Tänk att man kan älska någon så mycket som man aldrig träffat. Vi älskade dig redan innan vi visste om att du fanns, och vi älskar dig mer för varje dag som går. Det är så många som längtar efter dig, jag kan inte beskriva med ord hur mycket jag längtar efter dig. Min egna lilla prins, tänk att vi ska bli föräldrar till världens finaste pojke.

Du kommer ha världens finaste hjärta, jag är så otroligt glad att det just är din pappa som ska bli din pappa. Han kommer få världens bästa son, en kopia av mig och honom. Din pappa kommer dock ha en del att jobba med, den energin som din pappa har kommer du mer än säkert få från honom.

Vi älskar dig, lilla prinsen💙

Likes

Comments

Hur ska jag kunna bli en bra mamma?

Hur ska jag lyckas att bli en bra mamma med mitt mående, när jag inte kan kontrollera det? Jag kan självklart kontrollera det till och från, men när jag inte kan, vad gör jag då? Hur ska min älskade prins kunna se upp till sin mamma? Han ska inte behöva se när jag är helt nerbruten, när jag är på botten, när jag själv inte kan stå upp och min pojkvän, pappan måste bära mig. Hur kommer det se ut i hans ögon när hans mamma ska bära honom, när hon inte kan bära sig själv. Jag kommer självklart må bättre, och finna så mycket glädje i min älskade prins som jag redan gör, det får mig att må bättre, självklart. Men det betyder inte att jag slutar må psykiskt dåligt,, jag ska kunna vara en perfekta mamman jag vill kunna vara för min älskade son, jag ska klara av att ta hand om mig själv och ta mig igenom mitt mående, jag ska klara av att gå i skolan och göra klart min utbildning, jag ska klara av att finnas där och visa all min kärlek till pappan som är min pojkvän, jag kommer tvingas att orka gå ut bland folkmängder, så mycket jag måste kunna klara av, hur ska det gå ihop?

Och helt ärligt, jag ska även lyckas klara av att hålla mig vid liv, allt känns som en stor motgång, jag fick en framgång, blev gravid och bor tillsammans med världens finaste kille, vi ska bli en familj. Men självklart ska då mitt mående komma ivägen igen, all ångest, alla spöken i mitt huvud, all tvång jag ger mig själv, jag måste vara perfekt, in och utsidan. Jag måste bli den perfekta mamman, jag måste vara den perfekta flickvännen, jag måste se så bra ut och sträva efter det utseendet jag vill ha som jag knappt kanske inte ens kan få,, jag måste vara perfekt på alla plan, jag måste vara så bra jag kan bli.

Så många känslor som krockar, så mycket som känns som ett totalt mörker. Jag har mina två finaste killar, en vid min sida som är min första och sista kärlek, det jag älskar mest här i världen. Nummer två ligger och växer just nu i min mage,, min älskade prins som är kopia av sin pappa, min älskade son som beräknas att komma i maj. Obeskrivlig kärlek, meningen med livet är att jag skulle få in er två i mitt liv, jag trodde det aldrig, att jag skulle få den största lyckan man kan ha. Jag kommer kämpa för er, om inte annat så speciellt för våran älskade prins. Jag har något att kämpa för, jag måste bara få styrkan till att ta tag i allt, i mitt liv och orka kämpa, för just nu har jag ingen ork. Jag har ingen som helst styrka i min kropp till att göra något av mitt liv, jag hoppas bara att styrkan kan komma fram snart så jag kan få göra någon stolt.

Min älskade pojkvän, min blivande man och pappan till mitt barn. Jag vet att jag varit borta och frånvarande personligen de senaste månaderna, att jag inte pratar med dig som förr, att jag inte öppnar mig för dig och att du inte får veta vad som händer i mig och vad jag mår dåligt över. Det har blivit en total kortslutning, jag vill inte lägga mer tyng på dina axlar. Du försörjer oss, du jobbar, du får ihop all ekonomi, du bär oss båda, du har så mycket själv just nu, jag kan inte lägga över hela mitt liv på dig igen. Jag måste klara mig själv, jag är så otroligt ledsen för allt, jag älskar dig mitt hjärta. Vi har skapat det finaste som kommer vandra på denna jord, våran son. Att få se dig älska honom så mycket ger mig sådan glädje, att du längtar efter honom så mycket som du gör, att du pratar med honom, älskar honom. Mina två, kommer göra allt för er tills jag inte finns mer.


Likes

Comments

Det är den enkla sanningen till att jag inte skrev något inlägg igår som jag lovade. Som många redan vet (privat personer och de som läste när jag bloggade om min häst Ocean under 2016) så "lider" jag av psykisk ohälsa, en depression enkelt sagt. Jag skrev på bloggen förut om vad jag har lidit av och en hel del hänger med fortfarande. Jag har inte tagit upp det nu när jag valde att starta upp bloggen igen utav ren skam, jag skäms nu över mitt mående.

Jag är gravid och ska bli mamma, hur ska jag klara av att bli en bra mamma när jag mår som jag gör? Det är sådan skam i kroppen, jag skäms något fruktansvärt så därför har jag valt innan att inte ta upp det här igen på bloggen på nytt.

Jag har/haft problem med en del av mitt liv som jag varit med om som liten. Den har varit mycket mardrömmar och ångest, panikångest och gjort att jag inte litar på män riktigt på rätt sätt, ser lätt många killar/män som rena äckel pågrund av det jag varit med om. Men igår på morgonen vid 9 vaknade jag upp i attack, paniken inom mig, så stel och ledsen, chockad. Mina mardrömmar har försvunnit helt nästan skulle jag vilja säga, och skillnaden från drömmen igår är att det alltid handlat om mig, vilket gjort det mer hanterbart.

Men när det blir någon i ens närhet som man älskar, någon som är ett barn och inte är så gammal fortfarande, så kan man inte kontrollera det längre. Denna bilden satt kvar i mitt huvud hela dagen igår, så fort jag inte tänkte på något eller var fokuserad på något, så kom bilden upp. Att se hans spända ansikte för rädslan och den smärtan han blev utsatt för, jag kan verkligen inte förstå varför jag skulle drömma om att de hände honom, eller någon annan en mig själv.

Jag tror det beror på att jag själv nu i verkligheten är i någon trygg zon, mitt psyke, huvud och kropp vet om att sålänge jag är med min pojkvän, har han jämte mig, och bor i en miljö där inget kan hända eller har hänt, så spökar mitt huvud ihop att någon annan blir utsatt. Jag vet om att denna människa som blev utsatt i min dröm aldrig skulle bli det på riktigt av denna personen som utsatte honom i drömmen, men då den personen har nära kontakt (i blodet eller vad man ska säga) med de personer som utsatte mig som liten så blir det en koppling då det är han som är närmast till att kunna göra något.

Det är så svårt att förklara, men det viktiga är att den person som blev utsatt i min dröm aldrig skulle råka ut för det i verkligheten, speciellt inte av den personen som gjorde det i drömmen, mitt huvud spökar ihop det.

Men det är den enkla förklaringen, jag var i panik hela dagen igår och gråt då denna bilden kom fram i mitt huvud vad jag en gjorde, jag hoppas att det försvinner idag, jag klarar inte av det en sekund till.

Jag kommer göra ett nytt inlägg och förklara lite hur mitt mående är idag jämfört med då. Skriver nog ett inlägg hur det kommer gå att må psykiskt dåligt och bli mamma samtidigt.

Kram.

Likes

Comments

Jag berättar allt imorgon, men dagen idag har varit hemsk för mig, hoppas att denna hemska bilden kan försvinna ur mitt huvud snart😭

Likes

Comments

Imorgon så kommer troligen ett inlägg upp kring hur jag ser på allt kring att vara ungmamma, eftersom det är just det jag kommer bli. Kommer ta upp vad jag anser är positivt och negativt med att vara en ungmamma, men även vad människor har för förutfattade meningar kring unga mammor och vilka fördomar de kan ha. Ni märker ju imorgon vad som kommer stå med i inlägget, jag ska försöka börja skriva på det redan nu ikväll så en del av det är färdigt. Ska bli riktigt roligt att skriva det inlägget faktiskt, blir kul att höra vad ni har att säga om inlägget och var ni tycker kring ämnet också.

Likes

Comments

Idag har varit en väldigt lugn dag, precis som vanligt. Det händer ingenting knappt på dagarna för mig här hemma, jag går mest bara hemma och tar hand om hunden och slappar, kollar serie, kollar på datorn på massa saker till bebisen och sedan tänker jag på bebisen. Det är faktiskt anledningen till varför jag inte bloggar vissa dagar, för jag gör verkligen ingenting och har inget att skriva om, att skriva om prinsen i magen är inte så lätt just nu då jag fortfarande inte känner av honom. Jag har tänkt att skriva ett par stycken inlägg om graviditeten, bebisen och kring mig som blivande ung mamma, ett par åsiktsinlägg och tankar kring allt som har med den blivande bebisen att göra.

Ni får gärna komma med tips om mer specifika saker som jag kan skriva om, jag behöver få lite inspo sedan går fingrarna i lågor.

Likes

Comments