Josefin Strandberg

Jag är verkligen i behov av nytt smink.
Tyvärr får jag lägga de tankarna på hyllan en stund då hunden går i första hand. Men när livet stabiliserar sig igen är dessa saker några av dem som kommer hamna i min sminknecessär så småningom. Jag är besatt av dessa saker #youtubemademewantit

Likes

Comments

Var länge sedan jag var så trött som jag är ikväll. Har ju gått tillbaka lite till jobbet efter ca 10 dagars ofrivillig ledighet. Hunden är ju bättre och jag kan inte sitta hemma och passa på honom 24/7 för då blir jag tokig likaså han haha. Så jag jobbade i söndags samt måndag och tisdag. Var på så sjukt dåligt humör igår, hade någon sagt någonting riktigt opassande vet jag inte vad jag hade gjort. Försökte hålla mig för mig själv så gott det gick, svårt när man jobbar med människor. Det gick faktiskt bra trots allt, man får se det som ett skådespel varje gång man öppnar någons dörr. Var väldigt skönt dock när jag landade i min säng och

Idag tog jag med mig Emma och vovven till djursjukhuset i Kungens Kurva för att ha introduktion för rehaben. Hon kände på honom, såg hur han rörde sig och sedan fick han även prova på att gå i vatten med lite motstånd för att få igång rörelsen i vänster fram. Han var så söt och cool, trots att det var en annorlunda situation så bara gillade han läget och knatade på i fem minuter (mot lite mutor i form av godis såklart..). Efter det var han helt slut med all rätt och vi fick veta hur vi ska gå vidare nu. Äntligen får vi utöka lite promenader och börja gå lite ute på plan mark, så länge det inte är ishalka såklart. Är glad att han får komma ut lite, han behöver det. Och jag behövde få höra att det går åt rätt håll.

När vi kom tillbaka till Nnyäs tog vi oss till Umo för att mina p-piller har krånglat s*tan i två månader nu så behövde höra om jag måste börja fundera på något annat.. Hon ville såklart föreslå en hormonspiral och ALLA man pratat med har sagt att det gör hemskt ont, så jag är lite mesig. Men orkar inte ha mens längre, börjar bli så otroligt slö och har ont i magen jämt. Med andra ord.. någon som har stoppat upp en sådan i fifin och vet? Let a girl know!


Likes

Comments

Om ni hängt med sedan min gamla blogg (dvs sedan stenåldern), så vet ni säkert att foto och film alltid vart ett rätt stort intresse hos mig. Det svalnade under gymnasiet, antagligen eftersom jag gick media och det på så sätt blev mer krystat och påtvingat. Där av blev det inte lika roligt längre. Men under tiden och efter att vi reste Asien/Australien så tycker jag mig känna att jag tycker det blivit roligare igen. Älskar att sitta och knåpa i iMovie för att få ihop flera videos från resan. Laddade dessutom ner Lightroom idag som jag älskade att redigera bilder i förut.

Så ikväll har jag spenderat stora delar åt att redigera bilder från GoPro'n. Har inte hunnit lägga över bilderna från digitalkameran ännu, men när de kommer så ska jag visa några också. Bjuder på några som jag lekte lite med i LR ikväll. Vissa bilder får mig fortfarande att ifrågasätta om platser vi besökte fanns på riktigt..

Likes

Comments

Som ni säkerligen redan vet vi detta lag är jag besatt av Youtube. Följer en hel del olika Youtubers, allt från sminkkonton till resekonton. Är lite av en allätare. Så tänkte dela med mig av några av mina favoriter och förklara varför jag gillar dem så mycket.

Vlogg-kanaler:


Jon Olsson och Janni Deler vet nog det flesta om. Gillar överlag deras koncept, kvalitén är i fokus och dem hittar alltid på roliga saker. Man kan inte ogilla Jon även om hans engelska uttal stör mig ibland.. Och Janni är en fröjd för ögat och verkar väldigt go'!

Pia Muehlenbeck är någon jag börjat följa ganska nyligen. Hon är en Australiensisk egenföretagare. Äger bland annat ett bikinimärke. Har följt hennes Instagram väldigt länge, och hon är den där typiska tjejen man vill vara, och har ett skratt som smittar av sig. Jag gillar dock att vloggarna handlar mycket om henne och pojkvännens vardag, blandat med resor. Plus att dem bor i Sydney så det är extra roligt att se videos från platser man vart på. Pia verkar dessutom vara en otroligt sprudlande glad person, dessutom är hon super snygg!

Meet the Vloggers är några brittisk/arabiska syskon som är superrika. Allting är mer eller mindre fåfängt. Dem köper exlusiva bilar till varandras typ namnsdagspresent haha. Och dem blir knappt glada av det heller haha. Så deras kanal kan jag bara titta på ibland, för annars blir jag irriterad.. Men dem gör en del roliga "challenges", så som övernattar på ett Zoo och prankar folk.

Smink/skönhetskanaler:


Nikkie Toutorials
är en holländsk(?) youtuber som sminkar så sjukligt bra. På bara något år har hennes kanal vuxit något enormt. Och hon förtjänar all kredd för tjejen kan sin grej. Ett tips är att titta på hennes sminkningar som hon gjorde inför Halloween förra årwr, där ser man verkligen hur talangfull hon faktiskt är.. Många säger dock att hon är extremt "köpt" av företag som ber henne sälja in hennes produkter så jag brukar aldrig köpa något som enbart hon har rekommenderat. Tror hon var den som kom på videon "the power of makeup".

Jaclyn Hill var en av de första skönheskanalerna jag började följa. Tycker för det första att Jaclyn verkar vara fantastisk genuin, extremt rolig och glad. Man skrattar alltid när man tittar på hennes videos. Plus att jag litar på att det hon säger till "oss" att hon tycker om, tycker hon faktiskt om. Hennes kollektion tillsammans med märket Becca är grymt. Har higlightern Champagne Pop som blev livets higlighter för många haha.

Felicia Aweklev. Har dock inte bara en skönhetskanal, men jag minns när jag började titta på hennes videos när hon hade runt 10 000 subs, och nu är hon väldigt stor inom Sveriges youtube-elit. Hon är väldigt go' att titta på och duktig på att sminka sig. Ett plus är att hon pratar skånska (jag älskar ju skånska haha..), sen är jag imponerad över hur snabbt även hennes kanal har växt. Är dock mest intresserad av videos på när hon sminkar sig, men överlag helt klart värd att följa.

Likes

Comments

- Har blivit mer och mer sugen på att operera brösten. Jag följer nämligen en tjej på Youtube (Pia Muhlenbeck FÖLJ FÖLJ FÖLJ) och hela hon är såklart supersnygg. Men när jag ser hennes hylla känner jag mest, fy fasiken va skönt att kunna ha klänning och fortfarande ha runda klot som håller klänningen uppe. Eller bara se allmänt snygg ut i bikini jämt. Skulle ju dock aldrig göra det, men efter att ha följt henne ett tag blir man sugen att snygga till dem någon gång i livet.

- Jag har spenderat 5 dagar åt att titta på Sailor Moon.. tittade alltid på alla de där serierna när jag var liten men sen har man ju inte sett dem på 15 år typ. Känner mig så jäkla löjlig, men så blir det när man har för mycket fritid. Kan faktiskt säga att jag skrattat väldigt mycket.

- Jag är lite inne på att bli brunett igen. Vet att jag kommer ångra mig om jag gör det.. men det vore verkligen skönt med mörkt hår som man inte behöver ha silverschampoo i för att sköta om. Tyckte faktiskt om att vara brunett, för det mesta iallafall.

- Jag är så sjukt penga-stressad. Eller har egentligen livsångest överlag, men är det något jag haft en klump i magen över de senaste tre åren så är det pengar och ekonomi. Försöker tänka att "pengar inte är allt", men det är oftast svårt. Ska fasiken se till att bli ekonomiskt oberoende någon gång under mitt liv för att slippa den eviga stressen jag känner.

- Jag saknar att träna extremt mycket. Blir knäpp av tanken på att jag en gång tittade mig själv i spegeln och var extremt nöjd med vad jag såg. Så borde man alltid få känna! Hade liksom planerat att börja igen, och sen så bröt min hund benet. Nu känns det väldigt avlägset, får väl helt enkelt köra hemmaträning.

- Jag är rädd att jag inte kommer att flytta härifrån. Känner att den här staden slukar mig levande, så tanken på att jag inte kommer att ta tag i mitt liv och söka plugg skrämmer mig jätte mycket. Jag bara måste komma in på någon utbildning jag vill gå.

- Hade jag fått välja ett yrke jag skulle vilja jobba med just nu: skulle det vara att vara en youtuber. Eller åtminstone jobba med den plattformen. Kommer man långt är möjligheterna oändliga. Har dock inte ett tillräckligt intressant liv för det eller någon röd tråd haha.


Likes

Comments

Så.. nu har det gått några dagar sen vi hördes sist. Och allting har rullat på framåt. Vi har tagit bort morfinplåstret och även "bandaget" om benet och det ser så fint ut. Ser knappast ut som ett operationssår utan mer som om han skurit sig på ett papper. Helt otroligt att man kan vara så duktig som den veterinären var. Han har dessutom börjat gå på benet utan problem, och vill bara studsa runt hela tiden (det han absolut INTE får göra). Men det är ett friskhetstecken så vi får försöka se det ljust, även om både jag och hunden börjar bli frustrerade över bristen på fysisk aktivering. Hoppas tiden går fort så han får bli "frisk" snarast möjliga.

Annars då? Skulle säga att jag just nu är i en ordentlig svacka i livet. Känns som att jag mer eller mindre klättrar på väggarna. Har absolut ingenting att se fram emot inom de närmsta månaderna, och jag saknar att jobba (läs: tjäna pengar). Imorgon var det en vecka sedan jag jobbade sist, och jag håller på att bli tokig av tanken. Något positivt är ju att jag har massa tid att plugga matte, men just geometri som jag pluggar nu förstår jag noll av. Har även hunnit långt med videon från Emmas och min resa. Och dessutom har jag vart rökfri i över en vecka nu, sedan nyårdagen för att vara exakt, har inte haft abstinens alls faktiskt.


Finns mycket jag skulle göra för att vara här nu. Spola tillbaka tiden några månader och bara njuta extra mycket av den här tiden i livet.

Likes

Comments

Imorse ringde Bagarmossen mig på jobbet och sa att vi fick hämta hem Sigge idag vid 15. Vart lättad och stressad på samma gång. Vi var även inbokade att träffa en fysioterapeut (rehab), som skulle förklara för oss hur vi ska gå tillväga. Så vid 15 satte vi oss ner för ett en timma långt samtal om hur den närmsta tiden kommer att bli. Hur vi ska göra dagligen, passivitets övningar. Var helt mos i huvudet när hon förklarat allting. Sedan hämtade hon min hund, och då grät jag. Dels av lättnad, men även dels av sorg över att han är så liten och redan har fått stå ut med så mycket. Jag tycker att det är orättvist, jag kan inte låta bli. Tydligen skulle han bli saknad på IV av personalen nu när vi hämtade honom, vilket på något sätt fick mig att må lite bättre till mods. Då vet jag att han blivit väl omhändertagen.

Väl hemma har vi både grinat, skrattat och tyckt synd om Sigge ikapp. Det är bara jag och mamma hemma nu, de andra är i Skåne. Och Sigge själv har både ätit, druckit och gjort sina behov. Samt "grinat" en hel del. Jag masserade honom en stund (tips från rehab) och nu har han toksovit här framför den öppna spisen. Han ser faktiskt ut att vara väldigt nöjd över att vara hemma. Avslappnad och trött. Han har plåster som utsöndrar smärtstillande, samt att han är rakad på flera ställen och har en stor krage runt halsen.

Nu är det upp till mig att se till att han blir frisk. Det kommer att ta tid och som terapeuten sa, "det kommer att bli tufft". Men om inte jag står upp för honom, vem vore jag då? Har alltid trott på andra chanser. Vi får helt enkelt göra vad vi kan, tiden får avgöra resten.


Likes

Comments

Då var det nytt år, och jag önskar att jag kunde säga att det startat lika bra som jag hade tänkt mig. Hade liksom planerat att sluta röka, klara av matematiken och bara ha ett bra år. Åka till Åre med familjen och Emma.

Men, precis som alltid, så tar livet ena konstiga vändningar. Min hund ramlade igår, eller snavade på sina egna ben, och ramlade så olyckligt att benen inuti i hans vänstra ben knäcktes. Har aldrig hört ett skrik som fått mitt blod att frysa till som hans gjorde då. I panik så far jag och mamma in till Bagarmossen och blir tvungna att lämna kvar honom där pga att dem varken vågar röntga eller söva ner honom eftersom han har så ont och är i total chock. Så vi fick vända hem igen utan hund. Kände mig helt vilsen och har princip gråtit sedan igår. Vetrinären ringde på kvällen och talade om att de troligtvis måste operera honom dagen därpå (idag) om benbrotten/benbrottet ska gå att laga.

Kan tala om att jag inte sovit en blund inatt. Drömt mardröm efter mardröm och inbillat mig samtal från Bagarmossen. Så att gå upp imorse och jobba var inte lätt. Har vart så bräcklig hela dagen. Så fort telefonen ringt har jag fått panik. Tänkt att "nu ringer dem och säger att han somnat", eller att dem inte kan operera. Men nu är han opererad, och veterinären ringde ikväll och sa att operationen verkade ha lyckats. Nu väntar 6 veckors konvalescent för honom, och om jag ser till att sköta konvalescenten, kanske jag får behålla min hundvalp. Värsta scenario är att binväven runt hans ben dör och då är han utan ben. Och jag vägrar låta honom lida.

Så mitt/vårt liv kommer framöver bli en enda raksträcka. En kamp mot oddsen. Odds som säger att han har brutit det absolut värsta benet en hund kan bryta. Som säger att han är liten och bräcklig. Men jag tror på honom, och det verkade veterinären också göra. Han är en kämpe, han är min lilla kämpe. Och jag tänker inte ge upp om honom, har bara haft honom i mitt liv i fem månader.. jag behöver honom mer än så. <3


Livet är inte rättvist. Min lilla kämpe, ge inte upp.

Likes

Comments