Header

Det senaste har jag fallit mellan olika känslor, människor och ställen. Jag har varit på botten och jag har varit på toppen, högt och lågt i varmt och kallt. Jag har gråtit, gråtit och gråtit denna sommaren. Ensam, med kompisar, och ibland helt utan anledning. Jag har letat efter fylla, jag har letat efter lycka. Samtidigt som jag försökte hitta tillbaka till Tilda år 2014 försökte jag även bli Tilda år 2020 alldeles för fort. Mitt krossade hjärta blev kär i 20 människor på en kväll, mina läppar kysste alldeles för många utav dom. Att vakna upp hos Madde och käka gårdagens pizza, försöka reda ut natten och städa bort halvfulla ölburkar var bra. Madde är bra. Ida är bra. Alla mina kompisar är bra. Även när jag tappade all lust, ork och vilja att ens gå upp ur sängen, gå till jobbet eller äta gav dom mig en käftsmäll, en efter en och sa "du klarar det. Han är INGENTING. Du är bäst". Dom sa det 100 gånger och jag försökte lyssna, varje gång. Jag har växt denna sommaren, oj vad jag har växt. Ibland behöver man se saker ur andra perspektiv, hur tråkigt det än låter. Jag har gjort det, och jag kämpar fortfarande med att göra det varje dag som går. Varje dag är en kamp, en chans och något att vara tacksam över.

"ta mig". Livet, ta mig nu då för fan.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Instagram@tildacarlzon