpa en påse godis är inte direkt någon super bra träning för er kanske men för mig är det faktiskt en utav mina absolut bästa träningsmoment. Att lägga upp några lagom stora godisar på mitt lår eller i en enkel skål så kan jag greppa biten med tumme och pekfinger. Med lite vilja av biceps och axelrotation så får jag upp godisarna till munnen. Men det behöver ofta vara lite större bitar för att få bra grepp men även för att nå munnen. Efter kanske ca 20 lyft så brukar jag bli ganska trött i armen. Men som sagt, ett utav mina bästa träningsmoment och är det ändå helg så kan man verkligen unna sig det. Det kallar jag verkligen ett bra sätt att kombinera nytta med nöje, för mig!

Trevlig helg på er alla trogna läsare!

toskarsson#17

  • 3317 Readers

Likes

Comments

Ryggmärgsskada

Vad är en ryggmärgsskada egentligen? Jag kan ärligt säga att jag knappt hade någon koll på det själv innan jag råkade ut för det. Och jag kan tänka mig att det är många av er som inte har så bra koll på det och därför vill jag försöka berätta lite.
En ryggmärgsskada kommer oftast till när nacken eller ryggen utsätts för en kraftig smäll eller våld. Man kallar det då för en traumatisk ryggmärgsskada. Ryggmärgen går innanför ryggraden/kotorna som därmed skyddar märgen. Av en kraftig smäll så kan kotorna krossas som då tränger in i ryggmärgen som skadas och kontakten bryts. Kontakten mellan hjärnan och ryggmärgen bryts antingen helt eller delvis. Hjärnan kan då inte längre skicka ut impulser till musklerna och nerverna kan heller inte skicka ut impulser till hjärnan.
En jämförelse man brukar använda är att om man klipper elsladden till en lampa så blir det omöjligt att tända lampan eftersom att elektriciteten inte längre kan färdas genom sladden.
Graden av skadan beror på var den är lokaliserad och hur mycket av ryggmärgen som är förstörd. Ju högre upp man skadar sig desto värre blir skadan och ju mer förlamad blir man.
Skadar man sig längre ner i ryggen blir man oftast bara förlamad i nedre delen av koppen.
Alltså i benen och lite bål. Och högre upp i rygg och nacke blir du förlamad i ben, bål och armar.


Man kan även få "icke-traumatiska ryggmärgsskador". Oftast genom infektioner, blödningar eller tumörer. Man kan även födas med skadan men då säger man ofta ryggmärgsbråck.

I Sverige drabbas ca 150 personer om året av traumatiska ryggmärgsskador. Ungefär lika många råkar ut icke-traumatiska skador. Ca 6000 personer i Sverige lever med ryggmärgsskada och jag har läst att 250 000-500 000 drabbas i världen varje år.

I Sverige är 80-85% av alla skadade män och 50-70% av dom är yngre män(under 30 år).
Det ska delvis bero på mer uttalat riskbeteende. Vanligaste orsaken är fallolyckor och trafikolyckor. Vad jag förstått så är det ofta tex motorcykel, häst och dyk-olyckor.
Några kända personer som skadat sig och fått en ryggmärgsskada är tex skådespelaren Christopher Reeve(Stålmannen) som kastades av sin häst. Och Thomas Fogdö som är före detta svensk utförsskidåkare. Sen har vi Claes Hultling som är det stora ansiktet utåt för oss ryggmärgsskadade. Han är läkare som grundade Spinalis i Stockholm. Och han har en son som var det första barnet i världen att födas med en ryggmärgsskadad man som far med hjälp av "in vitro-fertillisering" (provrörsbefruktning).

Inte bästa bilden men här träffar jag Claes Hultling knappt 1,5 år efter min olycka. Ett viktigt möte för mig!



Det finns sju kotor i nacken(C1-C7). Eller halskotor som man också säger och jag skadade mig på tredje halskotan (C3) men tog även skada på C5. Det gjorde mig förlamad från halsen och neråt. Jag hade även problem med andningen och fick hjälp av respirator men efter mycket träning på sjukhuset i början så kunde jag plocka bort den.
Det är nog det största och viktigaste framsteget enligt mig.
Många som skadar sig är oftast vid medvetande och vad jag förstått blir det nån typ av strålning med nervsmärtor plus att man inte kan röra sig.
I mitt fall skadade jag mig så illa eftersom jag först kollapsade och sen medvetslös gled med huvudet före in i sargen. Hade jag inte tuppat av så hade jag aldrig glidit in i sargen och hade jag inte befunnit mig på is så hade aldrig nacken tagit skada och då heller ingen förlamning. Det blir många sådana tankar i början och man kan lätt komma tillbaka till det men jag förstår samtidigt att det kunde blivit ännu värre med tanke på att jag inte var vid medvetande och kroppen var helt avslappnat vid smällen. Skadar man översta halskotan, även kallad atlaskotan så kan man få stora problem med andningen och tal. Skadan är så allvarlig att man i värsta fall bara har ögonen att kommunicera med.


Man tappar också större delen av känseln i kroppen. Mycket nedsatt känsel under skadenivån. Och man kan även ha en komplett och inkomplett skada.
En komplett ryggmärgsskada innebär att ryggraden helt och hållet klippts av.
Jag har en inkomplett skada och det innebär att det finns enstaka nervkontakter kvar.
Det innebär också att man då inte står helt stilla i utvecklingen och att man kan göra lite framsteg även om det kan ta lång tid. Ca 50% får en komplett skada och funktionsbortfall.
För mig kändes det viktigt att få höra och märka att skadan var inkomplett så att jag kan träna på och även hålla lite hopp och gnista uppe. Framförallt när allt var så nytt och helt nytt liv och värld stod framför mig. Åtminstone ett väldigt annorlunda liv!

Tummen upp med min gudson Alvin på Rönnängs Brygga förra sommarn


Om någon är nyfiken eller har funderingar, frågor så är det bara att höra av sig. Antingen via mail eller bara skriva i kommentarsfältet nedan. Det finns inga dumma frågor i detta ämne!🙂

toskarsson#17

Likes

Comments