Scrolla ner för att läsa mer :)

Hej. Det är flera av er som att ifrågasatt mitt förra inlägg angående inslaget där jag nämnde att jag blivit utsatt för en pedofil när jag var 11-13 år gammal.
För att vara mer exakt så utsattes jag för en nätpedofil, alltså i detta fallet en man på 44 år som spred bilder och filmer på mig samt några till på nätet. Detta kallas grooming.
Jag känner fortfarande inte att jag är redo att skriva ut allt som hände men jag tänker att jag länkar till några nyhetsartiklar som lades ut under denhär tiden

https://www.hd.se/2013-05-03/polisen-soker-fler-pedofiloffer

https://www.hd.se/2013-06-11/tva-misstankta-for-grooming

https://www.aftonbladet.se/nyheter/article16962868.ab

https://www.hd.se/2013-06-13/natpedofil-hade-porrbilder-pa-spadbarn

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Postad i: Blogg-Diary!

HejHej..

Det enda jag vill just nu är att klara skolan

Jag har alltid varit den duktiga skolflickan som fick bra resultat på proven och som antecknat som fan på lektionerna. Men dagen då jag började högstadiet förändrades det.

Det började med att jag inte kunde koncentrera mig lika bra på lektionerna. Nästa steg var isolationen och frånvaron i skolan.

Alla sa att det berodde på pedofilin jag blev utsatt för som elvaåring. Jag kände hela tiden att det inte BARA berodde på det. Jag tänker fortfarande på det varje dag, även fem år senare och ja, det har satt sina spår. Jag har svårt att möta folks ögon, prata med främmande människor och jag får fortfarande en obehagskänsla i magen varenda gång min mobil plingar till.

Det med att möta folks ögon och att prata med människor är två saker som har varit mina problem i skolan de senaste tre åren. Prestationsångesten har också varit jobbigt för mig då jag alltid har höga krav på mig själv. Att ha prestationsångest och extrema koncentrationssvårigheter har inte funkar särskilt bra.

Man kan ju tycka att jag borde anstränga mig mer men tro mig, jag har försökt. Tillslut tar orken slut och tankarna spårar och då blir det svårt att prestera.

Tre år i högstadiet sprang förbi i snigelfart och jag hade nu inte betyg till att komma in på något gymnasieval. Sommaren kom och gick och jag hamnade på Ungdomscentrum i staden jag bodde i.

Jag fick dels den hjälp som jag behöver och skolan gick bra. Jag gick upp från att ha ett ämne fyra gånger i veckan till att ha två ämnen sex gånger i veckan relativt snabbt men då började jag tänka på hur många ämnen jag behöver läsa upp på två terminer. Nio ämnen, nio ämnen på två terminer kommer aldrig gå om jag knappt klarar att läsa ett ämne i taget.

Jag trodde att skolan skulle funka nu men jag vet inte längre.


Puss&Kram:*

Likes

Comments

Postad i: Deep shit

Det går inte in i mitt huvud.
Att jag aldrig kommer höra hans purrande.
Aldrig se honom öppna munnen utan att lyckas få fram ett jamande.
Aldrig ens se honom igen.
Aldrig honom hoppa runt i trädgården och klättra upp i äppelträdet.
Aldrig vakna med honom vid min sida.
Det enda som finns kvar av dig nu är ett minne blott.

Likes

Comments

HajHaj!

Precis som många andra så har jag en bucketlist för saker jag vill göra detta året. Tänkte dela med mig av några saker dock inte alla för då hade nog min familj skämts över mig hahah..

Laga mer mat


Pierca industrial

Besöka en spådam

Åka utomlands

Blogga mer frekvent

Kolla på Pride

https://open.spotify.com/user/1110993117

Puss&Kram:*

Likes

Comments

Postad i: Deep shit

HejHej.

Har nyligen hittat en låt till er som har föräldrar som bråkar och kanske ska skiljas

https://www.youtube.com/watch?v=0Bf3CJZ4hvg

Låten på svenska:

Kom hem tidigt efter skolan, häng inte kvar på skogården.

Du har blivit kallad på av en lärare, hon säger att hon inte längre kan nå dig då du är för långt bort.

Du har pratat med knytnäven.

Det är inte såhär vi har uppfostrat dig.

Där har blivit förändringar i detta hemmet, saker du inte vet om i den där familjen.

Det är oförståeligt, men ändå. Du måste tro oss, det är för det bästa.

Det är oförståeligt, sättet som saker går till.

Son, du måste förstå...

Ibland slutar mammor och pappor att älska varandra.

Ibland är två hem bättre än ett.

Vissa saker kan du inte berätta för sin syster, hon är fortfarande för ung.

Du förstår, när man älskar någon finns där ingen att skylla på.

Inget kommer att förändras med dina gamla vänner.

Ditt rum kommer till att se likadant ut för du kommer bara till att vara borta på helgerna.

Det är oförståeligt men ändå, du måste tro oss, det är för det bästa.

Det är oförståeligt, det går inte ihop.

Vi kommer älska dig oavsett vad.

Kom hem tidigt efter skolan, stanna inte kvar på skolgården.

Om vi sitter i soffan och gråter, bli inte rädd.

Detta har varit så svårt.


När mina föräldrar skiljdes så var jag systern man inte fick berätta något för då jag var för ung för att förstå, jag hade nyligen fyllt 6 år. När mina föräldrar skiljdes så brydde jag mig faktiskt inte jättemycket. Jag fick inprintat i mitt huvud att det var det bästa, att det inte fanns några nackdelar med det och att det inte skulle göras några förändringar i min vardag.

Jag har nyligen börjat tänka på hur det faktiskt har förändrat min vardag.

Det gick 2 år innan det verkligen var slut mellan mina föräldrar då dem var ett par under en längre tid efter sin skilsmässa. Därefter skulle jag bo hos min mamma varannan vecka och hos min pappa varannan vecka. Detta funkade dock bara under en kort tid då jag och min pappa bråkade väldigt mycket under veckorna som jag var hos honom. Jag började då istället att bo hos min pappa varannan helg och resterande tid hos min mamma.

Att bo hos min pappa enbart varannan helg har både jag och min pappa förstått i efterhand att det inte var det optimala. Det blev automatiskt att man skulle göra saker hela tiden. På fredagen var det att handla, äta tacos och titta på en film. Lördagen bestod ofta av att åka och hälsa på min farmor, åka till Andy's lekland och sedan äta på Max Hamburgare. Sista dagen på helgen, söndagen, var alltid en städdag. Damma, dammsuga, byta sängkläder, plocka undan osv.

Det fanns ingen variation och det skulle ALLTID hända något. Det fanns inte på kartan att t.ex jag skulle vara med någon annan än min pappa eller att vi inte skulle göra någonting.

Tillslut kunde jag börja bo hos min pappa varannan vecka igen och det gör jag fortfarande.

Trots att det har gått 10 år så har jag fortfarande inte fått in detta med skilda boenden i huvudet. Jag packar alltid en stor väska som jag asar med mig till den andra föräldern varje fredag. Jag tjafsar fortfarande med min pappa ibland men vi får det att funka, jag går in på mitt rum en kvart och sen är det bortglömt. Jag har fortfarande lite svårt att acceptera om någon av mina föräldrar umgås med andra. Min mamma t.ex, hon och jag ska inom kort flytta hem till hennes nya kille. Jag gillar hennes kille trots att det inte alltid märks, jag stör mig på väldigt mycket han gör och säger, jag har enbart kramat honom en gång och jag har ändå "känt" honom i många år. Men som sagt, jag har egentligen ingenting emot honom, jag har bara svårt att anpassa mig.

​https://open.spotify.com/user/1110993117

Puss&Kram:*

Likes

Comments