Vår miljö hänger ihop med våra val, därför är de val du gör också viktig för andra. När vi för tankarna till vår miljö, kan ju återvinningsstation vara bekänt. Att komma dit känns som att komma till Pandoras ask. Det är lite oklar vart vi är och vart vi är på väg. Visst kan vi välja miljövänligt, men här saknas ändå något.

Vi har många myndigheter som har ett ansvar här, som har gjort ett mycket bra jobb. Men alla skulle vi vinna på ett gemensamt omtag. Vi skulle behöva en enkel miljöklassning på innehåll och paket. Jag syftar på ett trafikljus eller liknande. Det viktiga är att få alla med på tåget.

Det är vad vi kommer med från affären som kan bli bättre. Om de som har yrkeskunnighet på ett visst område. Kan påvisa miljöeffekter på innehåll och paket. Så kan vi redan där välja bättre. Då kan efterfrågan styras mera mot miljö. Som exempel kan olika sorters plast ha olik påverkan på miljön. Det kan göra att vi kommer med andra sopor till återvinningsstation. Då känns det kanske inte som att stå vid Pandoras ask igen. Då når vi bättre miljömål.


Här behöver vi hjälp, vi har även osynliga mikroplaster i kläder som släpper vid tvätt. Hur mycket tvättmedel sliter på kläderna blir då viktig för oss. Tvättmedel kan innehålla dessa medel som slipmedel osv. Det är orsaken till att klassningen måste bli bättre. Så att vi tar med oss rätt saker hem. Så vi slipper dricka mikroplast i kranvatten. Men tills vidare, skål på dig!


// Samhällsspöket

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Vad är det som avgör om vi får mer Järnväg . Som okunnig kan man fråga sig om ett beslut om Järnväg ska vila på enbart ekonomisk grund eller inte? Då det som oftast är olika beräkningsmodeller som presenteras. Jag ska ge er ett exempel till varför jag ifrågasätter uträkningsmodeller och deras uträkningar.


För ett tag sedan funderade samma en myndighet över om vi skulle få nya slussar i Göta kanal eller inte. Den första utredningen kom fram till att vi skulle gå med förlust på 40 öre per satsad krona. Sedan kom de på att transporten var längre än till riksgränsen ibland. Så då fick de ha en ny uträkning. Då kom de fram till att det istället skulle bli en vinst på 30 öre per satsad krona .Därför är det inte alltid skrivit i sten, att det enbart är ekonomi som avgör hur de olika besluten blir i slutändan. Men det kan ge ett riktmärke på ett ungefär.


Det är ju dock lite saker som kan ha en betydelse, exempelvis vilken ränta vi har när vi ska ta ett beslut om stora investeringar. Även hur vi ser på riskerna, kommer vi i framtiden att vilja åka järnväg. Eller blir det förarlösa enheter som kommer bidra till ökad flexibilitet. Då kan vi ju stå där med en räls som vi får riva upp. Detta är risker som får beaktas, dock har staten regleringsverktyget som en sorts trumf.


För att göra det lite mera besvärlig, så ska vi, ja just du och jag, ta ställning till om vi vill prioritera ner andra kärnområden så som skola, vård och omsorg. För det är viktig att alla bokstavligt talat är med på tåget. Det är beslut som kommer att påverka alla i landet. Det är en investering som vi kommer att få bära kostnader för i flera årtionden innan vi kan se en balans i detta. Men det kan även finnas externa investerare här, som har intresse i hur folk i sverige mår i framtiden. AP- fonderna till exempel. Det beror helt på vem som tittar på investeringen, och vilka mål de har med sin verksamhet.





Den kvarvarande tanke som ändå överskuggar allt det övriga. Det är hur folk skulle kunna ha det om vi inte investerar med dessa goda villkor? När ska vi då göra det? På vilket sätt ska vi bättre kunna hålla ihop ett land? Om vi kan få tåg som når lite längre utanför storstadsregionerna. Så skulle det kunna bli verklighet att bo på landet, men jobba i städerna för allt fler än idag. Det skulle effektivt motverka urbaniseringen.

Då undertecknad själv vill att de som växer upp efter oss, ska kunna ha en natur att gå till, även om detta är en liten bricka i det hela. Så är det en viktig sådan. Det är nu inriktningen läggas för hur landet ska hålla ihop. För hur land och stad kan bidra till varandras fördelar. Med att investera i miljövänlig infrastruktur, ser vi åtminstone till att möjligheten finns för ett mera hållbart resande.

Järnvägen är inte enbart en ekonomisk fråga. Men lagom är kanske bäst. Måste ett tåg gå i 3-400 km/h? I mina ögon är stabilitet ledordet. Det ska vara något som man har förtroende för. Att tåget kommer fram i tid i snö och slask, att rälsen har ett axeltryck som kan ta några ton. Det kanske inte behöver vara som Malmbanan. Men inte så klent att tyngre transporter inte är aktuellt. Även underhållet bör ha en dimension av kvalitet, hur säkrar  vi det? Det är ju minst lika viktig som bygget av mer räls i landet. Kanske blir det en självreglerande fond med en reserv som ger underhållet stabilitet. Så går banavgifter dit på något sätt. Så de som gör underhåll tar av dessa medel.

Att vi har en stabil järnväg är viktig för alla i landet, men främst som en långsiktig investering för de kommande generationer, men det är viktig att investeringen görs. Det som jag här har försökt med, är att ha ett lite enkelt tankesätt om detta ämnet. För det är inte bara de som sitter och beräknar som berörs. Alla blir påverkad på något sätt, då är det viktig att hitta en sorts ytlig nivå som många kan delta i. Vi ska inte känna oss som offer för några som planerar. Utan var och en ska känna att de är en del av det de förverkligar för framtiden.


//Samhällsspöket


Likes

Comments



Nu har man här valt att titta på tvättmedel. En av orsakerna till det är ju som bekänt alla dessa logotyper om miljövänlighet. Man får en sorts känsla av att Jultomten har varit inom petrokemin och dess produkter med sin julanda.

Vanligt tvättmedel är ju bra för smutstvätt. . Sedan har vi miljövänliga tvättmedel och alternativa tvättmedel. Bland de skulle här väljas alternativa tvättmedel. För en sak har de gemensamt, de funkar ej för smutstvätt. Då är alternativa tvättmedel att föredra ur miljösynpunkt. Men en klar etta är vatten som tvättar lika bra som detta . Om nu målet är att få svetten ur kläderna.

Vi får dålig vägledning om vad som är bra saker. Med dessa fina logotyper, så förväntar man sig en vägledning när man står vid gifthyllan. En vägledning om hur vi kan agera för låta giftet vara kvar, men ändå få rena kläder.







Vissa saker skulle man kunna önska sig, det är att vissa produkter som har effekt . Skulle närma sig städregionen i affären. Här syftas på exempelvis bikarbonat och ättika m.m. Som kan mjuka upp tvätten eller ta bort dålig lukt. Men som inte är farligare än att det kan användas i mat.

Loggar man in på nätet kryllar det ju av miljövänliga lösningar. Men i städhyllan i affären ser det ganska skumt tunt ut. Här undrar man ju om man har tagit bort hela miljöområdet. För hur kan det finnas så mycket miljövänliga lösningar på nätet, men så få som råkar närma sig affärernas hyllkant. Dessutom med denna kraftsamling av logotyper om hur duktiga affärerna är på miljö.


Det är när man väger ihop utrotningen av tillsynsmyndigheter, algblomningen av miljövänliga logotyper, samt den stora explosion i gifthyllorna av produkter och allergiska reaktioner. Mot hur lite som faktisk görs mot kund på detta området. Som man finner att ekvation haltar en aning.

De som har med reglering på detta område får ju vakna till liv. Men att överraskas av att tillsynsfunktion skulle funka, det är lite för magstarkt för att tro på. Under tiden växer uppfinningar sig ut ur kontroll. Men kunskap finns om alternativa lösningar, hoppas dock att få se den kunskap på affärernas hyllkant innan det är försent

Men för att det ska bli verklighet krävs konsumentkraft. vi får börja bli tjatiga, eller meka soppan själv.


//Samhällsspöket








  • 66 Readers

Likes

Comments



Från våra politiska företrädare hör vi ofta rop på Polis. Klart det är så att Polisen bör komma om det är oroligheter.Visst finns det kulturkrockar och socioekonomiska skillnader på olika håll . Trots det bär de som skapar dessa oroligheter ett ansvar. Men att påstå att det enbart är unga i förorten är lite långsökt. Ifrån vi gick med i EU har tullen i stora drag halverats, friheten för varor har ökat, det finns både positiva och negativa effekter med det.


Hur hänger då detta ihop med förorten och olika sorters gängbråk? Att narkotikan för med sig bekymmer råder det ingen tvekan om. Finns den exponeras många gången unga som langare för att lämna det som ska lämnas till köpare. Det finns nog flera sätt att agera på, men jag tror mera på att man lokaliserar narkotika och vapen hos åkerierna, än att Polis försöker ta enskilda i nästa led. Kan man agera i strukturen här, tror jag mycket är vunnit beträffande gängbråk av olika slag.


En ökad kontroll skulle ju kosta, men det blir ett säkrare samhälle. Det är klart att vissa skulle kunna tillverka egen narkotika eller hämta över gränsen själv. Men jag är övertygat om att mycket kan stoppas med påverkan i logistiken på olika sätt. Även säkerheten i landet skulle ju förbättras med bättre koll på vad som passerar över våra gränser.


Målet borde ju vara att de som växer upp får lov att göra fel, får lov att testa saker, men att vuxensamhället sätter gränser i strukturen, för hur mycket unga får exponeras av kriminella i samhället så långt det går.





Med ökad kontroll i postens distributionsrutiner, har nog en tung sten lyfts från de unga. Så att de får möjlighet att skapa sig en framtid utan narkotika eller vapen. Även om något skulle bli kvar, lär ju volymen sannoligt minska rätt kraftig. Denna möjlighet tycker jag vi ska ge våra ungdomar. Bara det faktum att det inte blir lönande att investera i distribution av narkotika. Gör ju att intresset för den typ av verksamhet sjunker efter en tid.


Till de bland våra politiker som ropar på Polis, kanske är det dags att reglera varuflödet något, innan man bestämmer sig för att hänga våra barn. Det är inte de som har röstad för att gå med i EU. Här påstås inte att det är fel att vara med i EU. Men staten bör återta en sådan kontroll över varuflödet, att de kan få mindre gängbråk i förorten. Store delar av kostnaden för ökad bemanning inom tullen, skulle man få tillbaka genom minskade polisiära insatser mot gängbråk. Då det är svårt och ineffektivt att lagföra unga, vilket det ska vara. Det gör att det skulle löna sig stort att rikta resurser inom Polis och Tull på mera strukturella åtgärder. För Polisen borde det dessutom vara en fråga om arbetsmiljö, att de slipper utsättas för onödiga risker. Detsamma för förövar som ju löper ökad risk med konfrontation med polis som det är idag. Jag kan inte se någon annan än kriminella som skulle förlora på en justering i strukturen här. Det kanske vi får leva med.

Posten borde få rätt att detektera post efter sprängämnen och narkotiska preparat, så ökar kontrollen av inhemsk post. Tror även att det skulle få inverkan på hur terrornätverk kan agera i vårt land. Så kanske är det värt en viss ökad kostnad för ett tryggare samhälle. Detektering av olika ämnen är nog känd på flera håll. En annan lösning är att tullen skulle kunna utökas med denna sortens enklare jobb. vilket borde leda till framtidstro.

Jag vill understryka att erfarenhet saknas om ämnet, men ibland räcker det med lite bondförnuft , så får de som är sakkunnig ta vid där. Kan någon som läser detta påverka, så är undertecknade mer än nöjd med det.

// Samhällsspöket 



Likes

Comments