Det blev så verkligt när du kom till skolan. Det var då jag förstod att det var på riktigt. Jag måddes dåligt av att se dig så förstörd. Jag hade inte förstått det när Anna och Elin sa det till mig. Jag kunde inte hålla mig från skratt för att jag inte trodde på det. Jag trodde att de skojade. Men när jag såg dig sitta på bänken utanför klassrummet förstod jag att det var sant. När jag tittade på dig så såg jag inget. Jag såg bara en kropp. När jag tittade in i dina ögonen såg jag bara mörker. Jag såg ingen livsglädje eller något som helst liv i dina ögon. Det var en syn jag sent kommer att glömma. Den rörde vid mitt hjärta. Vi såg dig gå in. Vi satt i cafeterian men vi var alldeles för rädda för att gå fram. Det är fel, vi skulle ha gått fram. Men vi visste inte vad vi skulle säga. Jag var rädd för att säga något fel som skulle göra dig ännu mer ledsen. Men när vi väl kom upp och jag såg dig på bänken visste jag direkt att vad jag än gör måste jag finnas där för dig. När jag gick fram så ställde du dig upp och kramade mig. Och även fast det såg ut som om du hade gråtit och sörjt mer än möjligt så kände jag hur din sorg flöt över på mig. Det kändes bra att kunna hjälpa dig. Det kändes bra att ta emot din sorg. För jag visste att det inte spelar någon roll vad jag gör eller hur jag beter mig! Det enda jag behövde göra var att finnas där för dig. Det spelade ingen roll om du ville prata om det eller inte. Du behövde bara veta att jag fanns här. När vi sedan gick ner och satte oss i entrén sa du det bara. Rakt ut. Det kom som en chock. Ingen av oss förstod vad du pratade om. Du berättade i detalj vad som hade hänt och jag kunde inte låta bli att gråta. Jag hade försökt dra tillbaka det. Jag hade försökt att inte gråta. Men det gick inte nu. Jag kände mig så dum när jag grät framför dig. Det kändes som om jag var den som skulle sörja fast det var du! Det kändes som om jag tog ifrån dig sorgen fast på ett dåligt sätt.

Jag måste bara säga att jag tycker att du är otroligt stark. Jag beundrar dig. Det vill jag att du vet. Jag vill också att du ska veta att jag tycker om dig. Jag tycker om dig ganska otroligt mycket. Du är en av mina närmaste vänner. Jag kan säga allt till dig och du kan säga allt till mig. Jag kan prata med dig om allt. Och när jag säger allt så menar jag ALLT!

Adina jag beundrar dig och jag tycker att du är otroligt stark!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Fan alltså. Då var du där igen. Det känns ju bra men jag vet att det är fel. Men du är ju så fin. Du behandlar mig bra. Men va fan. Du har andra tjejer. Du är så jävla ödmjuk. Men det är bara tanken som gör att det känns bra. Som en av mina kompisar sa så är det tanken på att någon ser mig och gillar mig som jag tycker om. Jag tycker inte om dig mer än en vän men tanken av att du tycker om mig är så underbar. Jag låter dig göra vissa saker för att jag gillar tanken av att du gillar mig. Ibland tänker jag att om jag inte låter dig hålla om mig så kommer du vara ointresserad. Fy fan att jag tänker så. Jag vet att det är fel men jag kan inte sluta. Det är inte så att jag gör saker jag inte vill göra men jag kanske inte vill att det ska vara just du. Jag vill att någon smeker min rygg men jag vill att det ska vara någon jag tycker om. Visst tycker jag om dig men jag vet inte om du bara vill utnyttja mig eller om du faktiskt gör det för att du tycker om mig. Är du rädd för att någon ska få reda på det eller är du bara försiktig. Jag vill veta. Vill du bara utnyttja mig för att sen bara skryta att du har gjort saker med mig eller tycker du om mig. Andra har utnyttjat mig för att jag varit den jag var och det ända de ville var att kunna säga att JAG var deras tjej. De ville säga det till alla. De gick runt i korridoren och visade och pekade på sig själva och sa ”hon är min”, ”titta vems hand hon håller”. Jag tyckte om det då. Alla såg mig. De flesta killar ville ha mig. Jag tyckte om det. Jag ska inte ljuga. Men det är inte kul längre. Det är inte roligt att gå och oroa sig för att någon bara vill vara med mig för att skryta. Varför ska jag behöva testa killar och se om de vill ha mig eller bara uppmärksamheten. Sen blir man kallad för allt möjligt. Kysser jag någon som vill skryta berättar personen att vi kanske till och med låg.

Men vad fan. Kan du bara förklara om du vill skryta för då kan jag lika gärna veta vart jag ska sluta. Men om du tycker om mig kanske jag kommer tycka om dig. Då kan vi bete oss annorlunda. Du kan sluta vara rädd för att hålla om mig när vi är ute. Du kan fortsätta smeka min rygg även när han kollar på oss. Varför är du så rädd. Han kommer inte slå dig även fast jag är hans kusin. Det är jag som bestämmer över min kropp inte han. Jag bestämmer vad jag vill och inte vill göra. Det ända han kan göra är att säga vad han tycker. Men i slutändan är det fortfarande jag som bestämmer. Så säg mig är det på riktigt eller vill du bara skryta?

Likes

Comments

​Jag drömde om dig i natt. Du var så rar och snäll. Precis som du alltid är. Du kom fram till mig och kramade mig. Jag kände dina händers värme mot min rygg. Du tryckte mig tätt intill din kropp och jag kunde inte motstå ett leende. Det kändes så bra att vara i din famn. Att vara omfamnad av dina armar och känna ditt leende mot mitt huvud. Sedan försvann du. Jag vaknade. Jag vände mig om och försökte somna om. Jag tyckte om tanken av dina varma händer på min rygg. Ditt leende mot mitt hår. Men det var som bortblåst. 

Vi pratar fortfarande. Men inte så som vi en gång gjorde. Jag tycker om hur vi pratar nu. Nu. Nu är du som min bror. Du. Du tar hand om mig och ser till så att jag mår bra. Jag. Jag tycker om dig mer än du tror och jag saknar dig. Nu. Du. Jag. Varför är det inte så lätt? Du tar avstånd. Jag tar avstånd. Varför ser andra vad vi har mellan oss men vi inser inte det? Personer har försökt att få oss att inse att vi passar. Men varför ser inte vi det? Är det fel på våra ögon eller är det andra som missuppfattar?
Så många frågor som du inte vill besvara. Vi pratar inte på det sättet. Så jag kan inte fråga. Men ibland undrar jag om du undrar. Tänk om det var enkelt. Det kanske är enkelt egentligen men vi gör det svårt och komplicerat. Tänk om vi bara kunde säga som det var utan att oroa oss över vad den andra personen kommer säga. Tänk om. Tänk om. De två orden tillsammans har två olika betydelser. Det ena betyder att du ska tänka igen och det andra är att du ska föreställa dig något. Vilken betydelse jag menar vet jag inte. För vi båda kan tänka om. Tänka på vad vi har gjort och vad vi gör.
Jag vet inte ifall du tänker på samma saker som jag. Det kanske du gör. Du kanske till och med tänker på det just nu. Vem vet. Men jag skulle vilja säga till dig att du ska tänka om. Båda betydelserna på ”tänk om”. Det kan nog löna oss båda. Om du någon gång läser detta och förstår att det är dig jag skriver om. Grattis! Skriv till mig och säg vad du tänker. Vad du tycker. Hur du känner. Skriv. Vad som helst. Skriv. Bara skriv. 

Likes

Comments

Du är ful. Du kommer aldrig få den du vill. Martin. Lukas. De tittar inte ens på tjejer som du. Du är bara en i mängden. Du är ingenting för dem. De kanske pratar med dig men de tänker inte ens på att du är en tjej som kanske skulle kunna vara deras tjej. De ser dig inte så. Ingen gör det. Du är bara en tjej. Du är ingens drömtjej. Du är ingenting.
Jag vet att jag ville att den här bloggen skulle hjälpa människor. Jag hoppades på att kanske hjälpa någon som känner likadant. Jag ville visa att de inte är ensamma. Men just det här inlägget kommer nog inte hjälpa någon. Nu kommer antagligen folk tro att det är ett rop för hjälp. Det kanske det är också men vem bryr sig. Killar kollar inte på mig. Jag känner mig ful och alla mina försökt är hopplösa. Jag har klätt mig annorlunda. Jag har haft på mig snyggare kläder. Kläder som är sexigare. Men inga blickar. Mer än frågande och förvånade blickar. Jag känner mig som en tjej som inte passar in. Någon som bara finns där. En helt vanlig tjej som ingen lägger märket till. En tjej som umgås med fyra tjejer men det ända hon är, är den femte. Det känns som om ingen ens kan mitt namn. Det känns som om jag bara är den där tjejen som hänger efter.
Jag är inte rolig. Jag tycker inte om att festa. Jag dricker inte alkohol. Inte för att jag tycker att minderåriga inte borde dricka, för det skiter jag i, utan för att jag tycker det är äckligt. Jag ser inte meningen med att inte komma ihåg kvällen eller att inte kunna ta sig hem för att man inte kan gå. Jag är inte sexig. Jag är inte snygg. Jag är ingenting. Även fast det här inlägget inte är peppande eller på något sätt stöttande så ligger det ändå uppe på nätet. Alla kan läsa det. Jag hoppas att du hade nytta av det här inlägget eller att du tyckte om det.
Jag är ful. Jag är tråkig. Jag är ingenting.

Hej Ensamhet, Rädsla och Sorg!

Likes

Comments

Du står här. Så nära mig men du är ändå inte min. Du tittar inte ens på mig. Du ser mig inte. Det svider i hjärtat att inte få röra vid dig. Din närhet gör mig glad. Ditt leende sprider värme i hela min kropp. Kan du bara krama mig? Bara en gång. Snälla.
Du är en av de få killarna som kramas med båda händerna. Du är en av många bra killar. Du kan kramas och du skulle behandla en tjej på det sättet hon förtjänar. Du är en kille som skulle ta hand om din tjej och du skulle göra allt för henne. Du är en kille som skulle ge henne rosor och du hade köpt choklad till henne när hon skulle ha mens. Du skulle öppna dörrarna för henne. Inte för att du tycker att hon inte kan göra det själv utan för att du tycker att hon förtjänar det. Du hade lagt mat med henne för att göra hennes vardag bättre. Du hade kanske till och med lagat mat åt henne. Kanske hade det varit köttfärssås och spagetti men hon hade inte brytt sig. Jag vet att du kommer få en prinsessa och jag vet också att det aldrig kommer vara jag. Men jag tror och hoppas att hon uppskattar det du gör för henne för jag hade gjort det. Du förtjänar att bli älskad på rätt sätt. Martin du är killen som alla tjejer vill ha. Martin du är killen som prinsessor förtjänar. Martin du är killen man inte kan sluta stirra på. Jag skulle kunna fortsätta så i all evighet men ingen kommer vilja läsa det.
Jag kanske in bildar mig men det känns som om du tycker om mig. Jag vill inte skapa för höga förhoppningar men det känns som om du kramar mig lite mer än vad dina bröder gör. Du kanske bara är sån som gillar kramar men jag vill tro att du gör det för att du tycker om mig. Även fast det vore en dröm att du skulle bli min, eller snarare jag skulle bli din, så önskar jag det och hoppas på att det en dag kommer bli vi. Det är näst intill omöjligt att det skulle hända.
Du är en underbar kille. Du är prinsen på den vita hästen för många tjejer. Även fast du inte är min och du kommer troligtvis aldrig vara min så önskar jag dig all lycka. Du är min dröm. Men det kommer nog alltid förbli min dröm.

Hej då Martin!

Likes

Comments

Han lade sig över mig och jag kände hur hans hand vandrade högre och högre upp på mitt lår. Fy fan nu händer det, tänkte jag. Jag kommer tydligt ihåg att jag var otroligt rädd. Jag vågade inte säga ifrån men tanken på det jag trodde skulle hända äcklade mig. Jag tänkte att snart sliter han av mig kläderna och jag kommer ligga där som ett offer. Men så blev det inte. Han tafsade lite här och där och sedan så kom hans bror och undrade vad vi höll på med. Han svarade att han kittlar mig och då gick hans bror. Hans bror blev riddaren på den vita hästen. Han räddade mig ifrån att kanske bli våldtagen. Kanske bli våldtagen av min kusin.

Det var en kväll som påverkade min närmaste framtid. Varje gång vi träffades vågade jag inte vara i närheten av honom. Definitivt vågade jag inte vara ensam med honom i ett rum. Han skrämde mig. Jag sa inget till någon för att jag var rädd att om han skulle få veta att jag sagt det till någon hade han slagit mig. Ingen visste om det förutom jag och han. Han verkade inte ens bry sig om det och det kändes som om han inte ens tänkte på det. Det kändes som om det inte var en big deal för honom. Som om det bara var en vanlig kväll som han hade glömt.
Jag har släppt den här händelsen för ett tag sedan och jag skriver om den för att visa att det finns andra som också gått igenom saker. Jag är fullt medveten om att det som hände mig inte alls var stort eller farligt men för mig var det en jobbig upplevelse. Jag vet att det finns tjejer som har varit med om värre och jag vet även att killar blir utsatta men det jag försöker säga är att man är inte ensam. Jag trodde att jag inte kände någon som har varit utsatt men när jag öppnade mig och började prata om det så insåg jag att de flesta av mina vänner har varit utsatta på något sätt.
Jag tänkte själv i början att det kommer gå över med tiden och att om jag bara försöker glömma bort det så kommer rädslan och allt annat och försvinna. Det gjorde det men det försvann bara på ytan. Tanken på övergreppet satt fortfarande kvar i hjärnan och det flöt upp till ytan då och då i alla fall. Då kände jag att det var läge att prata med någon. Jag berättade för min mamma först och sedan sa jag det till mina kompisar. Det blev så mycket enklare. Det var som om en sten togs bort från mitt huvud och jag blev lättare.
Det är lättare om man pratar om det. Jag är en väldigt öppen person och det gör så att andra öppnar sig också men om man känner att man kanske inte vill prata med någon av sina kompisar kan man gå och prata med någon vuxen eller någon man känner sig trygg med. Man kan prata med sina föräldrar också så klart. Men om man känner att man inte vill prata med någon som man känner kan man alltid gå till kuratorn på skolan eller till ungdomsmottagningen. Tro mig det hjälper.
Skäms inte för att ni har varit med om ett övergrepp. Det är inte ditt fel. Det är personen som har gjort övergreppet som är skyldig. Jag vet att man kan känna sig smutsig, äcklad av sig själv och andra saker. Men det är inte ditt fel. Glöm inte det. Du är oskyldig. Du ska kunna gå klädd som du vill och du ska kunna säga vad du vill. Du ska kunna flörta utan att det ska betyda något. Kom ihåg att du inte är tvungen att göra något. Även fast det är din pojkvän betyder det inte att du måste göra vissa saker. Kom ihåg att du är du och att det är din kropp och du får bestämma över den. Ingen annan får röra dig utan att du är med på det. Stå upp för dig själv även fast det kan vara svårt ibland. Kom ihåg du är inte ensam. Känner du ingen som har varit utsatt så vet du i alla fall att jag har blivit det.

Hej då Rädsla!

Likes

Comments

Är det fel på mig?
Är det jag som inte räcker till?
Varför har jag ingen pojkvän som älskar mig?
Jag är inte ful. Jag är inte elak. Jag är inte dålig. Så vad är det som gör att ingen älskar mig? Det finns så många fina kvinnor runt omkring mig. Jag förstår att man väljer de före mig men det finns även många killar som skulle kunna välja just mig. Men ingen gör det. Jag kan själv säga att jag tycker att jag duger. Jag är okej. Och jag förtjänar inte att bli behandlad som vissa killar har behandlat mig.
Många tror att jag överdriver eller att jag “bara är kåt”. Men så är inte fallet. Hade jag velat ligga med någon hade jag skaffat tinder eller yellow och skrivit till folk. Men det är inte det jag vill. Jag vill ha ett bra, stabilt förhållande. Jag vill ha någon som älskar mig. Någon jag kan gå till och prata med eller bara få en kram. Jag vill känna att jag alltid har någon som förstår mig och stöttar mig på ett manligt sätt. Jag vill helt enkelt ha en man i mitt liv. Jag BEHÖVER en man. Jag BEHÖVER veta att jag kan gå hem till någon och lägga mig i deras säng och skeda med en film på.
Ingen förstår mig. Ingen tar mig på allvar. De flesta kompisarna retar mig och skämtar om det. Men för mig är det inget skämt. För mig är det något som jag kämpar med varje dag. Precis som vissa kämpar med ångest eller annan psykisk ohälsa så kämpar jag med en rädsla. En rädsla av att jag kommer dö ensam och oälskad.
Jag vet att det alltid finns någon som säger att ”aa men jag älskar dig”. Men de människorna älskar mig inte på det sättet som en partner skulle göra. Det är därför det oftast blir missförstånd. För att folk tror att jag menar att jag inte skulle kunna ligga med de eller att jag inte kan hångla med dem. Men det är inte det jag menar. Utan det jag menar är att jag inte kan älska de tillbaka på samma sätt som jag skulle älskat min pojkvän. Det är inte samma kärlek. Man kan ha samma relation men det är inte samma kärlek.
Många tror att jag skojar eller att jag säger det för att alla säger det. Men det är inte så. För mig är det ett vardagligt problem. Det påverkar mig vardag och mina beslut. Allt kretsar kring förhållanden. Jag har svårt att vara glad för andras skull. Det är svårt för mig att titta på par som håller om varandra eller pussar på varandra. Medan mina kompisar tänker på hur söta de är så tänker jag på när jag sist var med en kille. När en kille sist höll om mig eller när jag sist kände mig älskad av en kille.
Utan en man känner jag mig tom. Det känns som om jag ständigt saknar något. Som om jag glömt något. Jag känner mig ensam. Som om jag kämpar helt själv. Helt själv mot världen. Dagligen tänker jag på när jag kommer bli älskad. När någon kommer vilja ha mig. När någon inte kommer utnyttja mig utan verkligen älska mig och stanna med mig.
Jag är naiv. Om någon säger att denne älskar mig så tror jag blint på det. Det är ingen bra egenskap. Det är snarare en dålig egenskap. Det leder till många sammanbrott och jag blir lätt utnyttjad.
Om du är som jag och känner likadant. Försök att stå upp för dig själv när människor skämtar om det. Du är inte ensam och jag vet att det kommer bli bättre. Jag vet att det inte hjälper men du kommer hitta någon!

Hej då Ensamhet!

Likes

Comments

Jag trodde du var dum i huvudet. Men det kanske du inte är trots allt. Du kanske tror att det är jag som är dum i huvudet. Du kanske tror att det är jag som spelar dum. Det kanske inte är så som jag tror att det är. Jag tror att du dissade mig men du kanske tror att jag dissade dig. Jag vet att du är bra. Jag vet att du inte är sån som du visade att du var. Jag tror inte på att du skulle kunna såra mig. Jag tror inte att du skulle bete dig så om du var själv och inte behövde bevisa något. Jag tror att det du gjorde var på grund av någon annan. Jag tror att du blev påverkad av andra i din omgivning. Jag tror att om du fick göra om det hade du gjort saker annorlunda. Jag hade också gjort saker annorlunda. Först och främst hade jag stannat under natten och inte gått ut mitt i natten. Jag tror att du hade behandlat mig annorlunda och att du hade pratat med mig efteråt. Du är inte dum. Du är inte elak. Och du är definitivt inte en fuckboy. Tvärt om, du är en kille som bryr sig om andra och du är en kille som skulle ta hand om din partner. Du är en kille som bryr sig mycket om din familj och du är rar. Du skulle aldrig skada en tjej och jag tror inte att du ville mig något illa. Även fast alla hatar dig så hatar jag dig mindre för att jag vet att det du gjorde var inte du. Du är inte den som sårade mig. Du är den som skulle tröstat mig. Du är den som skulle sett till så att den killen som sårade mig fick betala för det. För du älskar mig. Erkänn det. Du tycker om mig men du ville inte visa det framför dina kompisar. Du ville inte att de skulle se att du var svag. Att du också har känslor precis som dina äckliga kompisar. Du är inte som dem. Du är annorlunda. Jag hoppas att du en dag inser hur pass illa du gjorde mig och att du vågar erkänna att du inte menade det. Jag hoppas att du en dag kommer att be om ursäkt för jag kommer vänta på den dagen. Jag kommer vänta med en öppen famn och ta emot allt du säger. Jag kommer vänta länge men ju längre jag väntar desto längre och större ursäkt förväntar jag mig. Jag vill att du ska be om ursäkt för då vet jag att du verklige menar det och att du verkligen är ledsen över det du gjort. Jag vill en dag titta på dig och le och säga tack för att du tog dig modet att be om ursäkt. Jag hoppas att du i ursäkten tar med dig Singoalla halon kakor för du är fortfarande skyldig mig det sen den sista dagen på konfen. Då vi pratade och skrattade. Det var du. Det är den Lukas jag ville se på återträffen. Du var mysig. Du var dig själv. Det är den människan jag tyckte om. Det var den människan jag älskade. Det var den som aldrig skulle såra mig. Men på återträffen var du annorlunda. Jag hoppas att du inser hur annorlunda du var och jag hoppas att du en dag kan be om ursäkt. Att du en dag ger mig ett Singoalla paket och att du en dag kan erkänna hur dum du var. Jag hoppas att du en dag säger att du faktiskt älskade mig eller att du i alla fall hade känslor för mig.

Hej då Lukas!

Likes

Comments