Det har varit mycket tissel och tassel och dumt prat om mig och LP-kamratföreningens Tingvallahemmet, den senaste tiden. Då personalen valde att slänga ut mig utan hållbara grunder. Jag skriver detta för jag vill ha min röst hörd bland alla andras. Det är trots allt mig det gäller.

Först och främst vill jag med ett öppet och ärligt hjärta säga att jag inte har någonting personligt emot personalen. Jag har inget ont emot dom. Snarare tvärtom känner jag en nöd för dom och situationen, men jag har gjort vad jag har kunnat. Och det är att lyda Gud, tala det han säger att jag ska tala.
Vad dom tänker, känner och tycker angående allt detta vet jag ingenting om då jag inte har någon kontakt med dom. Men jag har valt att lämna det bakom mig, och sträcka mig mot det som ligger framför. Jag har gjort det jag skulle, jag kan med gott samvete gå vidare med livet.
Vidare vill jag säga att jag inte gjorde något orätt eller ont för att bli utslängd. Jag handlade inte fel, jag talade sanning – jag sa vad Gud lagt på mitt hjärta, jag stöttade och uppmuntrande andra människor i tron. Och jag höll mig annars för mig själv.

De rykten som florerar omkring mig är falska. Det vet jag, och det vet Gud. Därför spelar det heller ingen roll om vissa väljer att tro på dessa falska rykten och falska anklagelser emot mig. Jag vet att Gud kommer att öppna dörrar, han kommer att göra vägar i vildmarken och strömmar i öknen för mig – därför att jag har en kallelse. Gud vill använda mig och det kan ingen eller ingenting stoppa. Inte ens ett dåligt rykte.


Jag vill även tacka alla som bett för mig under denna tid och fortsätter be för mig. Era förböner gör skillnad!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Överlåtelse. Ödmjukhet. Underkastelse. Gudsfruktan.


”Jag sträcker ut mina händer till dig. Som ett törstigt land längtar min själ efter dig. Sela.
Herre, skynda att svara mig, ty min ande förgås, dölj inte ditt ansikte för mig. Låt mig inte bli lik dem som far ned i graven.
Låt mig om morgonen erfara din nåd, ty jag förtröstar på dig. Visa mig den väg jag skall gå, till dig upplyfter jag min själ.
Rädda mig från mina fiender, Herre. Hos dig söker jag skydd.
Lär mig att göra din vilja, ty du är min Gud. Må din gode Ande leda mig på jämn mark.
Herre, håll mig vid liv, för ditt namns skull, rädda min själ ur nöden för din rättfärdighets skull.
Utrota mina fiender för din nåds skull, förgör alla dem som plågar min själ. Ty jag är din tjänare.”



David var kung över Israel och ofta i krig både innan det och under hans tid som kung. Jag älskar denna psalm han skrivit. Även om han var kung över Israel och välkänd och respekterad redan under den tiden, så är hans psalmer så ödmjuka och Gud-centrerade. Det handlar liksom inte om honom och hans storhet!
I just denna psalm som kallas ”bön om räddning från undergång” så ber han om hjälp, antagligen i krig, men samtidigt så underkastar han sig Gud och i samma bön längtar han efter honom, hans närvaro och hans fulla kontroll över hans liv.
Mitt i all skit han befann sig i, gällande liv och död, så törstar hans själ efter Gud. Han ber inte bara om hjälp, han vill ha Gud nära sig!
Och när han ber om hjälp så säger han ”för ditt namns skull”, han formar hela bönen så att det är Gud det handlar om och inte honom, trots att det är han som står mellan liv och död – så vill han upphöja Gud! Det är fantastiskt! Han gapar och skriker inte bara ”Gud hjälp mig NU JAG SITTER I SKITEN” utan hans bön formas så den verkligen handlar om Gud. Han har sådan respekt, vördnad, underkastelse, ödmjukhet och samtidigt en längtan, som är så personlig och bara… aaah!
Det är sådan inställning jag vill ha också, att när jag ber om något som ska styrka mig, förändra mig, hjälpa mig, så vill jag be om det med ett hjärta som samtidigt vill att Jesus ska förhäligas och upphöjas. Det är genom mina svagheter han ska lysa igenom, och därför är jag på ett sätt glad att jag har många svagheter, brister, problem och svårigheter. För det finns så många områden i mitt liv och hos mig, i mig, där Jesus får chans att lysa igenom!
Och på så sätt kan han förhäligas, världen kan få se honom lysa igenom! Därför att det är mycket som jag inte kan, det är på många områden jag brister, det är många gånger jag faller, och där får Jesus kliva in. Då får världen se vilken underbar och stor Gud jag har – för det positiva som skett nu, där jag är nu, jag hade aldrig varit här om det inte vore för Jesus.

Kort sagt: Mer av Jesus, mindre av mig. Det är så jag vill att det ska gå! Jag vill att hela mitt liv, så mycket det bara går, kan bli en chans för Jesus att lysa igenom!
Herre, hela mig, befria mig, inte för min egen skull, utan för ditt namns skull.
Det är så jag vill ha det. Jag vill att alla ska få se vad min Jesus kan göra, hur mäktig han är. Han Är, han är den förste och den siste.

Likes

Comments

”Jesus sade till de judar som hade satt sin tro till honom:
”Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, och ni
skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria.””

Johannesevangeliet 8:31-32

Att skapa sin egen sanning om Jesus är inte hållbart. I världen, enligt världen, är detta mycket riktigt och rimligt att göra. ”Alla har vi vår egen sanning”. Men det håller inte i längden. Du kan inte senare stå inför Gud med din egen sanning och övertyga Gud att följa din sanning. Din egen sanning är i grund och botten din egen lögn. Med andra ord kommer du att stå inför Gud, inför honom som är sanning, med din egen skräddarsydda lögn. Lögn och sanning går inte ihop. Det är motsatser till varandra.

Det kommer inte att hålla i längden. Din egen lögn kan inte bära dig in i evigheten. Det kanske är behagligt och tryggt för stunden att stå på sin egen skräddarsydda lögn, men det är ingen hållbar grund att stå på. Det kanske ger dig en liten tro att hålla i, kanske ett hopp till och med, men det är ingenting som förändras i ditt liv. Du fortsätter trampa i samma gamla spår som vanligt. Inga förändringar märks eller syns till i ditt liv.

”Jesus svarade: ”Vore Gud er Fader, skulle ni älska mig, eftersom jag har utgått från Gud och kommer från honom. Jag har inte kommit av mig själv, utan han har sänt mig.
Varför förstår ni inte vad jag säger? Därför att ni inte kan lyssna till mitt ord.
Ni har djävulen till er fader. Och vad er fader har begär till, det vill ni göra. Han har varit en märdare från början och har aldrig stått på sanningens isda, eftersom sanning inte finns i honom. När han talar lögn, talar han av sitt eget, ty han är en lögnare, ja, lögnens fader.
Men mig tror ni inte, därför att jag säger er sanningen.
Vem av er kan överbevisa mig om synd? Om jag talar sanning, varför tror ni mig inte? Den som är av Gud lyssnar till Guds ord. Men ni lyssnar inte, därför att ni inte är av Gud.”

Johannesevangeliet 8:42-47

Så som Jesus säger i johannes evangeliet ovan, sanning och lögn fungerar inte ihop. Det är som att djävulen och Gud skulle fungera ihop, och det gör dom sannerligen inte.
Finns det något mellanläge mellan sanning och lögn? Enligt bibeln finns det inget mellanläge. Vi människor kan komma och smyga med så kallade vita lögner, halvsanningar och le lite försynt i ett försök att inte framstå som någon som är emot sanningen.
Men sanningen är den att det inte finns någon gråzon. Det finns sanning. Och sedan finns det lögn. Och antingen tillhör man sanningen, eller lögnen. Det finns inget mellanläge, ingen gråzon. Det finns ingen ”fristad” mellan sanning och lögn, där man kan sitta med sin egen "sanning" som i sin egen lilla värld. Det är antingen eller.

”Jesus sade till honom: ”Jag är vägen och sanningen och livet.
Ingen kommer till Fadern utom genom mig.”

Johannesevangeliet 14:6

Jesus säger att han är sanningen. I något kapitel innan har han redan sagt vem som är lögnaren. Men det hela brister om du skapar din egen skräddarsydda lögn om vem Jesus är – då är han ju inte längre sanningen, eller hur?
Tro på Jesus så som han är.
Guds Son, som på korset tog på sig världens synd, dog och uppstod på den tredje dagen. Det slutgiltiga offret.
Med ett nytt förbund, en ny tid, nådens tid. Tro på frälsningen, försoningen, dopet. Tro på Jesus, så som skriften säger att han är. När du gör det och tar beslutet att följa honom, det är du kommer att få se förändring i ditt liv.
Inte om du följer din egen lögn.

Likes

Comments

”Stå alltså fasta, med sanningen som bälte runt höfterna
och klädda i rättfärdighetens pansar.”

Efesierbrevet 6:14

Fariséerna letade ständigt efter något att anklaga Jesus för. Dagens människor gör detsamma, men populärt är också falska anklagelser. Fullständiga lögner. Allt för att fälla. Men vad som är sant är sant, och lögn är lögn. Det är oföränderligt. Så mycket vet nog redan de flesta av oss.
Kan lögnen besegra sanningen? Nej! Lögnen är besegrad, han gör bara sitt sista ryck för att stjäla, slakta och förgöra vad han än kan innan tiden är ute. Var därför vakna!

”Var nyktra och vakna. Er fiende djävulen går omkring
som ett rytande lejon och söker efter någon att sluka.”

Första Petrusbrevet 5:8

Men om vi vet att vi gör rätt inför Gud har vi ingenting att frukta eller bekymra oss över. Gud är den ende vi bör frukta, den ende med verklig makt.
När lögn då slängs emot oss, vad har det då för makt? Ingen! Om vi inte tillåter lögnen att påverka oss. Falska anklagelser är något man får möta ofta. Fariséer letar ständigt efter en anledning till att ”stena” Jesu efterflöjare.
Men om vi står i sanningen, och vet att vi inte handlat orätt, då ska vi låta lögerna rinna av oss. Lögnare må ljuga för att skada, men vi bör vara försiktiga och noga med att inte själva börja ljuga, slå tillbaka med falska anklagelser. Nej! Stå fast i sanningen! Se det som ett tecken att du sannerligen är på rätt väg.
Och om Gud är för oss, vem kan då vara emot oss?

Johannesevangeliet 8:42-47 är ett väldigt nyttigt ställe att läsa. Vi ska vara noga med vart vi står. I sanningen, eller i lögnen? Det finns ingen gråzon.

”Saliga är ni när människor hånar och förföljer er och ljuger
och säger allt möjligt ont om er för min skull.
Gläd er och jubla, för er lön är stor i himlen.
På samma sätt förföljde man profeterna före er.”

Matteusevangeliet 5:11-12

Detta är det enda sättet vi bör låta falska anklagelser, lögner, förföljelse av all form, påverka oss. Vi ska inte bara glädja oss i det och vara lyckliga, vi ska jubla. Så pass lyckliga ska vi alltså vara: att man vill jubla.
Med det sagt är det inte svårt att förstå att mitt i allt negativt så är det otroligt positivt. Det blir enbart negativt om vi tillåter det att påverka oss negativt.
Istället bör vi ta till oss Jesu ord och vara lyckliga, inte bara för att det bär med sig en stor lön – vi vet att vi är på rätt väg när vi får utstå allt detta för hans namns skull.

Och vad är mer lycksaligt än att veta att man sannerligen är på rätt väg?

På ren svenska: skitsnack kommer alltid att existera. Men vår fokus ska inte ligga i vad som sägs bakom våra ryggar, vår fokus ska ligga på Jesus. Att följa honom, att lyda honom och att bygga upp andra människor. När vi gör detta kommer vi att möta motstånd, men känn ingen oro.

”Ni kära barn, är från Gud och har besegrat dem,
för han som är i er är större än den som är i världen.”

Första Johannesbrevet 4:4

Var starka och modiga. Fortsätt kämpa den goda kampen, stå upp för sanningen och stå fast i sanningen, Kristus!

Likes

Comments

"I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud. Han var i begynnelsen hos Gud.
Genom honom har allt blivit till, och utan honom har inget blivit till, som är till.
I honom var liv, och livet var människornas ljus.
Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det."

Johannesevangeliet 1:1-5

Jesus är Ordet som blev kött ("bodde bland oss", ordagrant "tältade bland oss". Tälthelgedomen, tabernaklet, var i det gamla förbundet platsen för Guds uppenbarelse. 2 Mosebok 25).
Genom honom har allt blivit till. Han är Skaparen. Universum kan mätas mellan hans pekfinger och tumme, alla dina hårstrån på ditt huvud är räknade - utav omsorg. Han kan samla havets vatten i sin hand!

Vår Gud är allsmäktig. Han är Alfa och Omega. Den förste och den siste. Han är inte bunden av tid eller naturlagar - han skapade dem.

Men vi människor lever i en modern tid. Där passar inte Skaparen in - han är för uråldrig.
Och ska han vara med, då plockas bitar bort som inte stämmer överens med vad vi tycker. Svenska kyrkans representater har sedan länge gått emot Guds Ord, till och med Israel har vissa representater ifrån Svenska Kyrkan gått emot, som ett exempel. Men även människor utanför Svenska kyrkan tar Guds Ord som en personlig godispåse. Dom kompromissar.
För bibeln är ju så gammal. Vi lever i "en ny tid" enligt oss själva.

De skapade tycker sig ha blivit för moderna för Skaparen. Låter lite ironiskt, eller hur?

Men bara för att bibeln har funnits till vår fördel ett tag betyder det inte att dess ord är mindre betydelsefulla eller kraftfulla för det. Exempelvis har svenska biskopen som uppenbarligen "inte vill trampa någon på tårna" uttalat att han vill ta bort kristna symboler samt öppna upp svenska kyrkan för (andra) religioner. Vidare finns uttalanden om att bära kors är provocerande för muslimer, därav borde man inte bära kors. Har dom slängt ut Jesus, kan man fråga sig?

Men tar man bort en del, så tar man bort allt. Man kan inte följa Jesus på sina egna villkor. Om man ska följa honom så är det allt eller inget.

Kompromissa inte med Ordet i ditt eget liv.

Det går inte att kompromissa med Ordet. Om vi gör det förlorar vi dess kraft. Och det är just den kraften vi behöver för att kunna följa Jesus - och vinna människor för Jesus. Utan helige Ande så blir det hela torrt, det blir religion.
Nej, det handlar inte om att gå "bakåt i utvecklingen". Det handlar om att ta upp sanningen och stå för den! Plocka upp sitt kors och bära det!
Gör vi det så kommer vi att få se förändring i våra liv. Så mycket mer under och tecken!

Man kan inte dribbla med Gud. Skapa sina egna regler och villkor. Vet ni inte vem Han är?

JESAJA 40:15-18
"Se, folken är som en droppe i en spann, som ett dammkorn i en vågskål.
Kustländerna lyfter han som ett stoftkorn.
Libanons skog räcker inte till offerved, dess djur inte till brännoffer.
Alla folk är som ett intet inför honom, mindre än intet och idel tomhet anser
han dem vara.
Vem vill ni likna Gud vid, vad vill ni jämföra honom med?"


Vi små dammkorn har format en så kallad modern tid där Gud inte passar in enligt oss. Det är så det resoneras i dagens samhälle enligt en del människor. Men dessa människor saknar fullständigt makt att placera Gud i en låda. Utesluta honom kan man göra. Men vart ligger logiken i att utesluta självaste Skaparen? Han som genom allt har blivit till!

JESAJA 40:21-25
"Vet ni inte det, har ni inte hört det? Har inte detta förunnats för er från bygnnelsen?
Har ni inte förstått det allt ifrån jordens grundläggning?
För honom som tronar över världen är dess inbyggare som gräshoppor.
Han breder ut himlen som ett flor, spänner ut den som ett tält att bo inunder.
Han gör furstar til intet och förvandlar jordens domare till tomhet.
Knappt är de planterade, knappt är de sådda, så blåser han på dem och de förtorkar,
och en stormvind för bort dem som strå.
Vem vill ni då likna mig vid, så att jag skulle vara som han? säger den Helige."

Människor som försöker placera Gud i en låda, förstår inte vem han är eller är helt enkelt inte medvetna om vad dom gör. Människor som utesluter Gud vet inte vem han är, de känner honom inte. För om man verkligen känner honom, skulle man aldrig vilja utesluta honom heller.
Är det inte vår uppgift att se till att andra får höra talas om honom? Så att de kan lära känna honom? Detta är omöjligt om vi börjar kompromissa med Ordet. Hur ska de kunna lära känna honom, om vi tar bort kraften? Om vi utesluter helige Ande som ska uppenbara Jesus och övertyga människor om synden? Hur ska de kunna lära känna honom, om vi gör det till en religion där Gud är långt borta? Hur ska de kunna lära känna honom om vi tar bort halva sanningen?

Ta inte nåden för givet. Ta inte lätt på den!

"Salig är den som fått sin överträdelse förlåten, sin synd övertäckt.
Salig är den människa som Herren ej tillräknar synd."

Romarbrevet 4:5-8
Salig: lycklig, euforisk, lycksalig, paradisisk.

Vi som har fått nåd inför Gud bör visa honom vördnad och respekt, och inte kompromissa! Inte lalla eller dribbla Ta hela paketet - eller strunta i det!
Var stilla och besinna att Herren är Gud! Läs Psaltaren 46 i din bibel.

Vi som har fått sanningen uppenbarad för oss vem Jesus Kristus är - och vad han gjorde för oss på golgata. Vi borde inte vara rädda för att trampa någon på tårna när det kommer till sanningen. Vi ska ha vår glädje i Herren, stå upp för sanningen och aldrig kompromissa med Guds Ord!
Guds Ord är provocerande, och det är fullt normalt att det är så. Men vi ska inte kompromissa i rädsla för andras tår. Vart ligger vår längtan, att få människors gillande eller att människor ska få lära känna Gud?

"Är det nu människor jag försöker få på min sida, eller Gud?
Eller söker jag människors gillande?
Hade jag fortfarande sökt människors gillande skulle jag inte vara Kristi tjänare."

Galaterbrevet 1:10

Strunta i alla långa tår som sticker ut precis överallt. Sök istället Guds vilja, hans rättfärdighet, hans väg och - Guds rike! Var aldrig rädd för att predika evangeliet, om vad Jesus har gjort på korset - och i ditt liv!
Om ingen lyssnar, damma av dina skor och gå vidare. Men ha kvar din glädje i Herren, att du fått nåd hos den allsmäktige. Ha en god Gudsfruktan i ditt hjärta. Fortsätt kämpa den goda kampen!

"Dåren säger i sitt hjärta; "Det finns ingen Gud.""
Psaltaren 14:1

Lånad bild, men den säger väldigt mycket.

Likes

Comments

”Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse.
Det gamla är förbi, se, något nytt har kommit.”

2 Korintierbrevet 5:17

Inför Gud är vi rättfärdiggjorda i Kristus. Skuldfria utan skam. Friköpta med hans eget blod. Varje dag ska vi klä oss i den andliga vapenutrustningen och stå upp rakryggade i Kristus – frimodigt gå framåt, frimodigt och beslutsamt gå in i bön. Tillbe i Ande och sanning (Johannes 4:24). I kraft av Jesu blod kan vi frimodigt gå in i det allra heligaste. Hebreerbrevet 10:19-22. Strängt och utan tveksamhet slänga ut onda andar i Jesu namn.

Vi har auktoritet i Kristus. Vi vet att hans namn står över alla andra namn. Därför kan vi frimodigt trampa på fienden och tala strängt till onda andar att ge sig av, binda och förlösa.
Detta är ståndpunkten, utgångspunkten, vi alla ska vara i. Växa in i. Inte genom perfektion. Utan genom tro, trofasthet, uthållighet, kärlek och tillit till Gud.

Allt förmår jag i Honom som ger mig kraft.”
Filipperbrevet 4:14

För att kunna växa in i detta måste vi förstå vart vi har vår identitet, och vart den bör vara.
Omedvetet eller medvetet kan man ha sin identitet i någonting, eller någon. För någonstans måste den vara, även om vissa låter sin identitet bollas runt hur som helst.
Man kan lägga sin identitet i att man är en före detta missbrukare. Man kan lägga sin identitet i sin diagnos, ex ADHD/borderline. Även i sitt yrkesval, karriär eller organisation. Beroende på vilket eller vilka ställen man placerar sin identitet så formas man också därefter. Beteende, tankesätt, m.m.

Diagnoser, sexualitet, nationalitet – allt detta är någonting man kan ha, men det är inte hållbart att lägga sin identitet där. Man kan inte vara en diagnos, sexualitet eller nationalitet. Detta är någonting man har.
Att lägga sin identitet i att vara en ”före detta missbrukare” gör att man lever kvar i det gamla och inte fullt ut kliver ut i det nya som Gud har för en. Man ska aldrig glömma vart man kommit ifrån, men man ska inte stanna kvar där heller, eller lägga sin identitet där. Du är en ny skapelse i Kristus.

Johannesevangeliet kapitel 4, den samaritiska kvinnan vid brunnen. Hon var med Jesus, men hon visste inte vem han var först. När hon anade att han var Messias lämnade hon snabbt sin kruka för att återvända till folket och berätta om detta möte.

”Jesus svarade henne: ”Om du kände till Guds gåva och vem det är som säger till dig: Ge mig att dricka, då skulle du ha bett honom, och han skulle ha gett dig levande vatten.”

Vi missar otroligt mycket om vi inte får uppenbarelsen om vem Jesus är. Ett möte med honom. Så som det är för den samaritiska kvinnan kan det vara med oss också. Vi kan vara nära Jesus, ha tro, men inte förstått vem han är. Vi kan ha tro, och försöka greppa vem han är – och likt henne springa ut för att vittna om honom Men vissa kan fortfarande sakna det där mötet.

Matteus 16:13-16 - "Då Jesus kom till trakten av Caesarea Filippi, frågade han sina lärjungar: "Vem säger folket att Människosonen är?" De svarade: "Somliga säger Johannes Döparen, andra Elia och andra Jeremia eller någon av profeterna. Han sade till dem: "Och ni, vem säger ni att jag är?" Simon Petrus svarade: "Du är Messias, den levande Gudens Son."
Jesus sade till honom: "Salig är du, Simon, Jonas son. Ty kött och blod har inte uppenbarat detta för dig, utan min Fader som är i himlen."


Vi måste likt Petrus få en andlig uppenbarelse om vem Jesus är, och då ser du också vem du är i honom.
Petrus fick inte reda på det själv vem Jesus var, det blev uppenbarat för honom, och direkt efter får Petrus reda på vem han är i Kristus. Han får sin identitet i Kristus.

Matteus 16:17-19 - "Jag säger dig: Du är Petrus, och på denna klippa skall jag bygga min församling, och helvetets portar skall inte få makt över den.
Jag skall ge dig himmelrikets nycklar. Allt vad du binder på jorden skall bara bundet i himlen, och allt vad du löser på jorden skall vara löst i himlen."


Om vi inte får detta möte, denna uppenbarelse, går vi miste om detta. Man kan komma till tro, utan att ha mött Jesus. Vissa kommer till tro när de möter Jesus, andra kommer till tro och sedan smäller det. Men alla måste själva få uppenbarelsen om vem Jesus är. Man kan inte leva på andras uppenbarelser.


Vi måste släppa allt, och följa Jesus.
Men om vi inte förstår vikten i att lägga identiteten där den ska vara, så är det svårt att gå framåt.

”Då lämnade Levi allt och reste sig och följde honom.” Lukas 5:28
”Då drog de upp båtarna på land, lämnade allt och följde honom.” Lukas 5:11

Lärjungarna lämnade allt när Jesus kallade på dom. Lämnade sina hem, yrken, identiteter då dom började följa honom. Och det är likadant för oss när vi börjar följa Jesus. Vi måste släppa allt. Vår identitet som tidigare låg i att vara en före detta missbrukare, ens diagnos etc. kan inte längre ligga kvar där för då kan du inte heller gå fram starkt nog.
Du måste få uppenbarelsen, det personliga mötet med Jesus!
Och på den uppenbarelsen bygger även Jesus sin församling (det är hans församling, inte människans), och vi är tillsammans församlingen.
En kyrka är bibliskt talat inte en byggnad, det är det världsliga synsättet samt religion som skapat pompösa kyrkor man utövar religion i. Det är inget fel med vackra byggnader, men kraften ligger inte i en byggnad.
Vi är tillsammans församlingen och där vi samlas för att prisa, tillbe och lovsjunga och dela Ordet (lokalen spelar ingen större roll hur den ser ut) där är kyrkan - församlingen. Det är där vi samlar styrka och kraft för att senare gå ut i världen igen – som världens ljus. Som frälst och döpt bär man Guds rike med sig. ”Du är kyrkan, så vart än du är, är kyrkan”.

Att följa Jesus 100% innebär också att ha sin identitet i honom. När du följer Jesus och har din identitet där, står du på den fasta klippan, rotad och består när stormen kommer. Om din identitet ligger någon annanstans faller du med identitetens plats om det rasar. Exempelvis om du förlorar yrket, organisationen går under. Du förlorar din identitet med det hela. Värdsliga ohållbara grunder.

”Den som därför hör dessa mina ord och handlar efter dem, han liknar en förståndig man som byggde sitt hus på klippan. Regnet öste ner, störtfloden kom och vindarna blåste och kastade sig mot det huset. Men det föll inte, eftersom det var grundat på klippan.
Men den som hör dessa mina ord och inte handlar efter dem, han liknar en dåre som byggde sitt hus på sanden. Regnet öste ner, störtfloden kom och vindarna blåste och slog mot det huset, och det föll samman, och dess fall var stort.”

Matteusevangeliet 7:24-27

Sök Jesus! Sök efter att få en uppenbarelse om vem han är, ett möte med honom. Följ honom i allt. Att följa och ha sin identitet i Jesus är det enda orubbliga, det bär dig starkt i livet just nu och det består in i evigheten. Det bär dig in i evigheten och det låter dig stå fast på domens dag (störtfloden).
Allt annat är förgängligt. Lita på Gud, tro på Gud, vänd ditt hjärta 100% mot honom och sök honom – och du skall få se under.

”Ropa till mig, så ska jag svara dig och låta dig höra
om stora och ofattbara ting som du inte känner till.”

Jeremia 33:3

Likes

Comments

En gång frälst alltid frälst. Det är något man brukar säga. En gång frälst alltid frälst, även om man inte jobbar på sin frälsning, eller om man väljer att lämna Gud så är man frälst. För en gång frälst, alltid frälst. Så är det. Men att lämna Jesus är, rakt och ärligt sagt, ingen bra idé alls.
Trots detta så kan man göra det, av olika anledningar. Det stormar, så man lämnar. Det är något annat som drar, så man lämnar Jesus för något annat. Man tycker inte att man får tillräckligt mycket uppmärksamhet, bekräftelse ifrån Gud, man faller för lögnerna som kommer med det, och man lämnar. Det finns säkert tusen anledningar till att man kommer bort ifrån Gud, men jag kan bara tala utifrån min egen erfarenhet.

I Lukasevangeliet 15 kan vi läsa om den förlorade sonen. Sonen som tar sitt arv av sin fader, sticker och slösar alla sina pengar på prostituerade, sprit och annat som han tyckte var passande just då – för att sedan återvända till sin far. Modlös, pank och ensam.
En välkänd liknelse. Om man skulle ändra på den liknelsen något och göra så att fadern i den liknelsen vore allsmäktig, så skulle han med all största säkerhet ha haft ett öga på sin son som gett sig iväg. Han skulle försökt ha med ett finger här och där på sonens egen väg, för hans eget bästa. För det är tydligt att fadern älskar sin son; det märker vi när sonen återvänder och fadern blir överlycklig, startar en fest och välkomnar sin son med öppna armar. Trots alla misstag sonen har begått - trots att sonen hade betett sig så illa och respektlöst emot sin far.

Därför är det solklart att fadern i den liknelsen skulle ha haft ett öga på sin son om han hade kunnat. Så gör även Gud med oss när vi lämnar honom – för han lämnar aldrig oss. Han är trofast, det är vi som inte är det.
När jag var i missbruket så märkte jag av detta, hur Gud var närvarande fast han samtidigt inte var det. Han förhindrade många gånger att en farlig situation skulle bli ännu värre. Jag var självdestruktiv, jag ville missbruka och det med råge, och jag skällde på Gud. Jag skällde på honom för att han inte lät mig skada mig själv mer än vad jag redan gjorde. Jag visste att han fanns där, att han skyddade mig, även om jag inte tillät honom i mitt liv så fanns han där och ville bara mitt bästa.

Nu i efterhand är jag tacksam. Och då jag bad förut fick jag det uppenbarat för mig hur andras böner har beskyddat mig genom åren. För bön aktiverar Gud. Jag kände hur böner fast runtom mig, skyddande, och jag förstod direkt att om jag inte hade haft människor som bad för mig genom åren hade min resa sett mycket värre ut. Jag hade möjligen inte levt idag. Jag hade möjligen dött av en överdos, möjligen självmord, eller något annat. Allting blev så solklart för mig. Pang bom, sa det, och jag förstod. Det jag alltid har förstått, men nu var det totalt solklart allting.

Varför skyddade han mig inte till 100 % kan vissa säkert undra nu! Om han är allsmäktig, och allt det där, så varför skyddade han mig inte fullt ut när jag var ute på min egen resa precis som mannen i liknelsen den förlorade sonen? Därför att Gud tränger sig inte på. Vill man inte vara med honom, så får man det så också. Men! En gång frälst, alltid frälst. Där av kunde han ha med ett finger i allting! Och bönerna som bar mig mer än vad jag visste om på den tiden.
Men man får inte glömma att om man en gång blivit frälst och sedan lämnar Gud, kan man räkna med ens demoner ifrån sitt gamla liv innan kommer tillbaka; och det sju resor värre.

I Matteus 12:43-45 får vi reda på detta.

”När en oren ande har farit ut ur en människa, vandrar han genom ökentrakter och letar efter en viloplats men finner ingen. Då säger han: Jag vill vända tillbaka till mitt hus, som jag lämnade. När han då kommer och finner det tomt och städat och pyntat, går han bort och tar med sig sju andra andar, värre än han själv, och de går in och bor där.”

När man blir av med all skit, har ett nytt liv och sedan kastar bort allting för någon anledning, så kommer problemen tillbaka. Men denna gång har den sina polare med också. Det har många märkt av, att det blir värre och värre då man lämnar. Nu kan jag igen bara tala ur missbruksperspektivet. När man lämnar den smala vägen för att falla tillbaka i diket med missbruk eller psykisk ohälsa, blir allting sju resor värre.
Innan kanske man bara söp halvt ihjäl sig, innan kanske man inte ens självskadade, men när man nu lämnat Gud som rensat en ifrån det onda och väljer att gå tillbaka, väljer att lämna Guds beskydd så kommer allting tillbaka. Värre. Man är inte längre under Guds beskydd.

Har ni läst Markus 14:50-52? Det är ett ganska lustigt ställe men det kan hållas som liknelse här. Så här står det:

”Och en ung man, klädd i en linnesskjorta på bara kroppen, följde efter Jesus. Honom grep de tag i. Men han lämnade linnesskjortan kvar och flydde undan naken.”

När det stormar och vi lämnar Gud och hans beskydd, så blir vi andligt nakna. Öppna för alla slags attacker och öppen för all slags inflyttning av orena andar som det står i Matteus 12. Vi kan omöjligt försvara oss själva andligt i egen kraft, vi behöver Guds beskydd och vara i Kristus. Men lämnar vi honom blir vi totalt utblottade och nakna inför fienden, som kan roffa åt sig och göra vad han vill. Glöm aldrig detta. Och fienden är mer intresserad av människor som är nära Jesus, har varit nära Jesus, än människor som inte är det. Det är dem han måste få tag i, för att få dem så långt bort ifrån Jesus som möjligt. De som redan är långt borta behöver han ju inte lägga ned särskilt mycket energi på, eller hur?

En vis man sa en gång: ”Djävulen skjuter inte på det som är dött.” Och det gör han inte heller. Och lämnar man Guds beskydd, så är han snabb att roffa åt sig vad han än kan. Han är snabb att försöka förstöra så mycket han kan, dra en så långt bort ifrån Gud som han bara kan. Och vad kan vi göra i vår egen kraft åt detta? Ingenting. Svaret är att vi måste närma oss Gud igen.
Och han kommer välkomna en med öppna armar när man återvänder. Han kommer med lycka att anordna en fest i himmelen för de förlorade fåret som kommit tillbaka, den förlorade sonen. Han kommer att linda om ens sår, torka ens tårar och kasta synderna i glömskans hav. För Gud är full av nåd. Gud är kärlek. Hans kärlek är mycket större än din synd. Om du tror att din synd är för stor för Gud, så tror du att själv är större än Gud. Är han inte mäktig nog att kunna förlåta även dig? Han som skapat himmel och jord! Han som ledde Israel ut ur Egypten! Nog är hans kärlek större än din synd!

Men glöm inte heller att även om man är på villovägar så har Gud blicken på en. Han bara väntar på att du ska vända om igen, återvända till honom. Det finns inget speciellt rätt tillfälle för det, det finns ingen speciell dag för det, ingen speciell situation; det är alltid dags att vända om. Det är alltid tid för omvändelse, alltid tid för frälsning. Det är inte försent än att vända om!

Likes

Comments

”Tungan har makt över död och liv,
de som gärna brukar den får äta dess frukt.”

Ordspråksboken 18:21

Ta inte emot negativitet
Vaka, stå fasta i tron, var modiga och starka! Låt allt hos er ske i kärlek.
När någon baktalar en annan kan det skapa splittring. Tillrättavisa i kärlek. Inte argsint eller otrevligt, för det ger bara bensin till mer tomma ord. Istället för att lyssna, så tillrättavisa, klipp snacket. Baktaleri går inte ihop med sanningen. Därför ska man tillrättavisa syskon i Kristus som gör detta. Det skadar inte bara den som det talas om, utan alla. Atmosfären inkluderat. Alternativet är att gå därifrån.

Stå fast i tron, och ta inte emot negativa ord som slängs emot dig. Om du tar emot leder det inte till något gott. Detta gäller baktaleri och all slags negativitet.

Fall inte i bitterhet, ilska, missmod eller likgiltighet – stå fast i tron!

Välj
att inte ta emot negativa ord, och inte tala ut negativa ord. Vi är syskon i Kristus, och vi har valt att följa Jesus. ”Vaka, stå fasta i tron, var modiga och starka! Låt allt hos er ske i kärlek.” Första Korintierbrevet 16:13

Välj dina ord noga, och ta inte emot det som inte är gott.


Jakobs brev 3:2-12
”Vi begår alla många fel. Om någon inte felar i sitt tal, är han en fullkomlig man som också kan tygla hela sin kropp.
När vi lägger betsel i munnen på en häst för att han skall lyda oss, styr vi också hela hans kropp.
Se också på fartygen som är så stora och drivs av hårda vindar. Ändå styrs de dit rorsmannen vill med ett mycket litet roder.
Så är också tungan en liten lem men kan skryta över stora ting. Tänk på hur en liten eld kan antända en stor skog.
En sådan eld är tungan, en värld av ondska bland våra lemmar. Den smutsar ner hela vår kropp och sätter tillvarons hjul i brand och är själv antänd av Gehenna.
Alla slags fyrfotadjur, fåglar, kräldjur och vattendjur låter sig tämjas och har blivit tämjda av människan.
Men tungan kan ingen människa tämja, ostyrig och ond som den är och full av dödligt gift.
Med den välsignar vi Herren och Fadern, och med den förbannar vi människorna, skapade till Guds avbild.
Från samma mun kommer välsignelse och förbannelse. Så får det inte vara, mina bröder.
Inte kan väl en källa från samma åder ge både sött och bittert vatten?
Mina bröder, inte kan väl ett fikonträd bära oliver eller en vinstock fikon? Inte heller kan en salt källa ge sött vatten.”

Likes

Comments


”Låt inte era hjärtan oroas. Tro på Gud och tro på mig.”
Johannesevangeliet 14:1

Ske dig som du tror

  • Tankar
    Det börjar alltid med tankar, innan det uttrycker sig i ord och senare handlingar. Stoppa därför redan vid tankar om dina tankar inte stämmer överens med Guds Ord.
  • Ord
    Negativt tankesätt leder till negativa uttalanden. Tillåt den helige Ande att forma dina tankar, umgås mer i bön. Om tankar får fäste och du börjar uttala negativa ord kommer sen handlingar.
  • Handlingar
    Dina handlingar kommer att vara utefter ditt negativa tänkande, dina negativa ord och dessa handlingar kommer inte vara fruktsamma. Ord är inte bara ord.


Allt är möjligt för den som tror!
Det är viktigt var du lägger din tro. Job till exempel, han var otroligt negativ och la sin tro på att negativa saker skulle ske. Och så hände det. Mer exempel är de tre ställena i Matteus (nedan) där Jesus visar oss att det är viktigt med vart man riktar sin tro, vart man lägger den. ”Tro på Gud och tro på mig.” Om din tro är där så är ingenting hopplöst/mörkt, för ingenting är omöjligt för Gud. Lukasevangeliet 1:37.

  • Matteus 8:13
    ”Till officeren sade Jesus: ”Gå, som du tror skall det ske dig.” Och i samma ögonblick blev hans tjänare frisk.”
  • Matteus 9:22
    ”Jesus vände sig om, och då han fick se henne, sade han: ”Var vid gott mod, min dotter. Din tro har frälst dig.”
  • Matteus 15:28
    ”Då svarade Jesus henne: ”Kvinna, din tro är stor. Det skall bli som du vill.” Och från det ögonblicket var hennes dotter botad.”



”Herrens ord är rent och rätt” står mycket i bibeln. Exempelvis: Andra Samuelsboken 22:31, Psaltaren 12:7, Psaltaren 18:31. Vi ska vara heliga så som han är helig, och vi är i Kristus. Vi är skapade till Guds avbild. Våra ord är inte bara ord. Tänk på vad du talar ut.

”Nej, liksom han som har kallat er är helig, skall ni föra ett alltigenom helgat liv.
Det står ju skrivet: Ni ska vara heliga, ty jag är helig.”

Första Petrusbrev 1:15-16 – Läs vers 13 till 21 i din bibel.


Välj dina ord noga – välj seger och genombrott.
Vi kan binda och förlösa. Välsigna, proklamera och bygga upp med våra ord. Proklamera ut seger, genombrott, helande. Inte negativa saker över dig själv och andra, eller situationer, framtid etc.
Är du negativ så var istället tyst, eller gå emot dina känslor och proklamera genombrott i Jesu namn! Det du talar ut, det tillkännager du, offentliggör i andevärlden. Proklamerar.
Säg därför inte: ”Detta kommer skita sig”, ”Det är hopplöst”, ”Jag kommer falla”. För detta proklamerar du då ut. Inte bara psykologiskt, utan även i andevärlden.

Även om du inte känner för det alls, så säg istället raka motsatsen till det negativa. Proklamera ut (tala ut) seger och genombrott. Då är helige Ande med också.
Proklamera Guds Ord i ditt liv! Om du proklamerar negativt öppnar du upp dörren för fienden.

Utdraget ifrån Matteusevangeliet 6:6 där Jesus talar om rätt bön: ”gå in i din kammare och stäng din dörr”.
Stäng ditt hjärtas dörr för världen och fienden.

”Var nyktra och vaksamma. Er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka.”
Första Petrusbrev 5:8

Tänk på dina ord. Välj seger och genombrott. Inte motsatsen. Stå emot djävulen och han kommer att fly. (Jakobs brev 4:7 och Efesierbrevet 6:11). Du tillhör Jesus, du är i Kristus.

Gud är för oss, vem kan då vara emot oss?
För Gud är ingenting omöjligt!

Likes

Comments

”Gläd er i Herren. Än en gång vill jag säga: gläd er.” Filipperbrevet 4:4

Många gånger nämns det i bibeln att vi ska glädja oss i Herren, ha våran glädje i Herren. Om våran glädje är där, så kan ingen och ingenting röra den. Vår glädje består, i tid och otid, i upp- och nedgångar. Vår glädje är inte beroende av våra omständigheter, materiella ting, händelser eller något annat. Vår glädje är i Herren. Orörlig och evig. Vad som än händer runtomkring, vart vi än står i livet, så kan vi glädja oss.

Frälsningen är det största miraklet. Och vi är frälsta, döpta, i Kristus. Vi har fått den största gåvan någon kan få, nåd. Och detta kan vi ständigt glädja oss över. Frälsningen, nåden, och allt vad det innebär.

JESAJA 43:1-2
”Men nu, så säger Herren, han som har skapat dig, Jakob, han som har danat dig, Israel: Frukta inte, ty jag har återlöst dig, jag har kallat dig vid namn, du är min.
Om du än måste gå genom vatten, är jag med dig, eller genom strömmar, så skall de inte dränka dig. Om du än måste gå genom eld, skall du inte bli svedd, lågan skall inte bränna dig.
Ty jag är Herren, din Gud, Israels Heliga, din Frälsare

Om vi än vandrar i dödsskuggans dal skall vi inte frukta något ont. Vi har Abraham, Isak och Jakobs Gud med oss. Vad har vi att frukta? Gud är för oss – inte emot oss.
Vi har sannerligen mycket att glädja oss över, även om vi står inför tuffa tider. Även om vi vandrar i dödsskuggans dal.
Herren Jesus har kallat dig vid namn, du är hans. Han har lagt en personlig kallelse över ditt liv, han har en framtid och ett hopp för dig, han som skapade dig i moderslivet.

Det finns inget större än att ha möjligheten att lära känna Jesus. Det finns ingen större gåva. Ingen större nåd, än att få våra överträdelser överstrukna, synderna kastade i glömskans hav, vår klädsel är utbytt från svart tjära till en klädsel vitare än snö. Det finns ingen större nåd än att få allt förlåtet, och kunna lära känna Jesus Kristus, att få komma hem. Att få evigt liv.

Döden är inte slutet för oss. Det är bara början.

Men det eviga liv som vi får i Jesus Kristus är inte allt. Det tar inte slut där. Han dog inte på korset enbart för att vi ska få evigt liv. Missförstå mig inte, självklart är det en enorm gåva – men det var inte bara därför han led och dog på golgata kors, steg ned i dödsriket och uppstod på den tredje dagen. Han dog för att ge oss ett helt nytt liv, en helt ny framtid, ett helt annat och nytt hopp, och möjligheten att lära känna honom mer och mer, dag för dag, just nu. Idag.
Han dog inte för att vi skulle få evigt liv, och sedan låta oss irra omkring i detta liv utan något fast att hålla oss i. Genom korset har vi möjlighet att få hjälp här och nu. Vi har möjlighet att leva ett övernaturligt liv med hjälp av den helige Ande. Vi har möjlighet att följa Jesus, ha någon som leder oss framåt, han som vet hur vägen ser ut i totalt mörker. Han som håller oss i handen och säger, ”Frukta inte, ty jag är med dig”. Han leder oss framåt, och öppnar dörrar ingen människa kan varken öppna eller stänga.
Att förstå hur enorm nåden är, hur mycket det innebär, det är något som får en att vilja falla baklänges av förundran och inse att nåden är för stor för oss att fullt ut greppa. Men att förstå att korset innebär ett helt nytt liv, med en helt ny framtid, är något vi kan greppa och låta helige Ande leda oss framåt på denna otroligt spännande väg.

JEREMIA 29:11
”Jag vet vilka tankar jag har för er, säger Herren, nämligen fridens tankar och inte ofärdens för att ge er en framtid och ett hopp.”

För oss som tidigare inte hade någon framtidstro eller hopp om ett bättre liv, är detta bibelord fullkomligt älskvärt och mer där till. Men även för andra – det går inte att förneka att den framtid och det hopp som Jesus ger oss; det finns ingenting bättre än det. Man kan inte dra hem en större gåva än det.
Förstår ni? Det finns ingenting bättre. Frälsningen är det största miraklet, och den framtid och det hopp som kommer med detta: du kan inte få något bättre.

Men det är ingen dans på rosor att vara frälst. Bara för att man tar emot försoningen, låter sig döpas och väljer att följa Jesus så blir inte livet utan svårigheter, motgångar. Man glider inte fram på en räkmacka bara för att man är frälst. Tvärtom! Jesus säger att vi kommer att få lida för hans namns skull. Vänner kan vända sig emot en, och till och med familj.
Men trots detta så finns det inget bättre än att vara frälst. Bara det säger något, eller hur? Frid, glädje och kärlek är bara för att nämna lite av de frukter som kommer utav att följa Jesus. Och detta kommer inte ifrån världen, det kommer ifrån Gud. Det är en frid som övergår vårt förstånd, det är kärlek som övergår vårt förstånd, det är glädje som övergår vårt förstånd.

När du vandrar med Jesus är ingenting hopplöst. Det står skrivet att han ger oss ett hopp, hur kan något då bli hopplöst med Gud?
Vidare finns ett bibelord som säger ”Jesus sade till honom: ”Om du kan? Allt är möjligt för den som tror.”” Markusevangeliet 9:23. Ingenting är hopplöst, ingenting är omöjligt

Med detta sagt, kan du alltså glädja dig mitt i skiten. För din glädje är inte beroende utav yttre omständigheter, händelser eller något annat.

Denna icke värdsliga glädje vi har i Herren är evig. Låt detta brännas fast i ditt hjärta. Min bön är att de som läser detta ska få en uppenbarelse om att ha sin glädje i Herren.

  • Filipperbrevet 3:1 – ”För övrigt mina bröder, gläd er i Herren.”
  • Psaltaren 32:11 – ” Gläd er i Herren och fröjda er, ni rättfärdiga, jubla, alla ni som har ärliga hjärtan.”
  • Annan översättning: ”ni rättsinniga”, (frälsta som har hjärtat helt vänt mot Jesus och söker honom).
  • Psaltaren 97:12 – ”Gläd er i Herren, ni rättfärdiga, och prisa hans heliga namn.”
  • Joel 2:23 – ”Jubla, ni Sions barn, gläd er i Herren er Gud, för han ger er Läraren till rättfärdighet.” (Helige Ande)
  • Psaltaren 33:21 – ”I Honom gläder sig vårt hjärta, vi förtröstar på hans heliga namn.”
  • Psaltaren 64:11 – ”Den rättfärdige gläder sig i Herren och flyr till honom, alla som har ärliga hjärtan skattar sig lyckliga.”
  • Första Samuelsboken 2:1 – ”Hanna bad och sade: mitt hjärta fröjdar sig i Herren, mitt horn är upphöjt genom Herren. Min mun är vidöppen mot mina fiender, för jag glädjer mig i din frälsning.”
  • Psaltaren 37:4 – ”Ha din glädje i Herren, han skall ge dig vad ditt hjärta begär.”
  • Jesaja 61:10 – ”Jag glädjer mig stort i Herren, min själ fröjdar sig i min Gud, för han har klätt mig i frälsningens klädnad och svept in mig i rättfärdighetens mantel.”

”Men inte bara det, vi gläder oss också i Gud genom vår herre Jesus Kristus,
genom vilken nu vi tagit emot försoningen.”
Romarbrevet 5:11

Likes

Comments