View tracker

Har ni någon gång känt den där känslan av att du bara vill säga till alla dina fina vänner hur otroligt underbara och unika dem är? Ibland känner jag att jag vill trycka upp massor med fina ord till underbara personer som lyser upp min vardag varje dag. Det finns många som älskar att se dig må dåligt, dubbelt så många älskar dig för den du är.

Jag känner att ordet mobbning är så himla uttjatat, det är som om det har kommit i mitt huvud för att stanna och det är jag väldigt glad för. Jag personligen tycker att mobbning är utrotad, jag vet, jag har fel. Mängder av er som läser det här har säkert det svårt i vardagen och kanske utsätts för det jag blev utsatt för tre år sedan. Tro mig, det ända jag vill säga till er fina människor. Ni är på den här jorden av en anledning, ni är värda att vara här. Ni är tillräckligt starka för att stå upp för er och en extra stor hyllning till alla fina ungdomar i min ålder och äldre/yngre som går till skolan varje dag. Hur svårt det än är och hur jobbigt det än må vara så tog ni er dit och ni tog er hem.

Jag tänker ofta på hur andra människor ser på mig, inte med blickar som jag ofta har pratat om här. Utan mer om jag är en förebild för många, vilket jag faktiskt vet att jag är för många yngre. Jag kan lugnt erkänna att jag gör misstag, jag är inte perfekt. Men jag tänker oftast innan jag gör något. Jag tycker att ni som säger elaka saker till andra människor bör göra samma sak. Tänk innan ni spyr ut era ord, jag tror att ni förstår hur illa den du pratar med tar det.

Jag vart mobbad konstant i tre år, från 3an till 6an. Jag har hållit det för mig själv ganska mycket. Bara min familj och mina fina kompisar vet om det. Nu tänker jag även gå ut med det här.

Jag var alltid rädd för de äldre i skolan, jag såg upp till dem med respekt men var även ganska rädd för vad som kunde/skulle hända om jag gjorde något som dem ansåg var fel. Jag vart väldigt omtyckt i framförallt 3an, jag vet faktiskt inte riktigt varför. Jag tror att jag fick fler och fler vänner. Jag började även rida ganska tidigt i 3/4an vilket gav en koppling till ännu fler vänner och mer gemenskap. Tyvärr så varade det inte länge då en av mina bästa vänner spred falska rykten om mig som sedan spred sig över hela skolan, vi var 0-6 klasser i skolan. Framförallt dem äldre såg en chans att äntligen dra ner mig i sko sulorna. Eftersom att jag hela tiden har haft högt självförtroende, vilket ja även har än idag så var det väldigt svårt, dock så lyckades dem.

En dag i korridoren så fick jag mina byxor ned dragna av en kille, det var droppen för mig. Nu fick det helt enkelt räcka. Jag stod ut med taskiga kommentarer, jag brydde mig sällan om dem. Men när folk drar av en kläderna och börjar knuffas och ha sig så ledsnar man. När folk blir taskiga fysiskt så blir det för jobbigt för den utsatta att hålla humöret uppe.

När dem lyckades att dra ner mig i sko sulorna så vart jag så otroligt sårad, så himla sårad så att det är med mig än idag.

Jag fick även min korsett 2009, jag kommer inte riktigt ihåg i vilken klass man går i när man är 9 år, men man går väll i 3/4?

Jag kan erkänna att jag vart så himla ledsen när jag först fick reda på att jag hade skolios, jag var rädd för att bli ännu mer utsatt än vad jag redan var. Av min förvåning så vart jag aldrig mobbad av det. Jag fick taskiga kommentarer som jag nästan alltid har fått, en det var ingen big deal. Det kunde jag liksom leva med.

Och nu är jag där jag är idag, starkare än vad jag någonsin har varit förr. Jag lovar er, min familj och mig själv, jag ger aldrig upp igen. Det är inte värt det, alla vi på den här jorden går igenom jobbiga tider någon gång och tro mig. Det är då vi behöver varandra som mest. Jag skulle aldrig ha klarat av att resa mig upp igen om det inte var för min familj och mina vänner.

Ett extra stort tack till Bålbro, bästa skolan på riktigt. Jag bytte skola i 6an och jag kan inte vara nöjdare. Nu får jag stöd av lärarna hela tiden och mina kompisar runt om mig är så himla fantastiska. Tänk att just DU är unik, du står på den här jorden av en anledning och det är för att just DU är värd det.



Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker
View tracker

En sak jag vet att vi ofta glömmer bort är att lyfta varandra, det är väldigt ofta vi (speciellt häst människor) ser ner på varandra, det borde verkligen vara tvärt om. Har ni någonsin tänkt på hur långt vi skulle komma om vi gav varandra tips, om hur vi ska förbättra saker och ting. Vi skulle verkligen komma super långt. Din svaga sida kanske är någon annans starka sida? Eller tvärt om?

Om min kompis skulle klara 120cm på en oxer, då skulle jag vara otroligt stolt och glad för kompisens skull. Det kanske är något hon har kämpat med i år eller drömt om i månader? Så skulle jag absolut inte tänka för ca ett år sedan. Då tävlade man alltid emot varandra. Vem som kunde kontrollera den svåraste hästen i stallet eller vem som hoppade högst på hoppträningen med så få rivningar som möjligt. Förstår ni hur töntigt det här är? Jag skulle seriöst kunna sitta i år och skratta över hur jag har behandlat människor genom åren, inte på ett taskigt sett utan mer på ett drygt sett. Det är nu på senare år som jag har tänkt till lite.

Den som tror att framgång handlar om att kunna klara av mest har gått helt fel väg. Framgång kommer genom att man kämpar, man är modig och våga gå ur sin trygghets cirkel. Det handlar inte om att dra ner varandra i sko sulorna, det är inte så ridsporten ska utövas eller gå till. Det handlar om hästen och dig själv, vilka krav ni klarar av och hur ni ska ta er framåt. Inte om hon kan mer än dig eller han kan mindre än dig, tro mig en dag kan dem också det du tyckte var super enkelt.

Vi måste börja lyfta varandra och tänka positivt. Det är det ridsport handlar om i mina ögon


Likes

Comments

För några veckor sedan så åkte vi till Enköping för att provrida våran köpta häst Campari och då skulle vi in på Granngården. Då passade jag på att köpa ett par nya Sporr remmar, innan hade jag ett par läder remmar men dem använder Emma nu så jag kände att jag ville ha ett par nya till mina sporrar som jag använder på Pelle för tillfället. Dem är verkligen super fina, de var inte häller så dyra som jag trodde att dem skulle vara. Dem är ifrån Jacson och kostade runt 200kr, vilket är ett helt okej pris. Dem är verkligen super bra och passade mina fötter helt perfekt, inte stora eller små.

Jag kan verkligen rekommendera er att köpa dem här! Visst är dem söta?



Likes

Comments

Det var väldigt länge sedan jag köpte just den här dip brow pomaden, dock så älskar jag den lika mycket för det. Jag har nästan kommit ända ner till bottnen på den. Annars brukar jag ha väldigt svåra att använda upp produkter, brukar ledsna på dem efter ett tag men inte den här. Just nu blandar jag den här tillsammans med min MAC ögonskugga som jag tidigare använde till mina bryn. Det blir perfekt. Jag tycker att den här är väldigt lätt att ha och göra med, den sitter super bra och länge. Den kostar runt 200kr på kicks men går säkert att få tag på någon annan stans också.

Den är verkligen värd pengarna!

Likes

Comments

I helgen var vi på Hööks och shoppade lite, riktigt fina saker som jag ser fram emot att testa och se hur dem funkar. Vissa saker är mer nödvändiga än andra men what to do? Hahaha, ingen stoppar mig när jag är på bra shopping humör. Köpte även lite saker ifrån Bik Bok och Gina Tricot, om ni vill se dem sakerna i ett separat inlägg så får ni hojta till!


Likes

Comments

Här om dagen så hade vi en liten aktivitet där vi lös hoppade några hästar. Det var verkligen super kul, det var dock väldigt kallt men vad gör man inte för att få fina bilder? Kameran var på bra humör och fick med sig några riktigt snygga bilder hem ifrån stallet. Högsta höjden låg upp emot 130cm-140cm tror jag. Vissa hästar visade verkligen vilken teknik och kapacitet dem hade, riktigt coolt!


Likes

Comments

Idag är det måndag, är ledig hela dagen då vi har studie dag. Ska dra ner till stallet ganska tidigt eftersom att jag ska rida Carisma. Campari och Pelle. Sedan ska jag även mocka och packa påsar åt Carisma, Pelle, Campari och Bjuttan. Hela dagen är full med saker att göra, väntar även ett samtal under dagen så vi får se hur det blir med det. Ska försöka gå ut och fota lite idag och få lite fina bilder på mina nya kläder men även på vintern utanför fönstret.

Vad ska ni göra idag? :D

Likes

Comments

Nu kände jag verkligen för en ny start på den här bloggen, jag äger som sagt två bloggar som jag bloggar på regelbundet. Alltså 1-3 inlägg per dag på varje blogg. Denna bloggen las dock undan medans vi letade häst vilket ni nog redan känner till. Vi hittade våran prins Campari som vi snart har ägt i en vecka. Det känns verkligen super bra. Ni kommer få läsa mer om honom. Det lovar jag.

I alla fall, nu ska jag ta tag i båda bloggarna. Det var en planerad flytt ifrån blogg.se till Nouw som aldrig vart av, varför? JO för att jag älskar båda portalarna lika mycket och bestämde mig därför för att lägga ner all tid på mina bloggar och ha båda kvar. Jag ser verkligen fram emot det, vi får se vilken blogg jag i slut ändan väljer att ha kvar, just nu lutar det emot Nouw, faktiskt.

Vad tycker ni? och hur känner ni? :)

Likes

Comments