Om ni igår slog på tv:n i rätt tid så dök helt plötsligt Ann-Marie upp!
En 55-årig karaktär från Karlskrona i sina bästa år, alltid en gul blend vid sin sida och någon "sexig" kommentar redo för att förföra en manlig ungdom.
Ann-Marie var ett ständigt inslag på Gotland, men det var först vid sista kvällen som Snövit fick träffa henne.

Vid första anblick kan man ju självklart ha synpunkter på att en 55-årig dam jagar 18åriga killar men som Ann-Marie själv säger.
" De skau ju ååååkaaaa hela natten jö" och det får jag väl ändå hålla med henne där.
Vid den här åldern man besitter nu så är en hel natt av vilda fantasier inte lika lockande som att bara sova.

Jag tror seriöst ALLA som var på Gotland vid något tillfälle använde Ann-Marie som karaktär.
Så hon trivdes verkligen.
Vi spelade in film och tog roliga kort som ni ser här i inlägget.
De som klickade bäst var faktiskt konstigt nig Oscar och Ann-Marie. Vid flera tillfällen såg vi henne försöka förföra Oscar och fick ställa henne mot väggen och fråga ut henne.

På min youtubekanal så finns det även ett nytt avsnitt med Ann-Marie från Gotland och fler kommer. Kika in

https://www.youtube.com/channel/UCeLJ4asTKPMPsq8r40ioY-g

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Då texten var för lång för instagram lånar jag Fredriks blogg här istället.

Ja, då var det dags igen, och denna gången vågar jag nog lova er lite drama dessutom.
Det som fått ganska mycket uppmärksamhet är den där omtalade kyssen mellan Fredrik och Johanna.
Själv anser jag inte det som problemet, utan det var reaktionerna den kyssen medförde. Ingen var ju sotis när jag kysste berget som jag la upp på min instagram.
Som sagt, stämningen.

Vi hade innan den kvällen haft så otroligt trevligt med vin och pratat om livet långt in på nätterna. vi "tokade" runt, sparkade boll (nästan jag också fast jag avskyr all form av sport) och hade det allmänt roligt i gruppen.

Vi hade en underbar utflykt till en ö (som jag hela tiden glömmer vad den heter) Visst, största delen av tiden gick faktiskt åt att vänta på Johanna och Fredrik som var på sin lilla dejt i fyren.
Och visst hade jag hellre lagt den tiden med Johanna själv men jag klagar absolut inte. Det var så otroligt mysigt på den där ön och jag gick på en egen liten upptäcktsfärd. Det var helt enkelt så himla fint.
Inte för att vara skadeglad, men bara Johannas bränna på ryggen är ett minne i sig.

Jag klev upp varje morgon för att få lite egentid. Jag tog en lättare joggingrunda i soluppgången, tränade lite ute i den fina naturen, tog en härlig dusch innan de andra vaknade och gjorde sedan kaffe så det skulle finnas när resten av huset vaknade.

Allt detta.
Den vackra omgivningen, det fina sällskapet och roliga aktiviteter. Det var en underbar resa alltså.
MEN sen kom sista kvällen...

Vi skulle ha en middag/fest och den fina stämningen vi haft fanns inte längre. Gemenskapen blev till rivalitet, värre hos vissa. Till exempel så var Adam lite på mig kändes det som. Men så klart, han såg väl att jag var det största hotet haha.

kvällen var till en början trevlig, men rätt stel. Jag kommer ihåg att Adam sa lite kaxigt att han skulle ta med Johanna bakom ladan och kyssa henne, det blev dock inte av...tror jag.
Vad jag vet är att kyssen jag skrev om tidigare, den som förvandlade resan från underbar till obekväm den såg vi allihopa.

Och får jag säga vad jag tycker så har jag aldrig sett vuxna människor reagerat på det viset förut. "Jag ska packa väskan", smiter därifrån och är borta hela natten och är otrevlig.
Vad tusan.... det var väl vi som var korkade och inte gjorde det själv i sådana fall, eller?

Förutom att Oscar stack därifrån så hade vi Christoffer kvar som på andra sätt visade vad han tyckte om kvällen.

Jo där skreks det att jag ta mig fan inte fick sova i min egen säng som jag delande med christoffer och Fredrik han fick en dörr igensmälld i ansiktet när han frågade varför christoffer brusade upp så mycket, när inte jag fick sova i mitt eget rum.

Kvällen slutade iaf med att jag fick sova med Fredrik. Bättre det än med Oscar som vad jag förstår sov i någons ladugård.
Hur som helst, ni får ta och bilda er en egen uppfattning om vår fantastiska Gotlandsresa ikväll.

Tack för ordet.
//Robin

Likes

Comments

Veckan på Gotland började lida mot sitt slut och vi alla var nog ganska nervösa för hur det skulle gå. Samtliga killar hade fått gå på enskilda dejter och det var mycket snack om huruvida någon hade kysst Johanna eller inte.

Jag minns att jag vid något tillfälle ville, men inte kände att det var läge. Mycket var nog för att jag aldrig riktigt kände att hon kunde hålla ögonkontakt någon längre stund. Men så blev det kväll och middag. Jag och Fredrik hade pratat rätt mycket under dagen och han berättade att han kände sig osäker på om han skulle få vara kvar eller inte. Han kändes riktigt nervös, vilket inte är något jag sett tidigare hos honom…

Vi satt i alla fall där, åt middag, drack vin och hade det trevligt. Kvällen började ta slut och nu var sista chansen att ”make a move” innan den var slut och utröstningen dagen efter skulle komma. Minns då att Fredrik ber om lite egentid med Johanna och dom går iväg en bit. Och med en bit menar jag bokstavligen 15 meter. Inte runt huset, utan mitt framför oss andra. Vi killar som sitter kvar pratade på som vanligt och lite halvt lyssnade på vad som hände en bit bort. När det plötsligt tystnar där borta i träddungen. Samtidigt vänder alla sina huvuden och vad ser vi om inte vistelsens första hångel!

Idag är jag och Fredrik goda vänner men jag minns fortfarande vad jag tänkte i det ögonblicket; Vilken respektlös jävel han är! Han kunde bokstavligen kunnat fortsätta 10 meter till så hade de hamnat bakom huset utom synhåll, men han väljer att göra det så att vi ser allt. Vad kunde han möjligen haft för avsikt med det, om inte att häckla oss? Hur osäker är man inte på sig själv om man medvetet gör så att 5 killar som alla gillar samma tjej ska se när han hånglar upp henne? Då var han inte min favorit längre kan man ju lugnt säga haha. Som jag skrev tidigare så var han väldigt nervös för att inte få stanna, så jag tror att det här var hans sätt att rädda situationen och dessutom jävlas med oss.

Ska bli intressant att se hur avsnittet kommer klippas nu, risken finns att jag framstår som en svartsjuk idiot men det är väl sånt man får räkna med i tv. Hade han bara tagit det runt huset så vi hade sluppit se det så hade jag inte brytt mig, men Fredrik är en kille med sjuk humor. Det där släppte ganska snabbt sen och idag är han åter min favorit

// Adam!

Likes

Comments

Imorgon är det dags igen. För första gången skapas det både diskussioner och äkta svartsjuka. Vissa klarar hantera det på ett bra sätt. Andra "rymmer" som en 15åring och vägrar komma fram på hela natten.. Ganska löjligt och har väl med tiden insett att vissa borde inte ens varit med i programmet.

Kan lova att det var kaos efter sista kvällen och Jag lovar att jag ska skriva ut precis vad som hände. Även om vissa människor inte kommer ta det.

Och en sak är säker!
Personen/personerna som fick åka hem.
Det finns andra som borde åkt hem mycket tidigare.
Synd inte man ser vad folk går för förrän det är försent!

Jag respekterar andras val men jag själv hade aldrig gjort det valet framför vissa andra..

Missa inte Ensam mamma söker 21:00 i morgon på tv 3

Likes

Comments

Huset vi bor i på Gotland är rena drömmen.
Så där härligt lantligt med högt i tak och så knarrar det i varje steg man tar.
Jag blev verkligen förälskad i det.


Allihopa fick varsitt rum förutom skinnstumpen (Robin) och Christoffer. De fick dela.
Problemet är att Christoffer blir sjövild när han festar (och tro mig, det blev en hel del fest på nätterna) så det slutade med att Robin flyttade in i min säng. Fick man inte sova med Johanna fick man ta det näst bästa.

Huset är omringat av åkrar och majsfält. Så långt ögat når så sträcker sig grönska och en doft av frihet. Totalt omvänt mot att bo mitt inne i stan som jag gör i det verkliga livet.
I anslutning till huset ligger en fin och stor grön trädgård med buskar och träd lite här och där, mitt emot en lada och så en hängmatta.
Den där jävla hängmattan.

Mellan två träd hängde 2 meter tyg som speglade avslappning och solning. Vem har inte drömt om att ligga i en hängmatta en halv dag och bara lata sig?

Adam var först att "chinga".
Adam var även först med att göra ett halvt varv, likt en onykter gymnast snurrade han runt i hängmattans våld samt avslutade med ett graciöst nedslag i gräset med ansiktet före.

Han fick 10 av 10 möjliga poäng av oss andra, samt otaliga skratt.

Jag själv vågade också på mig hängmattan. "Hur svårt kan det vara liksom"?.
Någon darrig minut senare så låg jag faktiskt där, stel som en pinne så jag inte skulle bli avkastad.
En självsäker känsla spreds genom kroppen.
Jag, Fredrik Thomasson har lyckats tämja inte bara en hängmatta, utan The hängmatta.
Men jag tog ut segern i förskott.
För vad händer med de saker som inte vill bli tämjda.
Ja om så det inte finns någon annan utväg så offrar de helt enkelt sig själva.
Så likt en Kamikazepilot avslutade mattan sin fångenskap på samma sätt som den började, med en av oss i gräset.
Den här gången var det min svanskota som fick lida.

Huset var mysigt
Hängmattan var det inte.
Den om något gillade inte
oss.

Likes

Comments

Har suttit ett par dagar och funderat. Dejten i fyren med Snövit var den jobbigaste men ändå den bästa jag har haft hittills med henne.

Jag har sedan dag ett verkligen velat ha en romantiskt dejt med henne men aldrig riktigt fått till det. När vi alla killarna gick längs stenstranden på Gotland och Johanna frågade om vi skulle umgås lite ensamma så dubblade slagen i bröstet, blodet rusade upp i hjärnan och jag ville bara skrika äntligen.

Gången till fyran var lång, den var brant och ville aldrig ta slut. Jag ville bara gå bredvid men vägen var så smal att man var tvungen att leka följa John. Inte det optimala för en romantisk promenad kanske.

Väl uppe på toppen av "berget" var utsikten oslagbar. Vatten runt om, vinden som smekte håret och solen som tittade fram bakom molnen var ett välkommet hej.

Känslan av att det här kan bli riktigt bra återkom snabbt och när jag fick vetskap om att vi skulle högst upp i Fyrtornet visste jag inte riktigt vad jag skulle ta vägen. Här snackar vi romantik.. eller!?

När vi väl var uppe så pratade vi lite spontant om allt men ändrades ganska snabbt till ett förhör om hur seriös jag egentligen var med allt. Jag förstod hennes undran då jag gärna skojar och försöker få alla på gott humör men hur kunde hon missa missa hela poängen med varför jag var där?

Vi var inte där uppe så länge men "förhöret" som jag upplevde det kändes som en evighet. Jag kände mig uppgiven och tankar for om jag inte kan vara mig själv, kan det verkligen bli vi?

Vi följdes senare ner igen för att synkas, Dvs berätta om vår upplevelse av dejten och även om jag försökte ge sken av att allt kändes bra så ritades ganska mycket tankar i om jag verkligen dög som jag var...

Likes

Comments

I morgon var det dags igen.
21:00 på TV3 är tid och kanalen ni ska välja, tro mig.
Nu börjar allvaret på riktigt. Det blir mycket mer egna dejter, mer intimt, kanske någon kyss, mycket drama och humor.

Vi är på Gotland under denna delen av inspelningen och förutom fint vatten, öar, gamla fyrvaktartorn och svensk regn så kommer ni få följa med någon av oss som på helt måfå bara ringer på ett hus. Frågar om de får komma och äta frukost.
Vem tror ni det är?;)

Jag kommer ta med er bakom kameran än mer i dessa avsnitten bland svartsjuka, fester som spårar ur och sena nätter. En liten skymt av Ann-Marie är heller inte omöjligt.

Likes

Comments

Cykling är mysigt, dejt är mysigt, regn är mysigt men hur är alla dessa tre ihop?
Nja... inte så mysigt.
Något som inte visades på tv var vår cykel-grupp-dejt. Vi väcktes tidigt en morgon med instruktioner om att skynda oss att äta och duscha. På en timme var alla klara och redo att göra vad vi nu skulle när himlen öppnade sig utanför fönstren
.

Regn regn regn och alla undrade vad vi skulle göra i detta oväder. Vi fick reda på att invänta nya instruktioner då "aktiviteten" inte riktigt passade sig i regn. Det var sommar i kalendern men kylan Gud kastade över oss liknande mer sen höst. Ingen var beredd på detta.
Timmarna gick och folk blev mer och mer irriterade. Inte förrän klockan 15, Dvs sex timmar senare fick vi reda på vad vi skulle göra. Vi skulle ut och cykla!

Regnet hade precis slutat och vi gjorde oss redo att åka. Bilturen filmades. Jag och Joni satt längst fram och precis som tv visade så pratade vi mest om Johannas körning. Jag ska vara ärlig. Jag var rädd men samtidigt hade jag dött relativt lycklig om vi krockade där och då.

30-40 minuters körning mitt i ingenstans. Känslan av att vara i en skräckfilm var påtaglig och man andades ut i en lättande suck när vi faktiskt såg ett hus.
Mitt emot huset låg ett skjul, slår vad om att någon mördats där. Det var ett perfekt ställe för just det. Där, precis där stod det nio cyklar modell äldre.
Vi fick reda på att vi skulle cykla till en restaurang där vi skulle äta ihop. Detta låter ju i praktiken otroligt trevligt om det bara inte var för en sak. I stort sett ingen cykel hade luft i däcken.

En mysig cykeltur förvandlades helt plötligt till ett extremt träningspass för ben och själ. Hade jag kunnat hade jag sålt min kropp till djävulen själv, bara han cyklade åt mig. Men jag vet att han aldrig hade accepterat det förslaget.

Backe upp, backe ner, backe upp igen och backe ner. Disigt och glashalt försökte vi vårt bästa medan teamet filmade oss. Alla var trötta. Alla utom Oscar. Bilden talar sitt tydliga språk. Johanna fick skjutsa honom. Sådan gentleman.

Tillslut Kom vi fram och där och då bestämde jag mig för att mina cyklingsdagar var över för all framtid. Men jag hade fel, så fel. För på Gotland fick jag cykla ännu mer. Men det är en annan historia jag kommer komma till.

Av alla dagar jag medverkade så var de sex timmars väntande de viktigaste. För vad gör man när regnet öser ner och man inte har något att göra?
Jo man beställer in vin och socialiserar. Jag kan slå vad om att utan de timmarna hade vi aldrig varit så bra vänner som vi är idag. Och det gäller samtliga av killarna...

Likes

Comments

Den stora snackisen sen i torsdags är ju att Mattias skickades hem av Beatrice redan innan valet. Jag har läst alla sorters kommentarer, från att Beatrice är ytlig och dryg till att Mattias är ett psykfall och dum i huvudet. Jag tycker det är kul att svenska folket vill vara med och diskutera programmen men väldigt få kommentarer är faktiskt speciellt trevliga. Varken om deltagarna eller till varandra som diskuterar.
Tänk på hur ni för er på nätet. Behandla varandra med respekt, vad ni än diskuterar om.

Jag själv sprang på Mattias några gånger. En väldigt introvert person som jag gissar är tuff att lära känna. Han tittar en aldrig i ögonen, man får känslan av att han ser ner på en och han vill inte ha med någon annan person att göra.

Redan från början så kände man att han var "speciell". Han vägrade "intervjuer" där vi berättade om oss själva, han skulle inte vara med på några pressbilder (varken ensam eller med de andra) och var konstant själv, han ville inte ha någon kontakt med de andra grabbarna.

Vi delade ju rummen två och två med varsin säng. Mattias valde hellre att sova på golvet på rummet för att direkt lämna med väska och allt när han vaknade.
De andra killarna jag pratade med var faktiskt ganska rädda för honom.

Som ni såg i programmet så ställde Beatrice Mattias rent ut sagt mot väggen. Det som ingen såg innan var att han försökte undvika henne. Han gick runt huset tre varv med henne i hälarna innan hon tröttnade och blev arg. Där efter fick ni tittare se. Ni förstår ju själva att det inte funkar att träffa en sådan person om man själv är precis tvärtom.
Så detta handlade aldrig om en bastu eller en båt. Detta handlade om obehag, rädsla och känslan att han inte ens ville vara där...

Likes

Comments

Vissa ser söndag som det största ångestdagen på veckan. Man vaknar upp med ett huvud fyllt med luckor, en andedräkt som hade lyckats utrota IS, om bara några timmar ska
man börjar jobba (ja för man går inte oftast upp 08 en söndag, speciellt inte om man var kung dagen innan).

Hela dagen går åt att ha ångest över saker man skulle gjort, borde gjort, ville gjort men slutar allt som oftast med ett joggingpass på 10m mellan säng och soffan. Det tyngsta du lyfter är telefonen och längsta samtalet är att upprepa adressen eftersom till närmaste pizzeria då din röst är för hes för att höras.

Känner ni igen er?;)

Jag själv har alltid söndag som en "förnyelsedag", jag föds liksom på nytt!
Det är vaxning, scrub, ansiktstvätt, krämer för ansiktet och skägget. Det är aloveradusch, plockning av ögonbryn, parfym, rakning, fixar naglar och nagelband samt direkt nytvättade kläder. Sen är man redo för en ny vecka som startar i morgon!
Testa, även om ni är trötta efter en jobbhelg eller festnatt. Dagen innan den nya veckan startar avgör iallafall för mig hur nästa vecka kommer att bli❤️

P.S. Ikväll kommer ett nytt inlägg om Ensam mamma söker.

Likes

Comments