Nu är planen att Stormolly ska komma igång ordentligt, hon behöver det såväl fysiskt som psykiskt. Vi har haft en vinter kantat av dåliga ridvägar, sjukdomar och -40 grader. Nu är det usla motionsmöjligheter igen, lerigt och geggigt och halkigt och vägar med genomslag. Hästarna ser ut som hej kom och hjälp mig, leriga och med pälstussar överallt. Stordamen har svart musche och tuppkammen på svaj.

Idag tog jag med henne ut efter storvägen för en liten promenad/joggingtur. Vi var ute en halvtimme, och sprang halva vägen. Och jäklar vad vi sprang. Tror det var lite lagrad energi som kom fram och omvandlades till både stress och adrenalin. Hon studsade, showade, ville springa fort, och lyckades trava/piaffera i samma takt som jag gick när vi saktade av. Inte illa för en stor Clydesdale. Nåja, lite motion fick hon ju i alla fall.


Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Här har det ekat tomt ett tag! Stora Molly har gjort sådana framsteg och fortsätter att fascinera dag för dag. Hon har börjat muskla sig så fint och matte blir lika stolt varje gång hon får en komplimang om hur biffig hon blivit. Hon hade ganska dåligt med ryggmusker när hon anlände och blev därför ofta sned i höfterna, men det har hon allt mindre bekymmer med nu. Så skönt! Att ha en massa snö att plumsa i är en stor tillgång när hästen är på bootcamp. Och vilken känsla det är att sitta barbacka på en maffig arbetshäst som verkligen kopplat in sitt "jobb-mode" och bara plöjer igenom allt.

Hon är så himla rolig att jobba med, för hon har en intelligens som är utöver det vanliga - vilket innebär att är inte Molly motiverad gör Molly absolut ingenting alls. Är Molly motiverad gör Molly allt. En utmaning. Vi var på kurs igen i integrerad ridning härom veckan, med hennes halvfodervärd på ryggen (jag red Lillan och vi gjorde absolut ingenting rätt, men det är en helt annan historia). Första halvtimmen gick alldeles superbt, dom övade bland annat på förvänd öppna och Molly gjorde verkligen allt perfekt trots att det var hennes första förvända öppna. Sen tyckte hon att "hallå, finns det verkligen någon poäng i att gå runt runt runt i det här varma huset?" och då sa det stopp. Och där stod hon. Nöjd och belåten. Hon överlistar dom flesta instruktörer som är vana vid att motivationen ökas om man till exempel tar fram ett ridspö, det ger väl Molly blanka f*n i, haha.

Likes

Comments

En fin grimma hittade jag i Mollys storlek på Granngården. Klart hästen ska få julklappar också!

Likes

Comments

Det har varit så förbenat kallt den här veckan så det har inte blivit mycket gjort, speciellt inte när människan dessutom jobbar natt. Vi har tränat lite med den obehagliga pallen, myst, tränat lite på kommunikationen och gjort avslappningsövningar. Allt det kan man nämligen göra inne i stallets behagliga värme.

Igår var det dock lite varmare så jag tänkte att jag skulle testa rida Molly med grimma. Det gick helt åt pipsvängen. Lilla Molly var också med på ridbanan, hon kände sig lite gammal och skruttig så hon gjorde lite markövningar bara med sin människa.

Vår korta grimridningskarriär gick till ungefär såhär...

Matte: "Framåt, Molly"

Molly: "NU SKA VI GÅ TILL LILLMOLLY!"

Matte: "Stanna, Molly!"

Molly: "Har inte tid för NU SKA VI GÅ TILL TILL LILLMOLLY!"

Matte: "Vi ska lämna Lillmolly ifred, Lillmolly tränar!"

Molly: "NU BITER JAG HENNE I BAKEN!"

Lillmolly: "Ungjävel!"

Matte: "Bete dig!! Sväng iväg, sväng åt höger!"

Molly: "Attack!!"

Lillmollys matte: "#"#)(#)/&"%)"!!!!!!!"

Lillmollys människa blir fly förbannad och försöker köra bort Stormolly, Stormolly lägger på sin kaxigaste blick och ska köra iväg människan, människan blir tokig och kör iväg Stormolly långt åt skogen. Jag sitter mest och försöker hålla balansen däruppe, helt bortglömd av både hästar och människa.

Näe, det var nog inte riktigt rätt dag för att testa på det där med bettlöst.. efter över en veckas vila.


Likes

Comments

- 22 grader igår, att rida känns inte lockande! Hästarna hade fluffat upp sig som små kycklingar i hagen. Båda Mollysarna gick lösa in, Lillmolly gör ofta det - Stormolly är inte riktigt redo för sådan frihet under ansvar egentligen men nu blev det så och hon var jätteduktig! Först gick hon bakom mig, sedan svängde hon av för att sniffa på en bajshög, då visslade jag på henne och hon kom travande som en lycklig liten valp. Stolt var hon också. Och jag, förstås.


Likes

Comments

​Jag tänkte ha lite kvalitetstid och mys med min häst idag men när jag kom till stallet upptäckte jag att hon var fruktansvärt korkad. Det betyder att hon är brunstig, och när Molly brunstar är det alltid samma visa. 

Jag öppnar boxdörren för att gå in, Molly lunkar glatt ut högst omedveten om att jag sitter fast som ett sjöstjärneformat frimärke på hennes bog, hon går till Dennis (jag också givetvis, eftersom jag sitter fast framför henne), jag tar mig lös och hämtar en grimma som Molly väluppfostrat klär på sig. Jag fäster henne i grimskaftet i stallgången eftersom det ändå inte går att kommunicera med henne, Dennis sticker ut mulen för att ta tag i hennes grimma, han drar i den allt vad han kan, jag drar allt vad jag kan från andra hållet, Molly myser. Dennis drar, jag boxar honom på mulen, jag får lös henne, hon placerar sig på precis samma ställe igen, Dennis drar, jag drar, Mollys huvud dunkar i väggen, och så blir det så himla mysigt så att hon somnar.

Eller så blir hon helt enkelt medvetslös. Vad vet jag. 

Likes

Comments

Idag har Mollys skötare ridit en sväng på lilla ridbanan, jag knallade bredvid och visade lite vad vi fick lära oss på kursen i integrerad ridning. Molly är en häst som inte är avtrubbad för fem öre, minsta lilla rörelse man gör reagerar hon på, därför är det lätt att omedvetet ge henne signaler och så hipsvips har det blivit missförstånd. Det gick så himla bra för dom och det var riktigt intressant för mig att gå bredvid, när jag sitter på ryggen ser jag ju bara Molly uppifrån (såklart). Nu såg jag att den lilla hjärnan jobbade på högvarv hela tiden, inte konstigt att hon blir slut i huvudet efter en kvart på banan.

Det sägs ofta att arbetshästar är ganska tungridna... Molly är nästan 180 cm hög, väger nästan ett ton, och är helt otrolig graciös och känslig. Av de som testat ta en sväng i skogen på henne de senaste månaderna har jag fått höra att jag har en väldigt trevlig och lyhörd häst. Då blir matte väldigt stolt! Men tänk om dom visste vilken liten toka hon var för inte ens ett år sedan, hehehe... 


Likes

Comments

​Mollysarna fick springa en och en på ovalbanan idag, med tvåbeningen till fots bredvid. Stormolly har haft väldigt mycket spring i benen dom senaste dagarna och tyckte att den där människan sprang alldeles för sakta där i änden av grimskaftet. Hon ville ju busa och springa fort! Lillmolly var väl inte riktigt lika exalterad, hon förstod inte alls varför hon skulle plumsa i snö när hon hade kunnat stå vid höbollen och äta och må gott. 

När vi kom tillbaka till hagen fick vi besök av Herr & Fru Älg som hade vägarna förbi. Maffiga djur det där. Jag är dock beredd att ta skydd bakom Stormollys rumpa varje gång - älgarna är så otroligt orädda! Kanske dags att tvätta stallkläderna så dom förstår att jag är en människa, inte en häst. 

Likes

Comments

Molly besökte ridklubben här i stan för ett par veckor sedan. Hon har varit där en gång tidigare, när hon behövde gå till tandläkaren, men hon besökte aldrig ridhuset. Så vi bokade hotellrum i gäststallet över dagen, lyckades roffa åt oss en plats på en kurs, tog med oss en av Mollys kompisar och begav oss iväg.

Det tar ungefär en timme att rida dit och man måste gå genom stan men det är en barnlek om man heter Molly. Viadukter, ambulanser, skotrar, snöras från tak, beundrare, you name it - hon höjer inte på ögonbrynet för nåt. Förstår ni hur skönt det är?

När vi kom in i ridhuset var Molly mycket fascinerad, hon glömde till och med att cirkulera när jag skulle kravla mig upp så jag lyckades faktiskt ta mig upp själv på henne barbacka för första gången. Vilken seger! Allt var spännande för fyrbeningen, och lite besvärligt för man måste ju liksom hålla koll på allt och alla och gnägga åt alla hästar man ser och hör (sitsträning för matte, Molly gnäggar med hela kroppen).

Sen upptäckte Molly spegeln... och jag upptäckte att hon har vissa drag av narcissism. Hon frös fast, sedan ångade hon bestämt fram till den och sniffade på sig själv, buffade på spegeln, snorade på den, kollade från ena sidan till den andra, tänkte absolut inte gå därifrån. Vi kom iväg till sist men det var samma visa varje gång vi gick förbi. I slutet av passet nöjde hon sig med att helt enkelt beundra sig själv på avstånd när hon gick förbi.

Vi lärde oss en hel del på vår kursdebut! Molly är väldigt känslig och jag var lyrisk när jag upptäckte att jag kan flytta henne en aning i sidled bara med hjälp av ett sittben (det var en lektion i integrerad ridning), även fast hon var lite borta i planeten och upptagen med annat mest hela tiden. Efter 45 minuter var hon trött i huvudet och varm som attan i sin vinterpäls så då tog bensinen slut och vi fick kärringstopp. Sista utmaningen blev att få henne att röra på hovarna så att vi tog oss mot utgången igen.

Det var en mycket trött häst och en lika trött matte som promenerade hem den kvällen.


Molly är snygg och hon vet om det.

Likes

Comments

Idag har damerna varit på fotvård. För Lillan blev det nya dojjor och den stora fick naglarna klippta. Lillan uppförde sig exemplariskt i vanlig ordning, hovis ville minsann köpa henne. Den stora busen hade myror i brallan och retades lite med hovis (hon behöver inte göra så himla mycket för att sätta nån ur balans), sen fick hon stå och vänta uppbunden tills Lillan kunde följa med till hagen och då vandrade hon fram och tillbaka, fram och tillbaka, vinkade med hoven, vred grimman till höger, sen till vänster. Någon har lite dåligt tålamod ibland... Till exempel när man tänker vara vänlig och sätta sig på en pall i hennes box för att göra henne sällskap medan hon väntar på sin tur och hon kommer på att man kan roa sig med att upprepade gånger försöka putta ner en från pallen (växlat med att försöka sno mössan av en). 

Väl i hagen fick hon dock släppa ut myrorna ur brallan.

Likes

Comments