"När någon äter upp ditt hjärta. Och när du trots det ber om mer

Olycklig kärlek är som vilket beroende som helst. Dina cigaretter eller ditt morgonkaffe. Din lunch eller din middag. Du vill inte vara utan den. Så jävla orättvist att man ska behöva vara beroende av något som dödar en. Och sedan när man tagit all den där skiten och inte orkar ett andetag till. Det är då man måste slå till. Säga ifrån. Sluta upp. Det är den där millisekunden som du torkar en svartrandig kind och får den där känslan av att det är nog. Det är då du verkligen ska mena det. Aldrig mer falla tillbaka. Aldrig mer titta tillbaka. Man måste inse sitt eget värde. Förstår ni hur underbara ni är och hur mycket ni är värda? Ni är värda allt. Inte att komma hem söndergråten när din kärlek flörtar med din bästa vän. Om något sånt händer måste ni vända och aldrig mer titta tillbaka. Jag lovar att det bara gör ont." - Michaela Forni

Den här texten betyder väldigt mycket för mig och har även hjälpt till att laga ett brustet hjärta. Efter att i ett helt år varit olyckligt kär satte jag mig ner och läste Michaela Forni's bok "Om att älska" och jag önskar att tanken att läsa den hade kommit så mycket tidigare. Jag grät mig igenom hela boken då hon satte ord på varenda känsla jag kände i min kropp just då. Men den här texten var lite mer speciell än dom andra sidorna, jag kunde relatera så enormt mycket till den samtidigt som allt bara sattes på plats. Varför ska jag ligga hemma och gråta över en kille som inte gråter över mig? Och det är precis så man ska tänka. Nu i efterhand så kan jag inte förstå mig på vad som gjorde att jag saknade honom så mycket. Jag hade hört att ens första kärlek alltid kommer betyda lite extra men var han värd det? På det sättet han betedde sig och behandla mig? Var JAG verkligen värd det? NEJ. Och det är frågorna ni ska ställa er själva om ni befinner er i den situationen. Är personen verkligen värd era tårar, och nej antagligen inte eftersom ni mår så dåligt över den. Man måste inse sitt eget värde som Michaela skrev.



Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Att vara tonåring är som att åka en berg och dalbana, allt går upp och ner. Man känner sig lite osäker i kroppen, funderar på vad som är "rätt" och "fel", man provar på nya saker och det kan kännas som man får känna på alla känslor som bara går att känna. Det är så mycket i tonåren som skiljer sig från dom tidigare åren i ens liv. Man vill vara så vuxen i vissa sammanhang medan man i andra fall kan vara som en liten sjuåring.

Jag kommer i den här bloggen försöka sätta ord på dom här känslor som jag tror flera än jag har upplevt, svara på frågor och ge dom bästa tipsen angående hur jag har eller önskar att jag hanterade vissa situationer i min tonår. Även om jag inte levt klart mina år som tonåring känner jag att jag har mycket att skriva om samt att jag gärna vill dela med mig av mina händelser. Nästan som en liten sån där hemlig dagbok man inte vill att ens föräldrar eller skyskon ska läsa. Jag hoppas ni ser fram emot det här lika mycket som jag. Ifall ni har några frågor eller funderingar tveka inte att lämna en kommentar eller skicka ett mail till tonarbloggen@gmail.com.

Önskar er varmt välkomna till den här bloggen och kom ihåg, tonåren är fantastisk även om man kan känna sig lite lost i vissa fall.!

Likes

Comments