Färgen som visar sig på himlen ger en tanke på värme, kärlek och trygghet. På backen ligger dem olikfärgade höstlöven som träden tappat. Det doftar fräscht ute. Som att allting startades om på en gång. Ångesten är inte lika brutal och kraftig längre även om vi är påväg mot mörkare tider. Allt känns plötsligt mycket värdefullare. Livet känns lite lättare och världen känns inte längre så stor. Om tio dagar är det redan oktober. Halloween närmar sig och helt plötsligt är det jul.

Ofta tänker jag på hur fort tiden egentligen går och hur dålig tidsuppfattning jag har. "Jag ska plugga och det kommer jag göra i minst en halvtimme" brukar jag säga till mig själv men ändå så sitter jag där, fem minuter efter jag påbörjat, och känner att det borde ha tagit mer än en timme. Jag kikade in på bloggen idag och bläddrade runt i arkivet och det visar sig att jag har haft den här bloggen i över ett år. Ett helt år har gått sedan jag skrev ut offentligt om vem jag var och vad jag har för mig. Även om jag inte uppdaterat kontinuerligt så är detta sannolikt min mest aktiva blogg någonsin och det säger en del om hur jag bloggade förr.

Livet rullar på bra nu faktiskt, om jag bortser från skolstressen en stund, och det känns bra. Nu snart ska jag försöka spela in en video till en inlämning vi har i engelskan och sen klippa ihop den. Med mig går det fint och jag hoppas att det gör det för er med.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Att ha tillbringat förra veckan sängliggandes och utan ork till någonting har verkligen inte hjälpt mig någonting. Jag håller på att bli frisk/är redan frisk från en jobbig förkylning som resulterade sig i feber förra veckan. Jag har bara sovit mer eller mindre. Inte för att jag skulle göra något annorlunda (förutom att absolut orkat dra iväg till skolan) men det känns så trist att jag behövde bli sjuk just precis när skolan har börjat.

I över en halvtimme har jag försökt skrapa ihop lite information till en muntlig föredrag om språksituationen i Norden och jag är faktiskt stolt över min jobbinsats. En liten klapp på axeln där!

Förhoppningvis så har jag kraft nog imorgon så jag kan pallra mig iväg till skolan. Jag tror inte det kommer bli en speciellt stor utmaning eftersom jag har en väldigt kort skoldag imorgon. Om jag orkar kanske jag orkar ut på en långpromenad, det var ett bra tag sedan jag gick. Men det blir att plugga under hela onsdagen. Jag ligger efter i mycket nu och det känns inte bra. Jag känner mig konstant stressad och ångestfylld på grund av skolarbete vilket ofta resulterar i att jag inte orkar psykiskt på grund av allt.

Tänka bara kika in här och skriva en snabb uppdatering, hello it's me och så vidare. Nu ska jag fortsätta skriva om språksituationen i Norden och hoppas att jag hittar en del information så det inte blir alldeles för mycket för mig att plugga imorgon.

Lycka till och ha det så bra, kram!

Likes

Comments

Det var ett bra tag sedan jag var inne här senast och det känns lite konstigt att vara tillbaka. Skolan började för några veckor sedan och det känns bra att vara tillbaka. Även om jag klagar en del på hur jobbigt det är att gå upp klockan 6 på morgonen så känns det så jäkla bra att komma tillbaka till samma rutiner som förr.

Vad har jag gjort under sommaren då? Mesta dels har jag bara varit hemma och träffat massa fina människor. Allt med detta sommarlov var bra förutom det att jag har sovit alldeles för mycket. Jag har bara sovit, sovit och sovit. Ångesten har varit högt upp i taket och jag tror det är därför jag sovit så mycket, för att kunna glömma bort ångestkänslan. Men som sagt nu är det bättre. Det tror jag iallafall, även om ångesten finns där dag ut och dag in så är det mycket mildare nu.

Idag ska jag träffa min terapeut vars tidigare möten jag skjutit upp. Det känns som det var månader sedan som jag var där och pratade ut. Men jag måste gå och det kvittar hur mycket jag vill slippa det, jag måste. För mitt eget bästa.

Jag gillar inte att vara medveten om hur dåligt jag mår och sen att behöva prata med en terapeut om allt gör det bara ännu värre. Jag känner mig inte normal, det känns som något är fel på mig. Och det är ju det. Jag mår ju dåligt och jag går hos en terapeut för att jag ska må bättre men jag är så kluven angående hela den situationen.

Nu sitter jag på bussen till Karlstad och försöker piggna till lite till Frej Larsson. Jag hoppas ni har en jättehärlig torsdag, för det hoppas jag att jag kommer få. Ikväll är planen att jag ska träffa Qendresa och Ellie så ska vi plugga matte tillsammans. Jag läser Matte 2b nu och jag tycker faktiskt att det går relativt bra. Enda anledningen till att jag läser Matte 2b är för att jag vill komma in på socionomkursen efter gymnasiet.

Att jag har börjat tvåan på gymnasiet känns faktiskt rätt läskigt. Nästa år fyller min syster 20 år och jag 18. Det känns så konstigt att tiden går så himla snabbt, jag vet inte om jag gillar det eller inte.

Likes

Comments

Jag såg, höll hand och pratade med Frej Larsson igår. JA, den Frej Larsson. Igår spelade han på gratisfestivalen 'Putte i Parken' i Karlskoga. Jag och Felle hade sedan länge tillbaka bestämt oss för att vi skulle åka dit för att se honom. Vi behövde nödvändigtvis inte ha bra platser men vi skulle se honom, det hade vi iallafall klart för oss. Det första vi gjorde när vi klev av bussen var att gå upp mot MAX för vi behövde verkligen äta något. Ungefär vid 19-tiden befann vi oss vid Råväskullen där PIP var. Där såg vi Zanna, Alicia och Linnea sitta ner vid scenstaketet och väntade på att tiden skulle springa iväg så att det äntligen var dags för Frej att gå upp på scenen.

Tillslut kom han. Jag tror att han spelade i ungefär 45 minuter och sen var allt det roliga över. Jag hade hoppat, skrikit och dansat så min kropp känner av det nu idag. Kortfattat så var hans uppträdande så mäktigt. Har varit på flera konserter där jag sett folk jag ser upp till och gillar väldigt mycket men jag tror verkligen att Frej igår slog allt. Men hur träffade jag Frej? Zanna fick den briljanta idéen att vi skulle springa ut från området för att kolla om han var utanför. Och gissa vem som stod utanför området om inte självaste Frej Larsson? Dock så kom säkerhetsvakterna och bad honom gå in igen, han gick igenom stängslet och var påväg bortåt. Plötsligt skriker Zanna efter honom och han springer tillbaka till oss och pratar med mig, Felle, Zanna, Alicia och Linnea. Han berättade att han hade sett oss under hela konserten, att han älskade oss. Han tog tag i min hand och allt kändes så overkligt. Tror fortfarande ingen av oss har hunnit smälta det som hände igår. Det var verkligen så himla fint av honom. Både vi och han trotsade vakterna. Frej Larsson är verkligen en av de genuinaste människorna jag vet om.

Känner nu att det blev väldigt mycket text nu men jag är verkligen så himla lycklig. Lyckligare än så här har jag inte varit på så himla länge. Sist jag skrev här på bloggen så hade jag knappt sovit någonting och jag var helt förstörd. Den dagen var jag så himla miserabel och fann verkligen inte meningen i någonting. Självklart har det gått bättre med mig sedan dess då jag har träffat flera människor som bidrar med positiv energi och som bara får mig att må bra. En av de människorna som jag har umgåtts en del med denna vecka är Ida. Hon behöver bara sitta bredvid mig eller prata med mig så mår jag helt plötsligt mycket bättre. Jag är verkligen så lyckligt lottad över de människorna som jag har runtom mig. Min familj, mina vänner, bara människor i övrigt helt enkelt.

Likes

Comments

Efter att ha slagits mot sömnen sedan klockan 2:15 på morgonen gav jag tillslut upp. Klockan är strax över halv åtta på morgonen nu och jag orkar verkligen inte försöka somna. Jag vet inte vad det är som händer med mig just nu. Förmodligen bara en dålig period som jag kommer ta mig ut ur vilken sekund som helst men en sak vet jag. Det är den där jävla ångesten. Ångesten av att inte vara tillräcklig. Men för vem? Jag är älskad och det vet jag redan. Jag vet vart jag har majoriteten av människorna som jag umgås med dag ut och dag in. Jag känner mig ofta fin även om jag såklart får stunder då jag tycker att jag är det fulaste som finns. Så varför kommer den där jävla ångesten varje gång jag försöker inbilla mig att allting faktiskt är okej? Varför känns det som att jag egentligen skulle må bättre än vad jag egentligen gör?

Allt känns så rörigt och jag vill bara ha kontroll. Helst nu och inte imorgon utan just nu. Precis i detta ögonblick. Men jag vet att det inte kommer hända och att jag måste intala mig själv varje timme att allt kommer lösa sig förr eller senare för allt har sin tid. Men jag vill inte vänta. Jag vägrar vänta. Jag har inte orken till att vänta på att få ett meddelande fullt med bekräftelse på mina största frågor. Jag vill bara veta.

Det har gått över en vecka sedan jag skrev här sist och jag tror det har varit bra för mig på ett sätt. Jag har väntat länge på att bara få skriva av mig ordentligt. Att bara få skriva så himla mycket. Och det känns bra att få göra det vid vissa stunder, även om jag önskar att det inte var idag vid 07:47 på en fredagsmorgon.

Jag ska nog bara ta det lugnt idag. Försöka spendera tid med mamma och bara umgås med henne. Krama henne, bara känna att jag har min mamma i min närhet. Sen träffa en av mina största förebilder och inspirationskällor och förhoppningsvis tvinga ut henne på en promenad. Det är standard mig och mormor, promenader hit och promenader dit, men jag älskar det. Ikväll har jag planerat att sova hos Ellie. Att bara ha någon som kan lyssna på all skit jag behöver säga. Jag ska nog försöka ta hand om mig själv och min kropp idag. Just nu sitter jag i sängen med en varm dator i knät och väntar på att min ansiktsmask ska stelna så jag kan dricka mitt morgonkaffe och äta min frukke. Det blir bra tillslut. För att citera Kent: en sak i taget allt har sin plats, en sak i taget allt har sin tid. Och det stämmer ju. Jag ska försöka ta det dag för dag, timme för timme, minut för minut, sekund för sekund. Och bara umgås med mig själv ett bra tag. Jag hoppas ni mår bra. Om inte bra, iallafall okej. Men allt blir bra tillslut. Ta hand om er <3

Likes

Comments

Det här med att uppdatera mer ofta gick inte som planerat alls. Och som vanligt har jag bara varit ute och gått. Benen värker och fötterna värker men jag känner mig fri. Frihet när jag går och bara får vara ensam.
Känner att det enda jag skriver om nuförtiden är att jag har varit ute och gått. Hej bloggen, nu har jag varit ute och gått igen. Så ser mina senaste inlägg ut. Mer gör inte jag här i livet. Ute på promenader, träffar min mormor eller är på jobbet. Så ser mina dagar ut nu under lovet. Jag vet inte. Jag vill verkligen kunna skriva mer men känner mig ointressant och att jag inte har så mycket att komma med.
Vi får helt enkelt se hur det går haha. Ha det så bra!

Likes

Comments

Det har gått ungefär fyra dagar sedan jag uppdaterade här senast. Märker själv att jag blir sämre och sämre på att skriva inlägg. Jag tror det mer eller mindre är för att det antingen händer för mycket eller så händer det för lite i mitt liv. Jag jobbar inte så mycket under julimånad men jag känner mig ändå så begränsad och upptagen hela tiden. Mycket kan ha att göra med att jag väääääldigt ofta är ute och går. Mest för jag tycker att det är skönt att bara gå men till större del för att jag får en möjlighet att rensa huvudet lite.
Har inte så mycket planerat nu framöver, förutom att jag ska jobba på tisdag, så ska försöka blogga mer reguljärt än vad jag gör nu. Hoppas ni mår bra.

Likes

Comments

Åh vilken härlig dag. De senaste dagarna har jag varit ute på flera promenader då vädret varit, till större delen, helt underbart. Märker att det är ett ord jag använder mycket. Underbart, jag gillar verkligen det ordet haha.
Nu blir det snart att sätta sig ner framför TV:n och mysa med familjen till Wallander. Felle har stekt tofu till mig och henne medan mamma har stekt potatis samt grönsaker. Är helt slut i kroppen av alla promenader men tror jag vill ta en kvällspromenad senare. Har sån himla mycket energi och tankar som jag måste gå av mig nu. Allt bara snurrar och har varken tillfälle eller orken att ha tid med mig själv så jag kan klura ut saker och ting.
Allt jag vet är att jag har efter ett känslomässigt samtal hos BUP fått träffa Pacha som kom hit till Kristinehamn och fick mig att tänka på annat. Ha det super.

Likes

Comments

Godmorgon alla fina. Hade nästan glömt bort att jag skulle till tandläkaren vid 7:10 idag. Vaknade ungefär vid 5:30 men låg och drog mig i drygt en timme. Till frukost blev det havregrynsgröt med vatten och en tesked kanel. Toppade med lite kokosolja, frysta hallon, chiafrön och lite havssalt! Dundergott var det även om jag stressade i mig allt.
Efter mitt besök hos tandläkaren ska jag antingen gå en promenad beroende på om regnet upphör eller ej. Om det börjar spöregna så går jag hem på direkten. Har lite semester om en kan kalla det så. Jobbar inte förens på torsdag och det känns så bra. Har inte direkt haft möjlighet att pusta ut eller lugna ner mig efter hur mycket folk det var vid midsommar.

Likes

Comments

Trevlig midsommar? Glad midsommar? Trevlig glad midsommar? Vad än som stämmer så önskar jag är en härlig midsommar. Idag jobbade jag från 7:15 till 12:15 ungefär och det var mer eller mindre kaotiskt. Eftersom det är midsommar så köpte nästan hela Kristinehamn jordgubbar. Det var mer eller mindre fullt ös för oss. Just nu sitter jag hos Sofia och har det allmänt mysigt med hennes släkt. Hoppas ni har en jättetrevlig midsommar. Kram!

Likes

Comments