Header

Psykisk ohälsa, vad är det?

Det finns så många olika typer utav psykisk ohälsa att det skulle ta flera timmar att skriva ner alla. Men jag lider/har lidit utav tre olika typer utav psykisk ohälsa. Mitt senaste möte med min psykiska ohälsa för - när jag skriver detta - för bara en timme sedan. Jag fick en panikångest attack.

Med vad är panikångest? Är det att man bara får panik då och då, men att det försvinner efter en stund? Så kanske många tror, men för mig som lever dagligen med panikångest så är det en helt annan nivå.

Börjar min dag med att jag får en panikångest attack, så är hela min dag förstörd. Det spelar ingen roll om jag får en panikångest attack på grund av någonting litet eller någonting större. Under hela den kommande dagen så är jag helt förstörd. Skakig i kroppen. Har dåliga tankar om mig själv. Ibland så går det även så långt att jag ibland undrar ifall det är värt att leva, det är ju inte kul att vara med om dessa upplevelser.

Som tur är så får jag inte panikångest så ofta jämfört med andra, men jag får det ändå så pass mycket att jag känner av i min kropp att jag inte klarar av att lyssna på andra, klarar inte av att utföra det jag i vanliga fall klarar av och hela dagen så skakar min kropp som att jag tycker att det är jätte kallt ute och jag skulle frysa, men egentligen så är jag jättevarm och svettas nästan.

Varje gång jag har fått panikångest så har det nästan alltid varit i liknande sammanhang - träning med/inför en liten eller stor grupp. Det kan vara på idrotten i skolan, till att jag är på gymmet och jag känner att folk kollar på mig. Detta har i sin tur lätt till att jag gärna avstår att träna inför grupper. Men man kan ju inte alltid göra vad psyket vill eller tycker att man ska göra. Jag måste vara med på idrotten för att få betyg i den kursen så att jag senare kan komma in på den högskolan jag vill gå på.

Jag lider utav olika typer av psykisk ohälsa. Jag lider utav depression, panikångest och tidigare så har jag lidit utav ätstörningar. Att man har någon form utav psykisk ohälsa behöver inte alltid visas utåt. Det är få i min omgivning som vet att jag lider utav depression, och när jag berättar det för dem blir dem oftast chokade. Samma sak med panikångesten. Och även när det kommer till mina ätstörningar.

Det behöver inte visa sig utåt. Har man ätstörningar så kan man fortfarande äta mat, men man äter kanske så lite som möjligt eller så fort man ätit någonting så sätter man igång ett träningspass. Panikångest behöver inte bara komma i sociala sammanhang, det kan lika gärna komma för att jag inte har städat mitt rum och jag tycker att det är super stökigt och äckligt. Lider man av depression så kan man fortfarande vara glad och utåtriktad, men inom sig så mår man så dåligt att man funderar på om livet verkligen är värt att leva och kämpa för.

Psykisk ohälsa är det så många utav dagens ungdomar som lider utav, även vuxna och även mindre barn. Som ni troligtvis vet så lider Therese Lindgren utav psykisk ohälsa, som hon bland annat har skrivit en bok om. Men det kan även vara att din granne lider utav kortvariga psykoser. Din gamla lärare kanske led utav ätstörningar när han/hon var ung. Det finns ingen förklaring på vem det är som lider utav psykisk ohälsa. Det är på väldigt många som man inte ser att de lider utav psykisk ohälsa, och därför bör alla ta hand om varandra eftersom man vet inte alltid hur alla mår. Du kanske säger ett skämt, och din klasskompis kanske tar det lite som ett hot eller att du trycker ner hen.

Likes

Comments

#metoo

De flesta tjejer, men även många killar, mar minst en gång men oftast fler gånger blivit utsatta för sexuella trakasserier. Det kan vara allt från gruppvåldtäkt, till att ens pojkvän kan ta en på rumpan fastän man inte vill det. Och även fast det kanske inte känns som att man tar illa upp för att man tar någon på deras rumpa, så kan det vara droppen för vissa tjejer och killar.

Jag kan så länge jag kan minnas komma ihåg att jag på ett eller annat sätt har blivit trakasserad. jag kanske inte kände det just vid den stunden, men när jag kollar tillbaka så har det hänt så många gånger. Redan när jag gick i första - och andra klass så utsattes jag för sexuella trakasserier. Just vid den tiden kan det ha varit att vi tjejer i klassen inte fick lika mycket uppmärksamhet och stöd ifrån lärarna som killarna fick. Men de största minnet jag har av att bli sexuellt trakasserad vad när jag gick i tvåan och vi hade elevråd, och en kille i fjärdeklass sa att ”Vi kan sälja kvinnornas kroppar så att vi får ihop pengar till att göra någonting på skolgården”. Det är det största och starkaste minne utav sexuella trakasserier ifrån innan jag kom in i puberteten.

Ju äldre jag har blivit, desto mer sexuella trakasserier har jag blivit utsatt för. Det kan vara allt från visslingar på stan, till att någon har rört vid min kropp utan min tillåtelse. Killar, gamla som unga, kan ha slängt kommentarer till mig för att jag gått i minsta lilla urringade tröja och har kallat mig för slampa, vissa har tagit på min rumpa när jag har varit på väg hem ifrån bussen och andra har tagit bilder på mig, när jag har varit på offentliga platser och de tror att jag inte märker.

Vartifrån får vissa killar den tron att detta är tillåtet? Att (oftast) kvinnors kroppar är som en offentlig ägodel som tillhör alla? Jag vill inte kalla mig själv för den personen som alltid oavsett står på ”kvinnornas sida”, men när jag som en kvinnlig individ kollar mig runt axeln var tionde sekund när jag går hem så fort solen har gått ner för att försäkra mig om att ingen följer efter mig, så känner jag att detta måste få ett stopp. Därför är jag glad över att #metoo har kommit igång, eftersom det har gjort att så många kvinnor har vågat gå ut med att de någon gång i sitt liv har blivit sexuellt trakasserad. Detta har i samma veva lätt till att flera killar har insett att de - medvetet eller omedvetet - har varit med och påverkat att någon kvinna någon gång har känt sig sexuellt trakasserad.

Sexuella trakasserier är ett problem som sker världen över dagligen. vi kommer kanske inte kunna stoppa de sexuella trakasserierna, men vi kan iallafall få kvinnor och män att våga bli mer öppna om att de antingen har varit med om ett sexuellt påhopp, eller varit någon som har orsakat ett sexuellt påhopp.

Vad har vi kvinnor och män gjort för att förtjäna ett liv där vi dagligen blir påhoppade sexuellt, av unga som gamla, män som kvinnor?f

Likes

Comments