Header

Igår gjorde jag min sluttenta i idrottspsykologi-kursen som jag pluggat under hösten. Känns så skönt att ha gjort det nu! Jag tycker att det gick bra förutom att tiden inte räckte till för mig! Att svara på alla de essä-frågor vi fick under endast tre timmar tyckte jag kändes helt omöjligt. Sista frågan han jag inte med alls och näst sista blev halvklart. Men jag är nöjd med de svar jag fick skrivit och hoppas att de poäng jag samlar ihop där blir tillräckligt för att vara godkänd. Jag funderar fortfarande idag på hur det skulle vara möjligt att hinna med alla de frågorna, jag var ändå supereffektiv, skrev hela tiden och han inte ens dricka mitt kaffe. :)

Att plugga idrottspsykologi tycker jag har varit så bra. Det är bra att ha kunskap om det både som ledare och tränare men även som idrottare! Jag har fått en större förståelse för mig själv faktiskt och hur jag tänker i vissa situationer. Ibland när jag inte vetat varför jag varit jättenervös, inte kunnat koncentrera mig etc. så har jag bara tyckt det varit jobbigt. Det kommer jag säkert att tycka i framtiden också men nu har jag faktiskt en kunskap och förståelse varför jag då känner så. När jag läste vissa saker i vår bok så nästan uppenbarade det sig för mig. Något jag känt i en situation stod där i boken, och med en förklaring till varför vissa tänker så! Den mentala biten är så viktig inom idrott och jag genom att plugga idrottspsykologi har verkligen förstått att det finns så mycket man kan göra för att jobba på det men det tar tid och krävs i princip lika stort engagemang som vid den den fysiska träningen. Så jag skulle verkligen rekommendera alla idrottare att läsa en idrottspsykologi-kurs, jag tror att det bara vill positivt hjälpa en i sitt idrottande.

Dagens citat: "Knowledge is a treasure, but practice is the key to it."

Xo Hanna

Likes

Comments

Jag gillar att sätta upp både stora och små mål, göra listor över saker och ting, allt från vad jag ska göra i morgon till vad jag ska packa när jag ska till Spanien eller vad jag vill ha upplevt under året. På så sätt så kan jag alltid bocka av vad jag faktiskt har gjort eller vad jag har uppnått. Det blir mer konkret och lättare att se en utveckling och de framsteg man gör. Ibland ser man inte alltid hur långt man har kommit förrän man tittar tillbaka på vart man faktiskt började. Mina listor och mål är ett sätt att se tillbaka och se vart ifrån jag har gått till var jag är idag.

En milstolpe på vägen mot att vara helt frisk och kunna träna och tävla som vanligt igen var den magnetkameraundersökning jag skulle göra den 5 januari. Den hade jag vetat om skulle komma under de tre senaste månaderna och det var verkligen som en sak som behövdes bockas av på min lista över min återhämtnings-process. I måndags fick jag mina test-svar och det var glädjande besked! Det fanns inga tecken längre på vätska eller inflammation i hjärtsäcken och det var heller inga tecken på hjärtmuskelinflammation. Det såg helt enkelt väldigt bra ut just nu vilket betyder att trots att återhämtningstiden hittills varit lång så hade det ändå blivit bättre!

Det kändes skönt att nå denna milstolpe och härifrån kan jag fortsätta att öka tränings-mängd och intensitet utifrån hur kroppen svarar och de restriktioner jag har. Men restriktionerna blir färre och färre och jag känner mig bättre och bättre.

Nästa milstolpe för mig är den 13:e Mars. Då ska jag göra ett så kallat arbets-EKG. Vad som är bra i och med att jag behandlas av en idrottskardiolog och inte en "vanlig" kardiolog är att jag kan göra detta test i samband med ett Vo2max-test. Så då kan vi svart på vitt se hur hjärtat reagerar under maximal påfrestning. Jag brukar aldrig se fram emot att göra max-test men detta test ser jag verkligen fram emot. Ser allt bra ut då så kommer jag få börja träna fritt igen utan restriktioner vilket jag verkligen längtar efter att kunna göra! Men innan dess ska jag njuta av att åka på träningsläger med mina Swabo-tjejer i Spanien i Februari. Förhoppningsvis är kroppen okej till att köra långt och lugnt under en vecka då men högintensiva pass måste jag vänta med tills efter den 13:e Mars, vilket just nu känns ändå helt okej då jag mest är glad över de bra test-svaren jag fick.

Dagens citat: "You never know how strong you are until being strong is the only choice you have."

Xo Hanna

Likes

Comments

Idag har jag varit och gjort en magnetkameraundersökning av hjärtat (cardiac MRI). För tre månader sedan när jag första gången träffade min kardiolog så gjorde vi också en MRI för att noga se strukturen på hjärtat, om det fanns några ärr-bildningar från mina hjärtsäck/hjärtmuskel-inflammationer och dess funktion. Sist var det inga ärr-bildningar vilket är jättebra. Det enda de såg sist var lite ojämnheter på hjärtats cellväggar, vilket inte behöver betyda någonting alls eller så kan de indikera på något. I vilket fall så sa de att jag inte behövde oroa mig men att det ändå var något de inte bara kunde låta vara utan de ville göra en ny MRI tre månader senare för att se hur det såg ut då. Den dagen var idag.

MRI har jag gjort förr, av ryggen, höger knä och vänster vad. Men en MRI av hjärtat är inte alls som vid de andra! Helt ärligt så är man ganska trött efteråt. Inte för att man har legat helt stilla i ett smalt rör i över 45 minuter, utan för att man i princip två gånger i minuten ska andas in, andas ut och sedan hålla andan i 10-20 sekunder beroende på hur lång tid de olika bilderna tar. Ibland han jag bara ta två andetag i mellan innan det var dags att hålla andan igen! Så om jag inte gjort så mycket andningsövningar innan som jag kanske borde så har jag definitivt gjort min dos av dem för den kommande månaden idag😉.

Resultat? Det vet jag inte ännu. Radiologen och kardiologen ska båda gå igenom alla bilderna noga innan jag får svar. Förhoppningsvis ringer de någon gång under nästa vecka med svar. Så får spänt vänta någon vecka, inte för att jag är speciellt nervös men såklart lite spänd är jag allt. Det är ju en anledning till att man gör undersökningen så egentligen så vet man ju inte vad man ska förvänta sig. Jag hoppas det ser bra ut. Det tror jag att det gör. 😊

Nu har jag precis landat i Köpenhamn och ska ta tåget hem till Göteborg. Blir några timmar att slå död på så är glad att jag har serier att titta på!

Dagens citat: "Be strong enough to let go and patient enough to wait for what you deserve."

Xo Hanna

Likes

Comments

Idag är det nyårsafton, årets sista dag och jag kan se tillbaka på året som gått och konstatera att det har varit en riktig berg- och dalbana. På Liseberg älskar jag berg- och dalbanor men sett såhär så hade jag fördrag lite mer stabilitet. Men som sagt, nytt år och nya möjligheter. I morgon är det 1 januari och då är allt nytt och vi kan lämna det gamla bakom oss. Jag välkomnar 2017 mer än någonsin men vill först bara ta en kort blick på det året som varit. Det finns många fantastiska upplevelser bakom mig och även några mindre roliga. Men att blicka tillbaka och ta med de lärdomar man samlat på sig är viktigt inför framtiden. Så lite kort tänkte jag sammanfatta varje månads topphändelse under året som gått. So, lets begin!

Januari
+ Träningsläger vid fantastiska Torre del Mar i Spanien med härligt sällskap från Sara Olsson och Christina Siggaard! Jättefina vägar att träna på och som sagt, ju hårdare klättring desto finare utsikt!

Februari
+ Spenderade en vecka med mina Swaboladies-teamies i Guardamar, Spanien. En fantastiskt rolig vecka!

Mars
+ Jag stod på startlinjen igen redo att tävla efter över 300 dagar borta på grund av min förra hjärtsäcksinflammation!
+ Jag och Alexandra flyttade tillsammans ner till Eindhoven i Nederländerna. Har under säsongen haft det jättekul ihop och det var toppen att bo tillsammans med henne.

April
+ Besökte staden Utrecht för första gången tillsammans med Alexandra. Kul att bara strosa runt i en ny stad i helt vanliga kläder utan att tänka på just cykel.
+ Mitt första tempolopp för säsongen. Även om det inte gick speciellt bra så gillar jag att köra tempo och det var kul att tävla i denna disciplin igen.

Maj
+ Årets första seger för laget! Esther vann en clubcompetition i Veldhoven efter jättebra lagarbete under den så kallade "krash-festen". Jag höll mig på cykeln!
+ Spenderade 10 dagar med U23-landslaget i Belgien med mycket träning, tävling och utbildning.

Juni
+ Rolig helg med två clubcompetition i Roden där vi lyckas ta hem segern båda dagarna!
+ Uttagen att representera Svenska landslaget i Tyskland.

Juli
+ Var på en härlig semester/träningsläger i Norefjell, Norge, med familjen.
+ Hade min familj med mig i Holland/Belgien under BeNe-ladies Tour vilket var mitt första etapplopp i NL/BE. Tog en topp-30 placering på det individuella tempoloppet.

Augusti
+ Min första seger internationellt! Vann tävlingen Ronde van Duizel efter att ha attackerat och kört solo de sista 7km. Kändes så fantastiskt härligt att äntligen vinna igen!
+ Kör min första Ladies Tour of Norway och det är nu helt klart min favorittävling.
+ Uttagen till WWT i Vårgårda med landslaget.

September
+ Uttagen till landslaget på Lotto Belgium Tour.

Oktober
+Träffar min nuvarande idrottskardiolog för första gången och känns som att jag äntligen träffat någon som verkligen har koll, är noggrann och jag känner förtroende för.
+ Tatuerade in min drömfångare på ryggen, så nöjd!

November
+ Rolig bootcamp med Swaboladies!
+ Landslagsläger i Båstad.

December
+ Fick hem min nya fina mountainbike och började cykla i skogen igen, vad jag saknat det!
+ Åkte snowboard i Trysil en vecka med familjen samtidigt som vi firade julen där.

Som sagt så har det varit mycket bra under året som jag tar med mig in i 2017. Mindre bra som hänt har egentligen bara med cykeln att göra. Två vurpor under hela säsongen där jag både ådrog mig en ryggskada och hjärnskakning. Och i september fick jag hjärtsäcksinflammation igen. Men man kan lära sig något från allt och jag är glad för alla bra upplevelser jag varit med om.

Ett stort tack till alla som varit där med mig och stöttat mig i både med och motgång. Ni vet alla vilka ni är så ingen nämnd ingen glömd. Men såklart så vill jag säga extra mycket tack till min underbara familj. Ni betyder allt för mig!

Dagens citat: "Don't cry because it's over. Smile because it happened."

Xo Hanna

Likes

Comments

Rakt på saken, för någon vecka sedan skrev jag ett inlägg om att jag hade gjort ett internationellt engelska-test kallat TOEFL. Jag hade ju då bara tre veckor att förbereda mig istället för de tre månaderna de rekommenderade. Men jag gjorde mitt bästa, tror jag hade kunnat göra bättre med mer förberedelse, men ändå helt okej.

För det som jag vill använda provet till så skulle man ha en poäng på 92 av 120. Det är en väldigt hög siffra men jag trodde ändå att det skulle kunna gå. Under julhelgen var jag lite nervös när jag väntade på svar. Vi skämtade lite om det i familjen, tänk om du får 91 poäng Hanna! Jag tänkte att 91 poäng kunde jag inte få, antingen skulle det vara över 92 eller under 85. Igår i bilen på vägen hem kom mejlet och jag öppnade det direkt. Vad tror ni det stod?!

91 POÄNG!!!

1 poäng ifrån vad jag behövde. Jag har sedan bilresan hem förargat mig över denna enstaka poäng, en enda liten poäng. Jag kan bara tänka på läsförståelse-delen, tiden var nästan ute och jag han inte med de fem sista utan de 56 frågorna så jag fick chansa och bara kryssa i ett svar. Tänk om jag hunnit med en fråga till! Jag har dock idag gjort det jag kunnat för att se vad jag kan göra åt denna lilla poäng, förhoppningsvis löser de sig, jag är i alla fall optimistisk. Vad jag ska ha provet till får ni kanske veta om ett tag ;)

Men jag tänkte på det, är det inte lite komiskt alltså? Man går runt och skämtar om att få 1 poäng ifrån och så får man det. Det sker ju bara på film! I vilket fall som helst, ha en fin nyårsafton i morgon, njut av årets sista dag och var förväntansfull till det kommande!

Dagens citat: "I don't know what the future may hold, but I know who holds the future."

Xo Hanna

Likes

Comments

Så lika men ändå så olika...

Ja, det skulle man kunna säga om mig och min lillebror Adam. Vi är både väldigt lika men även väldigt olika. När jag ser på mig och min andra lillebror Emil så är det en helt annan historia. Vi är lika sett till vissa aspekter men det är så många fler där vi är olika. Han kan vid flera situationer fascinera mig på grund av hur han är och hanterar de, aldrig på ett negativt sätt(!) men flera gånger på ett sätt jag inte riktigt kan förstå då jag tänker så annorlunda. Ibland önskar jag att jag tänkte lite mer som Emil, lite mer "chill" och inte alltid så allvarlig, men jag tror att vi båda har egenskaper som är värdefulla i olika situationer.

En speciell sak som jag tänkt på hela denna vecka som vi varit i fjällen och som har kommit att synas tydligt att i denna situationen är vi väldigt olika är tidsoptimist eller tiden det tar att genomföra något. Emil är tidsoptimist medans jag är tidsrealist. Jag vet ungefär hur lång tid det tar för mig att genomföra något. Så när vi ska ut i backen på morgonen och min bror börjar göra sig i ordning så vet jag att jag kan sitta och dricka kaffe i ungefär en kvart till innan jag börjar klä på mig. Då är vi båda redo att gå ut till backen samtidigt. Det kan fascinera mig lite, vi gör precis samma sak, jag på 5 minuter och Emil på 20 minuter. Jag sitter där och dricker mitt kaffe medan Emil klär på sig och säger till mig att jag kommer bli sen och han kommer få vänta. Ändå står vi där samtidigt klara och jag tror att vi båda fascinerar oss lite över den andre. Det är inte det att han är långsam (även om jag ibland absolut tycker det!) utan vi genomför helt enkelt samma saker på olika lång tid. Långsam eller inte, väl ute i backen har vi sjukt roligt tillsammans och på brädan är han inte långsam(!!), typ lika snabb som mig!

Dagens citat: "Be who you are and say what you feel because those who mind don't matter and those who matter don't mind."

Xo Hanna

Likes

Comments

Dag 6 i Trysil och min hittills kortaste dag i backarna. Efter att ha stått på snowboarden mellan sex och åtta timmar de senaste dagarna så var min kropp helt slut idag. Åkte en stund på förmiddagen men insåg ganska snabbt att jag inte orkade hålla koncentrationen uppe för att åka bra. Blev lite för många fall och bestämde mig för att dra in i stugan och bara ta det lugnt för att samla lite kraft till de två sista dagarna. Visst, jag hade säkert kunnat åka lite lugnt men det är roligare att köra på samt att åka lugnt idag var inget som fungerade på grund av de grymt starka vinden! Blåste över 30m/s på toppen vilket betydde att liftarna dit upp var avstängda. Nere i dalen var det fortsatt blåsigt på över 10m/s. Egentligen är det väl inte så konstigt att jag är trött i kroppen efter all snowboardåkning. Även om det inte är som träning att åka och jag håller min puls rätt låg så är det ändå mycket mer fysisk aktivitet än jag gjort de senaste månaderna. Vilket ändå är skönt att det känns okej! Vi njuter här och ska ha roligt de två sista dagarna i backarna!

Dagens citat: "Enjoy the little things in life for one day you'll look back and realize they were the big things."

Xo Hanna Helamb

Likes

Comments

Önskar er alla en God Jul! Hoppas ni får en härlig dag tillsammans med nära och kära. Själv har jag det jättebra med min familj i Trysil. Åker snowboard fram till klockan två då liftarna stänger och sedan blir det Kalle Ankas jul, julbord och byte av julklappar. Vi firar en enkel men mysig julafton. Ta hand om er och om varandra!

Dagens citat: "Family, where life begins and love never ends."

Xo Hanna

Likes

Comments

Nu har vi gjort oss hemstadda i stugan i Trysil och jag kommer tillsammans med min familj spendera julveckan här. Vi åkte upp till Gardemoen igår kväll så att vi idag bara hade två timmar kvar till Trysil och kunde på så sätt utnyttja även denna dag för skidåkning, eller ja, Emil och jag åker snowboard, Adam skidor. Känns så skönt att äntligen vara här och bara infinna sig i lugnet. Snowboard-åkning hela dagen, en kaffe i värmestugan och filmmys på kvällen. Jag kan inte säga annat än att den senaste veckan för mig har varit otroligt stressig, fullspäckat och mycket på resande fot. Jag såg tillbaka i min kalender och insåg att det verkligen varit allt på en och samma gång.

Torsdag: Tenta i idrottspsykologi + Engelska-plugg
Fredag: Heldag engelska-plugg + tåg till Malmö
Lördag: Internationellt Toefl engelska-prov + resa hem
Söndag: Flyg till Stockholm och sedan flyg till Amsterdam
Måndag: Sammanlagt 5 timmar tågresa + Läkarundersökning hos min kardiolog
Tisdag: Alarm 04.45am, flyg till Köpenhamn och sedan till Göteborg + styrke-screening + Packning!
Onsdag: Först immunoterapi-behandlingen + resa till Gardemoen
Torsdag: Resa till Trysil och äntligen Skidåkning!!

Jag är van vid att träna mycket och bli trött av det. Men den senaste veckan har varit krävande på så sätt att det varit mycket resande. Flygresor och tågresor tar mycket på kroppen, stressig och stimmig miljö och mitt bland massa människor. Var väldigt glad att SAS silver-medlemmar får nu vara i loungen på flygplatsen, lugn och ro vilket jag uppskattade! Och att skriva prov är mentalt slitsamt, speciellt när det är väldigt viktiga prov som kan komma att påverka än mycket i framtiden.

Jag förstår att jag var trött när vi igår satte oss i bilen men när jag kommer till fjällen är det som att jag bara fylls på med ny energi. Älskar fjällen, åka snowboard och att bara vara. Första dagen i backen har varit fantastisk!

Dagens citat: "Slow down. Calm down. Don't worry. Don't hurry. Trust the process."

Xo Hanna

Likes

Comments